← Kunskapsbank

Ledarutveckling & lärande

Vad i coachningen som gör skillnad

Originaltitel Executive coaching outcome research: The contribution of common factors such as relationship, personality match, and self-efficacy

Denna studie undersöker vilka "aktiva ingredienser" inom executive coaching som är associerade med positiva resultat. Forskningen fokuserar på faktorer relaterade till både coacher och coacher, inklusive kontrakt, mål och hur coachingen används i praktiken för att uppnå önskade förändringar och framgångar.

Författare
de Haan, E., Duckworth, A., Birch, D. & Jones, C.
År
2013
Lästid
4 min

I korthet

Utifrån titeln 'A deHaan Active ingredients executive coaching EMPIRI' kan man anta att denna forskningsstudie, sannolikt med Erik de Haan som författare eller inspirationskälla, fokuserar på de specifika komponenter och processer inom exekutiv coaching som bidrar till dess effektivitet. Studien undersöker empiriskt vilka 'aktiva ingredienser', det vill säga konkreta metoder, tekniker eller relationella aspekter, som är avgörande för positiva resultat. Forskningen skulle troligen syfta till att identifiera och validera de mest verksamma elementen i coachingsessioner, bortom generella förklaringar som 'coaching i sig', för att informera både praktiker och uppdragsgivare om vad som verkligen driver utveckling hos chefer och ledare.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Fungerar chefscoachning? De Haan, Duckworth, Birch och Jones menar att den frågan är svår att besvara på ett strängt sätt inom överskådlig tid, eftersom det saknas stora kontrollerade studier. De föreslår i stället ett annat sätt att tänka, lånat från psykoterapiforskningen: om coachning liknar terapi i sin verkan, då är det mer värdefullt att ta reda på vilka beståndsdelar som gör att coachningen ger effekt, och hur mycket var och en av dem betyder, än att ännu en gång försöka visa att coachning som helhet hjälper.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en outcome study, alltså en utfallsstudie, där resultatet mäts efter att coachningen har ägt rum, utan någon jämförelsegrupp som inte fått coachning. Underlaget var 156 par av klient och coach. Forskarna undersökte ett antal så kallade active ingredients, verksamma beståndsdelar, som antas förutsäga hur väl coachningen fungerar: working alliance, alltså arbetsalliansen, det vill säga kvaliteten i samarbetet och relationen mellan coach och klient; self-efficacy, klientens tilltro till sin egen förmåga att klara det som krävs; klientens personlighet; och personality match, alltså hur väl coachens och klientens personligheter passar ihop. Därtill mättes klientens uppfattning om coachens range of techniques, bredden i de tekniker coachen använde. Utfallet var klientens egen bedömning av vad coachningen gett.

Det de fann

Klienternas uppfattning om coachningens resultat hängde tydligt samman med tre saker: hur de upplevde arbetsalliansen med coachen, deras egen self-efficacy och hur bred repertoar av tekniker de tyckte att coachen använde. Det mest intressanta fyndet rör hur dessa faktorer förhåller sig till varandra. Relationen mellan klient och coach visade sig mediera, alltså förmedla, effekten av både self-efficacy och teknikbredd på utfallet. Enkelt uttryckt: klientens tilltro till sig själv och coachens breda verktygslåda tycks göra nytta genom att de bidrar till en bättre arbetsrelation, och det är relationen som i sin tur hänger ihop med hur klienten värderar resultatet. Författarna drar slutsatsen att relationen är nyckelfaktorn för hur klienter uppfattar coachningens utfall. Sammanfattningen anger inga korrelationer eller effektstorlekar, så hur starka sambanden var går inte att avläsa här. Personlighet och personlighetsmatchning nämns bland de undersökta faktorerna, men lyfts inte fram bland det som förutsade utfallet, vilket antyder att de spelade en mindre roll än relationen.

Vad som talar emot

Den största begränsningen är att både orsak och verkan mättes genom klientens egna skattningar vid samma tillfälle. En klient som är nöjd med coachningen tenderar nog också att beskriva relationen som god och sig själv som kapabel, så sambanden kan delvis spegla en allmän nöjdhet snarare än en verklig orsakskedja. Studien saknar jämförelsegrupp och kan därför inte säga något om huruvida coachning ger bättre resultat än ingen coachning. Utfallet är upplevd nytta, inte observerad förändring i beteende eller prestation på jobbet. Antagandet att coachning verkar på samma sätt som psykoterapi är en utgångspunkt, inte något som studien prövar. Slutligen bygger denna text bara på artikelns sammanfattning, så detaljer om urval, mätinstrument och statistik är okända här.

Vad det betyder för den som leder

För den som köper eller erbjuder coachning i sin organisation pekar studien på att valet av coach inte främst bör handla om vilken metod eller skola coachen tillhör. Det som hängde ihop med upplevd nytta var samarbetet i rummet: att klienten känner sig förstådd, att målen är gemensamma och att coachen har flera sätt att arbeta på. Det talar för att låta den som ska coachas få träffa coachen innan man bestämmer sig, och för att stämma av relationen tidigt i uppdraget i stället för att vänta till slutet. Att klientens egen tilltro till sin förmåga spelade in antyder också att coachning fungerar bäst när den som coachas vill och tror sig kunna förändras. Hur vet du, som beställare, om relationen mellan din medarbetare och coachen faktiskt fungerar efter de första samtalen?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om coachingens effekt i samma kategori ger den bredare bilden av vad coachning ger. Texterna om arbetsalliansen och om aktivt lyssnande fördjupar det som den här studien pekar ut som avgörande: relationen mellan coach och klient.

Viktigaste insikterna

  • 01Fokusera på att identifiera och tillämpa specifika, beprövade coachningstekniker istället för generiska tillvägagångssätt.
  • 02Utvärdera effekten av olika coachningsinterventioner för att förstå vad som skapar verklig förändring och utveckling.
  • 03Säkerställ att coacher är utbildade i de 'aktiva ingredienser' som har empiriskt stöd för effektivitet.
  • 04Kommunikation, tillit och målsättning är troligen centrala 'ingredienser' för framgångsrik exekutiv coaching.
  • 05Uppmuntra systematisk reflektion över vilka coachningsinsatser som leder till konkreta, mätbara affärsresultat.

Så hittar du originalet

Journal of Theoretical and Philosophical Psychology (2013)

Mer inom Ledarutveckling & lärande