← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Tyst uppsägning, vad ligger bakom?

Originaltitel “You Pretend to Pay Me; I Pretend to Work”: A Multi‐Level Exploration of Quiet Quitting in the Greek Context

Författare
Georgiadou, A.; Vezyridis, P.; Glaveli, N.
År
2025
Lästid
4 min

I korthet

En intervjustudie med grekiska HR-chefer som undersöker quiet quitting, alltså att medarbetaren gör precis det jobbet kräver och inget mer. Studien är flernivå: den väger samman samhälleliga och kulturella förhållanden, organisationens praktiker och individens egna hanteringsstrategier. Det mest användbara är att författarna beskriver quiet quitting som en dynamisk process snarare än ett tillstånd. Processen inleds med ett brott mot det psykologiska kontraktet, alltså de oöverenskomna förväntningar som finns mellan medarbetare och arbetsgivare. Därefter drivs den vidare i cykler av emotionell utmattning och det de kallar identitetsrationalisering, alltså att personen omdefinierar sin relation till jobbet för att få den att gå ihop. Citeringskurvan är brant. Av ett femtiotal citeringar kom två tredjedelar under det första halvåret 2026, vilket antyder att begreppet just nu etableras som forskningsobjekt och inte bara som medieord.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Quiet quitting, alltså tyst uppsägning, beskrivs ofta som att medarbetare gör exakt det jobbet kräver och inte ett dugg mer. Georgiadou, Vezyridis och Glaveli ville förstå var fenomenet kommer ifrån och varför det består, i stället för att nöja sig med att beskriva beteendet. Deras fråga var hur faktorer på tre nivåer samspelar: samhälle och kultur, organisationens praktik och den enskildes sätt att hantera sin situation. Studien rättar bilden av tyst uppsägning som ett individuellt attitydproblem och placerar den i ett sammanhang.

Så gjorde de

Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer. Forskarna intervjuade ett varierat urval av grekiska HR-chefer om hur de uppfattar och har upplevt de faktorer som bidrar till tyst uppsägning på deras arbetsplatser. Analysen sorterade in de faktorer som kom fram på tre nivåer: makronivån (samhällsförändringar, kulturella normer och institutionella villkor i Grekland), mesonivån (organisationens praktik och sätt att behandla medarbetare) och mikronivån (den enskilda medarbetarens sätt att hantera sin situation). Utifrån intervjuerna byggde forskarna ett begreppsligt ramverk som beskriver tyst uppsägning som en process snarare än ett tillstånd. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten, så antal intervjuade och detaljer i tillvägagångssättet framgår inte här.

Det de fann

Huvudfyndet är att tyst uppsägning inte kan förklaras på en enda nivå. HR-cheferna beskrev ett samspel mellan samhällsförändringar, kulturella normer, organisatorisk praktik och individuella sätt att hantera pressen, där de olika nivåerna förstärker varandra. Ramverket som forskarna föreslår beskriver ett förlopp i steg. Det börjar med ett brott mot det psykologiska kontraktet, alltså de outtalade förväntningar som medarbetaren har på vad arbetsgivaren ska ge i utbyte mot insatsen. När det löftet upplevs som brutet drar medarbetaren ner sin insats. Förloppet hålls sedan vid liv genom cykler av emotionell utmattning och identitetsrationalisering, det vill säga att medarbetaren gradvis omformar sin bild av sig själv så att den lägre insatsen känns rimlig och rättfärdigad. Titelns formulering, "ni låtsas betala mig, jag låtsas jobba", fångar den ömsesidigheten. Författarna framhåller att fenomenet ser ut som det gör på grund av de sociokulturella, ekonomiska och institutionella villkoren i Grekland, och att ramverket därför är kontextualiserat snarare än allmängiltigt.

Vad som talar emot

Studien bygger på HR-chefers uppfattningar, inte på de medarbetare som själva dragit sig undan. Det är en andrahandsbild, och HR-chefer kan ha skäl att lägga tyngdpunkten på samhälle och individ snarare än på egna organisatoriska brister. Kvalitativa intervjustudier kan visa hur ett fenomen kan hänga ihop men inte hur vanligt det är eller hur starka sambanden är. Ramverket är byggt på grekiska förhållanden, och författarna själva betonar att sammanhanget är särskilt, vilket gör överföringen till svenska arbetsplatser osäker. Begreppet quiet quitting är dessutom ungt och löst avgränsat, så det är inte självklart att intervjupersonerna talade om samma sak. Eftersom fulltexten inte legat till grund här saknas uppgifter om urvalets storlek och analysens genomförande.

Vad det betyder för den som leder

Om ramverket stämmer börjar tyst uppsägning inte i medarbetarens karaktär utan i en upplevelse av att organisationen brutit ett löfte. Det flyttar chefens uppmärksamhet från att identifiera "omotiverade" personer till att fråga vilka förväntningar som funnits och vilka som inte infriats, särskilt efter omorganisationer, sparprogram eller ändrade villkor. Att processen sedan lever vidare genom utmattning och en ny självbild talar för att den blir svårare att vända ju längre den pågått. Studien ger däremot inget underlag för konkreta åtgärder, bara en karta över var det kan gå fel. Vilka outtalade löften tror era medarbetare att organisationen har gett dem, och när fick ni senast höra om ett som inte hållits?

Läs vidare på sajten

Texterna om förändringströtthet och om stress och återhämtning berör samma mekanismer, liksom artiklarna om motstånd vid förändring och om hur ledningsgrupper kommunicerar när villkoren ändras.

Viktigaste insikterna

  • 01Quiet quitting beskrivs som en process, inte som en attityd eller en personlighetstyp
  • 02Startpunkten är ett brott mot det psykologiska kontraktet, alltså mot outtalade förväntningar
  • 03Processen underhålls av cykler av emotionell utmattning och omtolkning av den egna yrkesidentiteten
  • 04Kulturella och institutionella förhållanden formar hur fenomenet tar sig uttryck, vilket gör jämförelser över länder vanskliga
  • 05Begreppet är på väg från medieord till forskningsobjekt, med brant stigande citeringar

Så hittar du originalet

— (2025)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling