
Personlighetsteori
Personlighet i arbeten som bygger på samspel
Originaltitel C 1998 Mount FFM interpersonal jobs META
- Författare
- Mount, M. K., Barrick, M. R. & Stewart, G. L.
- Lästid
- 4 min
I korthet
En meta-analys från 1998 undersökte sambandet mellan personlighetsdrag från Femfaktormodellen (FFM) och prestation i arbeten som kräver interpersonell interaktion. Studien, baserad på 11 studier (N=1586), fann att samvetsgrannhet, vänlighet och emotionell stabilitet var positivt relaterade till prestation i sådana arbeten. Vidare visade resultaten att emotionell stabilitet och vänlighet var starkare kopplade till prestation i teamarbeten, där medarbetare samverkar interdependens, jämfört med dyadiska interaktioner som att ge direkt service till kunder. Detta understryker vikten av dessa personlighetsdrag för effektivt samarbete och social kompetens på arbetsplatsen, särskilt i team- och serviceorienterade roller, och ger implikationer för urval av anställda och förståelse för arbetsprestation.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Allt fler arbeten bygger på samspel med andra, men samspelet ser olika ut. En kundtjänstmedarbetare möter kunder en och en, medan en teammedlem arbetar ömsesidigt beroende av kollegor dag efter dag. Mount, Barrick och Stewart frågade dels vilka av femfaktormodellens personlighetsdrag som hänger samman med prestation i arbeten där samspel är centralt, dels om sambanden skiljer sig mellan teamarbete och tvåpartsmöten i service. Tidigare sammanställningar hade ofta blandat ihop olika delskalor till ungefärliga mått på faktorerna, vilket riskerar att underskatta sambanden.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier, av 11 urval med sammanlagt 1 586 anställda. Alla hade fyllt i samma personlighetstest, Personal Characteristics Inventory, som mäter de fem faktorerna direkt på faktornivå: samvetsgrannhet, vänlighet (agreeableness), emotionell stabilitet, extraversion och öppenhet. Fyra urval var långvariga arbetsteam i tillverkningsindustri, sju var tvåpartsjobb som kuratorer, studenthemsrådgivare, kundtjänst i butik, tidning och bank samt telefonförsäljare. Utfallet var chefens bedömning, dels av prestationen i stort, dels av hur väl personen samspelade med andra. Sambanden anges som korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 brukar kallas svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Siffrorna nedan är så kallade true-score-korrelationer, alltså korrigerade för mätfel i både test och bedömning samt för att urvalet redan var sållat.
Det de fann
Över alla 11 urval hängde samvetsgrannhet (r = 0,26), vänlighet (0,21) och emotionell stabilitet (0,18) samman med prestation i stort, i linje med den första hypotesen. Extraversion (0,14) och öppenhet (0,17) gav också samband skilda från noll, vilket författarna inte hade väntat sig. När utfallet var chefens bedömning av själva samspelet var vänlighet det starkaste draget (0,27), följt av samvetsgrannhet (0,20) och emotionell stabilitet (0,19).
Det mest intressanta ligger i jämförelsen mellan jobbtyperna. I teamen var emotionell stabilitet (0,27) och vänlighet (0,33) mer än dubbelt så starkt kopplade till prestation som i tvåpartsjobben (0,12 respektive 0,13). För samspelsbedömningen låg vänlighet på 0,35 i team mot 0,22 i service. Samvetsgrannhet gick åt andra hållet: 0,29 i service mot 0,21 i team. Extraversion, som i stort var svagt kopplat till prestation, låg något högre i team (0,22). Författarna tolkar det som att tvåpartsmöten är mer styrda av manus och därför ger personligheten mindre spelrum, medan vardagen i ett team är informell och låter dragen slå igenom. De påpekar också att ett visst mått av tävlan är funktionellt i kundmötet, men destruktivt inom ett team.
Vad som talar emot
Underlaget är litet: fyra teamstudier med 678 personer och sju servicestudier med 908, alla mätta med ett enda instrument utvecklat av två av författarna. Författarna säger själva att detta inte är en heltäckande metaanalys utan en startpunkt. Alla team kom från tillverkningsindustrin, så om resultaten gäller andra slags team är oprövat. Utfallen är chefsbedömningar, vilka kan färgas av hur omtyckt en person är snarare än vad hen presterar. De två utfallsmåtten överlappar dessutom, eftersom samspelsposterna ingår i helhetsbedömningen. Korrektionerna för mätfel höjer de observerade sambanden avsevärt; de okorrigerade korrelationerna var genomgående klart lägre. Slutligen redovisas jämförelsen mellan jobbtyper utan formellt test av om skillnaden är statistiskt säkerställd.
Vad det betyder för den som leder
För den som rekryterar till en roll är den enkla frågan vilket samspel rollen faktiskt kräver. Är det tätt, ömsesidigt beroende av kollegor talar studien för att lägga större vikt vid lugn under press och en samarbetsvillig, tillitsfull läggning. Är det en serie korta kundmöten verkar noggrannhet och pålitlighet betyda mer, medan vänlighet och stabilitet spelar mindre roll. Sambanden är dock måttliga, så personlighet är en pusselbit bland flera, inte ett facit. Noterbart är också att utåtriktning inte var någon säker fördel ens i kundnära jobb. Hur skulle ni beskriva samspelskraven i den tjänst ni senast tillsatte, om ni skulle sätta ord på dem innan ni tittade på kandidaterna?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om femfaktormodellen ger bakgrunden till de fem dragen, och artiklarna om urval och rekrytering visar hur personlighet vägs mot andra urvalsmetoder.
Viktigaste insikterna
- 01Samvetsgrannhet, vänlighet och emotionell stabilitet är avgörande för framgång i roller med mycket social interaktion.
- 02I teamarbete är emotionell stabilitet och vänlighet extra viktiga för medarbetarnas prestation och samarbete.
- 03Beakta FFM-personlighetsdrag vid rekrytering till team- och serviceinriktade positioner för bättre matchning.
- 04Fokusera på samvetsgrannhet för medarbetare som behöver vara pålitliga, organiserade och målinriktade i sociala roller.
- 05Utveckla teammedlemmars emotionella stabilitet och vänlighet för att förbättra gruppens effektivitet och arbetsklimat.
Så hittar du originalet
—
Mer inom Personlighetsteori