Destruktivt ledarskap mätt i svenskt arbetsliv

Sammanfattning på svenska

En svensk studie validerade mätinstrumentet Destrudo-L för att mäta destruktivt ledarskap i en representativ urvalsgrupp av den svenska arbetskraften (N=1132). Forskningen bekräftade instrumentets struktur med en övergripande faktor för destruktivt ledarskap och fem specifika subdimensioner. Vidare identifierades sju distinkta profiler av destruktivt ledarskap, där aktiva former visade sig ha ett mer negativt samband med medarbetarutfall än passiva former. Resultaten indikerar att en betydande andel av den svenska arbetskraften (36,4–43,5%) utsätts för destruktivt ledarskap. Aktivt destruktivt ledarskap var vanligare inom offentlig sektor, medan passivt var mer framträdande inom privat sektor. Studien betonar vikten av att organisationer utvecklar strategier för att identifiera, förebygga och hantera dessa skadliga beteenden.

Viktigaste insikterna

• 01Cirka 36-43% av Sveriges anställda utsätts för destruktivt ledarskap, vilket understryker behovet av systematiskt förebyggande arbete.
• 02Aktivt destruktivt ledarskap (t.ex. hot, arrogans) är vanligare i offentlig sektor, medan passivt (t.ex. osäkerhet, feghet) är vanligare i privat sektor. Anpassa insatser därefter.
• 03Sju unika profiler av destruktivt ledarskap identifierades; de aktiva har värst konsekvenser för medarbetare, vilket kräver riktade åtgärder.
• 04Använd verktyg som Destrudo-L för att systematiskt mäta och förstå omfattningen och typerna av destruktivt ledarskap i er organisation.
• 05Destruktivt ledarskap är mångfacetterat, så ledarskapsutveckling bör inkludera hantering av både aktiva kränkningar och passiv försumlighet.