Avståndet till dig själv avgör om eftertanken hjälper

Sammanfattning på svenska

Både sunt förnuft och stora delar av forskningen säger att det hjälper att förstå sina känslor när något varit jobbigt. Samtidigt visar en lika stor mängd forskning att försöken att förstå sina känslor ofta slår tillbaka och leder till ältande. Den här översikten reder ut motsättningen. Förklaringen som förs fram är att det psykologiska avståndet till sig själv avgör vilket av de två det blir. Den som analyserar en jobbig händelse inifrån den, alltså återupplever den som den kändes, tenderar att älta och må sämre. Den som betraktar samma händelse från ett avstånd, som en iakttagare av sig själv, kan förstå den utan att återuppleva den. Det är samma händelse och samma fråga, men olika position. Stödet redovisas på flera nivåer, från självskattningar och beteendemått till fysiologiska mått och hjärnavbildning. Slutsatsen är att avstånd inte innebär att undvika det som hänt, utan att bearbeta det från en position där känslan inte tar över analysen. Praktiskt är detta den mest användbara enskilda upplysningen för den som ska införa egen reflektion i arbetslivet. Att beskriva en händelse som om man sett den på film, i stället för som om man fortfarande är kvar i den, är skillnaden mellan reflektion och ältande.

Viktigaste insikterna

• 01Att försöka förstå sina känslor hjälper ibland och skadar ibland, och avståndet till sig själv avgör vilket
• 02Den som återupplever händelsen inifrån tenderar att älta och må sämre
• 03Den som betraktar händelsen som iakttagare kan förstå den utan att återuppleva den
• 04Avstånd är inte undvikande, utan en position där känslan inte tar över analysen
• 05Praktiskt innebär det att beskriva händelsen som om man sett den på film