← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Tre tiondelar arv, sju tiondelar annat

Originaltitel The determinants of leadership role occupancy: Genetic and personality factors

Författare
Arvey, R. D., Rotundo, M., Johnson, W., Zhang, Z. & McGue, M.
År
2006
Lästid
4 min

I korthet

Arvey med kollegor undersökte hur mycket arv och personlighet betyder för om en person hamnar i en ledarroll (leadership role occupancy). Materialet var manliga tvillingar. 238 enäggstvillingar, som delar hela sin arvsmassa, jämfördes med 188 tvåäggstvillingar, som i genomsnitt delar hälften. Med den klassiska tvillingdesignen (twin design) skattade forskarna hur stor del av variationen i ledarrollsinnehav som gick att hänföra till arv. Resultatet blev 30 procent. Resten föll på icke delad miljö (non-shared environment), alltså erfarenheter som skiljer sig även mellan syskon som vuxit upp tillsammans. Arvet påverkade också personlighetsdrag som är kända för att hänga ihop med ledarskap, social styrka (social potency) och prestationsinriktning (achievement), och den genetiska påverkan på ledarrollen hängde ihop med samma gener som påverkade dessa drag. Om personligheten förmedlade sambandet, alltså om generna verkar via dragen, gick däremot inte att avgöra. Studien gäller bara män och mäter innehav av roller, inte hur väl rollerna utfördes. Författarna diskuterar vad fyndet betyder för urval och utbildning av ledare.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Föds man till ledare eller blir man det? Frågan är gammal, men den hade sällan prövats med metoder som faktiskt kan skilja arv från miljö. Arvey, Rotundo, Johnson, Zhang och McGue ville veta hur stor del av skillnaderna i vem som hamnar i en ledarroll som kan föras tillbaka på genetiska faktorer, och om den genetiska påverkan i så fall går via personlighetsdrag som redan är kända för att hänga ihop med ledarskap. Studien rättar två förenklade bilder på en gång: att ledarskap är helt inlärt, och att det är medfött.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en tvillingstudie, alltså en design där enäggstvillingar, som delar hela sin genetiska uppsättning, jämförs med tvåäggstvillingar, som i genomsnitt delar hälften. Om enäggstvillingar liknar varandra mer än tvåäggstvillingar i ett visst avseende tolkas skillnaden som ett tecken på genetisk påverkan. Underlaget var manliga tvillingar ur Minnesota Twin Registry, födda 1961 till 1964: 238 enäggstvillingar och 188 tvåäggstvillingar. Utfallsmåttet var leadership role occupancy, alltså om och i vilken grad personen faktiskt innehaft formella ledarroller i arbetslivet, inte hur bra han ledde. Personlighet mättes med självskattningsformuläret MPQ, där särskilt skalorna social potency (ungefär social dominans, att ta plats och påverka andra) och achievement (prestationsdriv) var av intresse. Med statistiska modeller delades variationen i ledarrollinnehav upp i genetisk andel, gemensam miljö och icke delad miljö.

Det de fann

Ungefär 30 procent av variationen i vem som hade haft ledarroller kunde föras tillbaka på genetiska faktorer. Resten förklarades av icke delad miljö, alltså sådant som skiljer sig åt även mellan tvillingar som vuxit upp i samma familj: egna erfarenheter, egna chefer, egna tillfälligheter. Den gemensamma uppväxtmiljön bidrog i modellen inte med någon egen andel. Personlighetsdragen social potency och achievement visade sig också vara delvis ärftliga, och den genetiska påverkan på ledarrollinnehav hängde samman med den genetiska påverkan på dessa drag. Social potency korrelerade 0,23 med ledarrollinnehav och social closeness, alltså behov av nära relationer, 0,10. Det som författarna själva lyfter som oklart är mellanledet: de kunde inte visa med säkerhet att personlighetsdragen förmedlar sambandet mellan gener och ledarskap, bara att de två genetiska påverkningarna överlappar. Att sju tiondelar av variationen låg utanför arvet, och dessutom utanför den gemensamma familjemiljön, är enligt författarna det fynd som väger tyngst för urval och utveckling av ledare.

Vad som talar emot

Urvalet bestod enbart av män födda under fyra år i en amerikansk delstat, så hur resultaten ser ut för kvinnor, andra generationer eller andra länder är okänt. Måttet fångar om någon har haft en ledarroll, inte om personen var en bra ledare, och de två sakerna behöver inte hänga ihop. Tvillingmetoden bygger på antagandet att enäggstvillingar och tvåäggstvillingar behandlas likvärdigt av omgivningen, vilket har ifrågasatts. Andelen som tillskrivs icke delad miljö rymmer också mätfel, så den bör inte läsas som ett rent mått på erfarenhetens roll. Sammanfattningen anger heller inte hur stor osäkerheten kring de 30 procenten är, och med ett urval av den här storleken kan den vara betydande. Slutligen är det oklart om personlighetsmåtten fångade de sidor av ledarskap som betyder mest i praktiken.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är en balanserad hållning: anlag spelar roll för vem som söker sig till och hamnar i ledarroller, men den större delen av skillnaden ligger i det som händer utanför arvet och utanför uppväxten. För den som rekryterar betyder det att drag som social dominans och prestationsdriv är rimliga signaler, men långt ifrån hela bilden. För den som utvecklar chefer talar resultatet för att erfarenheter, uppdrag och lärande i vardagen har utrymme att göra skillnad, eftersom det är där den största variationen ligger. Samtidigt säger studien inget om vilka erfarenheter som spelar roll, bara att de gör det. Vilka erfarenheter i er organisation avgör i praktiken vem som får chansen att pröva en ledarroll?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om femfaktormodellen och om personlighet och ledarskap ger bakgrunden till de drag studien bygger på, och texterna om urval och rekrytering tar upp hur sådana drag kan användas i praktiken.

Viktigaste insikterna

  • 01Arvet förklarar en del men inte det mesta: 30 procent av skillnaden i vem som hamnar i ledarroller gick att hänföra till gener, 70 procent till annat.
  • 02Den miljö som spelar roll är den egna: det var erfarenheter som skiljer sig även mellan syskon, inte familjebakgrunden, som förklarade resten.
  • 03Generna verkar sannolikt via personligheten: samma arvsanlag som påverkar social styrka och prestationsinriktning hängde ihop med att nå en ledarroll.
  • 04Ledarroll är inte ledarskap: studien mäter vem som får rollen, inte hur väl den utövas, och de två sakerna behöver hållas isär.
  • 05Slutsatsen för utveckling är öppen: det som inte är arv går i princip att påverka, men studien säger inte hur eller hur mycket.

Så hittar du originalet

— (2006)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori