
Ledarutveckling & lärande
Gå igenom det som gick bra också, inte bara felen
Originaltitel After-Event Reviews: Drawing Lessons From Successful and Failed Experience
- Författare
- Ellis, S. och Davidi, I.
- År
- 2005
- Lästid
- 6 min
I korthet
En genomgång efter en händelse kallas after-event review och är samma sak som After Action Review. Den används för att lärande sällan uppstår av erfarenheten själv, utan av bearbetningen efteråt. Den här studien prövar en fråga som de flesta genomgångar avgör utan att tänka på det: ska man gå igenom bara misslyckanden, eller både misslyckanden och framgångar? Två fältexperiment genomfördes med soldater under upprepade navigationsövningar. Den ena gruppen gick igenom enbart sina misslyckade händelser. Den andra gick igenom både misslyckade och lyckade. Den andra gruppen förbättrades mer. Förklaringen ligger i något som mättes innan försöket började. Deltagarnas mentala modeller av misslyckade händelser var redan från början rikare och mer sammansatta än deras modeller av lyckade händelser. Vi har helt enkelt funderat mer på det som gått fel. En genomgång som bara behandlar misslyckanden arbetar därför med det material vi redan bearbetat, medan framgångarna ligger outnyttjade. Studien är en av de mest citerade om genomgångar och har den praktiska slutsatsen att frågan varför gick det bra behöver ställas med samma allvar som varför gick det fel.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Det är en vanlig uppfattning att vi lär oss mer av misslyckanden än av framgångar. Ett misslyckande tvingar fram frågan varför, medan en framgång lätt passerar utan eftertanke. Ellis och Davidi ville pröva om en strukturerad genomgång efter en insats, en after-event review, kan minska den skillnaden: om man systematiskt går igenom även det som gick bra, blir lärandet då lika rikt som när man granskar det som gick fel? Frågan spelar roll för alla som använder genomgångar och av vana bara lägger tiden på felen.
Så gjorde de
Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är ett kvasifältexperiment, alltså ett experiment som genomförs i en verklig miljö där forskarna styr insatsen men inte kan lotta deltagare helt slumpmässigt. Deltagarna var soldater som genomförde en följd av navigationsövningar under flera träningsdagar. Efter varje dag fick en grupp en genomgång som behandlade både deras misslyckade och deras lyckade moment, medan den andra gruppen bara gick igenom de moment som hade gått fel. Två saker mättes. Dels prestationen i de efterföljande övningarna, dels deltagarnas mentala modeller av händelserna, alltså hur de själva förstod vad som hänt och varför. Modellerna beskrevs i termer av hur många begrepp de innehöll och hur många kopplingar som fanns mellan begreppen, och de mättes vid flera tillfällen, både före och efter att genomgångarna börjat skilja sig åt.
Det de fann
Huvudresultatet är att prestationen förbättrades signifikant mer hos de soldater som fått gå igenom både misslyckanden och framgångar efter varje träningsdag, jämfört med dem som bara granskat sina misslyckanden. Att ta med det som gick bra tog alltså inte uppmärksamhet från felen utan gav ett bättre resultat. Det andra fyndet handlar om hur deltagarna tänkte. Innan insatsen började hade båda grupperna rikare mentala modeller av misslyckade händelser än av lyckade: fler begrepp och fler kopplingar mellan dem. Det bekräftar den vanliga bilden att felen utan hjälp genererar mer eftertanke än framgångarna. Men det gapet slöts gradvis under de följande mätningarna. När genomgången riktade uppmärksamheten också mot det som fungerat blev förståelsen av framgångarna efter hand lika sammansatt som förståelsen av misslyckandena. Författarna tolkar det som att fördelen med att lära av misstag inte är inbyggd i misstaget självt, utan i den reflektion det brukar utlösa, och att den reflektionen går att skapa även kring det som gick bra.
Vad som talar emot
Studien är gjord i en enda miljö, militär navigationsträning, med en uppgift som har tydliga rätt och fel och snabb återkoppling. Hur resultatet står sig i arbetsuppgifter där framgång är svårare att avgränsa är oprövat. Att deltagarna inte lottades fullt ut till grupperna öppnar för att grupperna skilde sig åt på annat sätt. Abstraktet anger varken antal deltagare eller effektens storlek, så hur stor skillnaden var i praktiken går inte att bedöma utifrån det. Mentala modeller mättes genom deltagarnas egna beskrivningar, vilket kan påverkas av vad de lärt sig att säga snarare än vad de faktiskt förstått. Det är dessutom en enda studie, och en enskild studie ger sällan grund för säkra slutsatser förrän den upprepats i andra miljöer.
Vad det betyder för den som leder
För den som håller i genomgångar efter projekt, leveranser eller incidenter är budskapet enkelt att pröva: lägg lika mycket tid på att förstå varför något gick bra som på varför något gick fel. Det handlar inte om att berömma, utan om samma frågor som vid ett misstag: vad hände, vad gjorde vi som avgjorde utfallet och vad ska vi göra igen. Studien antyder att människor inte reflekterar över framgång av sig själva, så det behöver vara en uttalad del av mötet. En förklaring till en framgång som ingen har formulerat är svår att upprepa. Vilken av era senaste lyckade insatser skulle ni i dag kunna förklara lika noga som ert senaste misslyckande?
Läs vidare på sajten
Se även artiklarna om after action review och reflektion, texterna om feedback och de artiklar som handlar om hur genomgångar efter en insats påverkar teamets lärande.
Viktigaste insikterna
- 01Genomgångar som täcker både framgång och misslyckande ger mer lärande än genomgångar som bara behandlar fel
- 02Deltagarnas mentala modeller av misslyckanden är rikare redan innan genomgången, eftersom de redan funderat på dem
- 03Framgångar är sämre bearbetade och innehåller därför mer outnyttjat lärande
- 04Slutsatsen prövades i fältexperiment med soldater under upprepade navigationsövningar
- 05Praktiskt innebär det att frågan varför gick det bra behöver ställas lika allvarligt som varför gick det fel
Så hittar du originalet
— (2005)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Ledarutveckling & lärande