← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Fyra tiondelar av personligheten kommer från arvet

Originaltitel Heritability of personality: A meta-analysis of behavior genetic studies

Författare
Vukasović, T. & Bratko, D.
År
2015
Lästid
4 min

I korthet

Vukasović och Bratko sammanställde forskningen om personlighetens ärftlighet (heritability) och prövade om studiedesign, personlighetsmodell och kön påverkar skattningarna. Underlaget var beteendegenetiska studier (behavior genetic studies), alltså tvillingstudier, familjestudier och adoptionsstudier, med självskattad personlighet. Av 134 primärstudier med 190 möjliga effektstorlekar återstod efter urvalskriterierna 62 oberoende effektstorlekar, som tillsammans representerar fler än 100 000 deltagare av båda könen och i alla åldrar. Analysen gjordes med en slumpeffektmodell (random-effects model). Den genomsnittliga ärftligheten var 0,40. I klartext: fyrtio procent av skillnaderna i personlighet mellan människor beror på arv och sextio procent på miljö. Korrigering för möjlig publikationsbias ändrade inte slutsatsen. Personlighetsmodell och kön påverkade inte skattningen. Studiedesignen gjorde det däremot: tvillingstudier gav högre ärftlighet, 0,47, än familje- och adoptionsstudier, 0,22. Skillnaden är väntad eftersom designerna gör olika antaganden om miljöns roll. För neuroticism och extraversion, de två drag som ingår i de flesta modeller, spelade modellvalet inte heller någon roll. Studien är den första som empiriskt prövar och bekräftar designens betydelse för ärftlighetsskattningar inom personlighetsfältet.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Hur mycket av skillnaderna i personlighet mellan människor beror på arv och hur mycket på miljö? Frågan har studerats i decennier med tvillingar, adopterade barn och släktingar, men resultaten har spretat och ingen hade räknat samman dem systematiskt. Vukasović och Bratko ville därför sammanställa hela fältet och samtidigt pröva om siffran påverkas av hur studien är upplagd, vilken personlighetsmodell som används och om deltagarna är kvinnor eller män. Svaret spelar roll för hur vi ser på personlighetens föränderlighet, inte minst i arbetslivet.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna letade efter beteendegenetiska studier, det vill säga studier som jämför personer med olika grad av genetiskt släktskap för att skilja arv från miljö. Tvillingstudier jämför enäggstvillingar, som delar alla gener, med tvåäggstvillingar, som i genomsnitt delar hälften. Familje- och adoptionsstudier jämför i stället biologiska släktingar med personer som vuxit upp tillsammans utan att vara släkt. Kraven var att studien utgick från en personlighetsmodell, byggde på självskattningar, redovisade nödvändiga statistiska uppgifter och använde ett oberoende urval. Av 134 primärstudier med 190 möjliga effektstorlekar återstod efter gallring 62 oberoende effektstorlekar, som tillsammans representerar mer än 100 000 deltagare av båda könen och i alla åldrar. Analysen gjordes med en random-effects model, en modell som tillåter att den sanna effekten varierar mellan studier.

Det de fann

Den genomsnittliga ärftligheten, alltså andelen av variationen i personlighet mellan individer som kan tillskrivas genetiska skillnader, blev 0,40. Uttryckt annorlunda: omkring 40 procent av skillnaderna i personlighet hänger samman med arv och 60 procent med miljö och annat som inte är arv. Slutsatsen stod sig när forskarna korrigerade för möjlig publikationsbias, alltså tendensen att studier med tydliga resultat oftare blir publicerade. Det mest intressanta ligger i vad som påverkade siffran. Varken personlighetsmodell eller kön hade någon säkerställd betydelse. Studiedesignen hade det däremot: tvillingstudier gav en tydligt högre ärftlighet, 0,47, medan familje- och adoptionsstudier gav 0,22. Vilken siffra man landar i beror alltså i hög grad på vilken metod som använts. För neuroticism och extraversion, de två drag som ingår i de flesta personlighetsmodeller, spelade valet av modell inte heller någon roll. Författarna beskriver studien som den första som empiriskt prövar och bekräftar att studiedesignen påverkar ärftlighetsskattningarna inom personlighetsområdet.

Vad som talar emot

Ärftlighet är ett statistiskt mått på en befolkning, inte en egenskap hos en enskild person, och siffran 40 procent säger inget om hur mycket av en viss individs personlighet som är medfödd. Alla studier byggde på självskattningar, och sådana innehåller mätfel som hamnar på miljösidan i beräkningen, vilket kan göra arvets andel underskattad. Den stora skillnaden mellan tvillingstudier och adoptionsstudier är i sig ett problem: de två metoderna vilar på olika antaganden, till exempel att en- och tvåäggstvillingar behandlas lika av omgivningen, och metaanalysen kan inte avgöra vilken siffra som ligger närmast sanningen. Av abstractet framgår inte hur stor spridningen mellan studierna var eller hur urvalet fördelade sig över länder och åldrar. Författarna anger själva att studien har begränsningar som diskuteras i fulltexten.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger stöd åt en balanserad hållning: personlighet är delvis ärftlig, men merparten av skillnaderna mellan människor förklaras av annat än gener. Det talar emot både föreställningen att personlighet är fast som sten och föreställningen att den är helt formbar. För den som rekryterar betyder det att personlighetstest mäter något som har stabil grund, utan att vara ett öde. För den som utvecklar medarbetare betyder det att det finns utrymme för förändring, även om grunddragen sannolikt består. Att metodvalet påverkade siffran så mycket är också en påminnelse om att läsa rubriker om "genen för" en egenskap med försiktighet. Hur talar ni i er organisation om vad som går att förändra hos en medarbetare och vad som inte gör det?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om femfaktormodellen beskriver de drag som ärftlighetsforskningen oftast utgår från, och texterna om urval och rekrytering tar upp hur stabila drag används i praktiken. Se även artiklarna om självkännedom.

Viktigaste insikterna

  • 01Arvet är en del av utgångsläget: fyrtio procent av skillnaderna i personlighet beror på gener, sextio på annat.
  • 02Miljön väger tyngre: mer än hälften av variationen kommer från erfarenheter, uppväxt och tillfälligheter.
  • 03Siffran beror på metoden: tvillingstudier ger 0,47 och familje- och adoptionsstudier 0,22, så en enskild siffra bör läsas med sin design.
  • 04Kön och modell spelar ingen roll: ärftligheten är ungefär lika stor oavsett vilket instrument som använts och vem som mäts.
  • 05Ärftlighet säger inget om förändring: att ett drag är delvis ärftligt betyder inte att det är opåverkbart.

Så hittar du originalet

— (2015)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori