
Ledarutveckling & lärande
En tredjedel av all återkoppling gör prestationen sämre
Originaltitel The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory
- Författare
- Avraham N. Kluger; Angelo DeNisi
- År
- 1996
- Lästid
- 7 min
I korthet
Metaanalys av 607 effektstorlekar och 23 663 observationer om vad återkoppling gör med prestationen. I genomsnitt förbättrade återkoppling prestationen, med en effektstorlek på 0,41, vilket räknas som en måttlig effekt. Men i drygt en tredjedel av fallen försämrades prestationen. Det gick inte att förklara med slumpen eller med om återkopplingen var positiv eller negativ. Författarna föreslår i stället en teori som utgår från var uppmärksamheten hamnar. Återkoppling kan rikta uppmärksamheten mot uppgiftens innehåll, mot ansträngningen, eller mot personen själv. Ju närmare självbilden uppmärksamheten flyttar, desto sämre blir effekten. Beröm och kritik som handlar om vem du är drar alltså kraft från själva arbetet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att återkoppling förbättrar prestation har länge betraktats som en av psykologins säkraste sanningar. Kluger och DeNisi misstänkte att bilden var felaktig och att forskare i nästan hundra år hade bortsett från studier där feedback inte hjälpte eller rentav stjälpte. De ville göra tre saker: dokumentera hur ojämna effekterna faktiskt är, avgöra om ojämnheten är verklig eller bara statistiskt brus, och föreslå en teori som förklarar när återkoppling hjälper och när den skadar.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar, kombinerad med en historisk genomgång och en ny teori. Feedback intervention, alltså återkopplingsinsats, definieras som att en utomstående ger information om någon aspekt av en persons prestation i en uppgift. Av över 3 000 granskade artiklar och rapporter uppfyllde bara 131 kraven: en kontrollgrupp utan feedback, minst tio deltagare och tillräckliga uppgifter för att räkna ut Cohens d, ett mått på skillnaden mellan grupper i standardavvikelser där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Underlaget blev 607 effektstorlekar baserade på 12 652 deltagare och 23 663 observationer, från skoluppgifter, minnestest, motoriska uppgifter och arbetsplatser. Två bedömare kodade varje effekt på ett trettiotal moderatorer, alltså villkor som kan påverka effekten: feedbackens innehåll och form, uppgiftens art och situationen runt omkring.
Det de fann
I genomsnitt förbättrade återkoppling prestationen med d = 0,41, en måttlig effekt. Men över 38 procent av effekterna var negativa, och spridningen var mångfalt större än vad slumpen kan förklara: observerad varians 0,97 mot förväntad 0,09. Även efter rensning av avvikande studier och extremvärden var 32 procent av de 470 återstående effekterna negativa. Om feedbacken var positiv eller negativ spelade ingen påvisbar roll. Det som spelade roll var vart uppmärksamheten riktades. Feedback som riktade blicken mot uppgiften gav större effekt: information om förändring sedan förra gången gav d = 0,55 mot 0,28 utan, och feedback med rätt lösning gav 0,43 mot 0,25. Feedback som riktade blicken mot personen gav mindre eller negativ effekt: nedslående feedback -0,14, beröm 0,09 mot 0,34 utan, muntlig feedback 0,23 mot 0,37, och situationer som hotade självkänslan 0,08 i högsta kvartilen mot 0,47 i lägsta. Datorgiven feedback fungerade bättre än personligt given (0,41 mot 0,23) och tydliga mål förstärkte effekten (0,51 mot 0,30). Enkla uppgifter gynnades (0,55) medan komplexa knappt påverkades (0,03). Oväntat var att fysiska uppgifter gav negativ effekt (-0,11) och minnesuppgifter den starkaste (0,69).
Vad som talar emot
Bara omkring 5 procent av de granskade artiklarna gick att använda, till stor del därför att ungefär 37 procent saknade kontrollgrupp, så urvalet kan vara skevt på ett sätt som inte går att bedöma. Effekterna är inte oberoende av varandra: 91 av dem kom från en enda forskares laboratorieexperiment, och att ta bort dem ändrade flera moderatorer. Moderatorerna är dessutom inbördes korrelerade, så enskilda jämförelser bör läsas med försiktighet. Bara två studier rapporterade mätningarnas tillförlitlighet. Teorin, feedback intervention theory, prövades bara indirekt via moderatorer och inte via de processer den antar, och författarna medger att den i sitt nuvarande skick riskerar att vara svår att motbevisa. Studien mäter prestation nära insatsen, inte lärande eller effekter över tid.
Vad det betyder för den som leder
Resultatet betyder inte att chefer bör sluta ge återkoppling, utan att de bör förvänta sig mindre av den och tänka på vart den riktar mottagarens uppmärksamhet. Feedback som beskriver vad som hände i uppgiften, hur resultatet förändrats sedan sist och vad som konkret kan göras annorlunda gav effekt. Feedback som handlar om personen, vare sig den nedvärderar eller berömmer, drog uppmärksamheten till självet och bort från arbetet, med sämre prestation som följd. Att ge feedback i en form där avsändaren är mindre påtaglig, skriftligt eller via ett system, var i genomsnitt mer verksamt än muntligt. Vilken av era återkopplingsrutiner riktar i praktiken uppmärksamheten mot personen snarare än mot uppgiften?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om reflektion och after action review, om coaching och om självkännedom, samt översikten över ledarutbildningens effekt där feedback ingår som en av byggstenarna.
Viktigaste insikterna
- 01Återkoppling höjer prestationen i genomsnitt, med effektstorleken 0,41
- 02I drygt en tredjedel av fallen sänkte återkopplingen prestationen
- 03Det spelar mindre roll om återkopplingen är positiv eller negativ
- 04Avgörande är var uppmärksamheten hamnar: på uppgiften, på ansträngningen eller på personen
- 05Ju närmare självbilden återkopplingen kommer, desto svagare blir effekten
Så hittar du originalet
— (1996)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Gå vidare
Mer inom Ledarutveckling & lärande
