
Personlighetsteori
PCQ, att mäta psykologiskt kapital
Originaltitel C 2007 Luthans PsyCap PCQ validation VALIDERING
- Författare
- Luthans, F., Avolio, B. J., Avey, J. B. & Norman, S. M.
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna studie, publicerad i Personnel Psychology 2007, validerar ett nytt mätinstrument för psykologiskt kapital (PsyCap) och undersöker dess samband med arbetsprestation och tillfredsställelse. PsyCap definieras som ett högre-ordningens konstrukt bestående av hopp, resiliens, optimism och self-efficacy. Forskningen bygger på positiv organisationsbeteende och betonar att dessa kapaciteter är "tillståndslika", vilket innebär att de är utvecklingsbara och inte statiska personlighetsdrag. I två studier bekräftades instrumentets psykometriska egenskaper. Resultaten visade en signifikant positiv koppling mellan det sammansatta PsyCap och både arbetsprestation och jobbtillfredsställelse. Det tyder också på att PsyCap som helhet kan vara en bättre prediktor än de enskilda komponenterna.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Hopp, resiliens, optimism och tilltro till den egna förmågan har var för sig visat samband med hur människor presterar. Luthans, Avolio, Avey och Norman ville veta om de fyra hänger ihop så pass att de kan mätas som ett gemensamt begrepp, psychological capital, alltså psykologiskt kapital, och om det samlade måttet förutsäger prestation och arbetstillfredsställelse bättre än de fyra delarna var för sig. Bakom frågan ligger tanken att psykologiskt kapital är state-like, alltså formbart och utvecklingsbart, till skillnad från stabila personlighetsdrag.
Så gjorde de
Två studier genomfördes. Studie 1 använde tre urval av managementstudenter: 167 personer för att pröva frågeformulärets struktur, 404 personer för att undersöka hur måttet förhåller sig till andra begrepp och 174 personer som svarade tre gånger under fyra veckor för att mäta stabilitet. Studie 2 prövade hypoteserna på anställda: 115 ingenjörer och tekniker i ett stort tillverkningsföretag och 144 anställda i ett försäkringsföretag. Måttet var PsyCap Questionnaire (PCQ), 24 påståenden, sex för varje del, hämtade ur befintliga skalor och besvarade på en sexgradig skala. Prestation i studie 2 hämtades ur företagens egna utvärderingar en månad efter enkäten. Sambanden uttrycks som korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Måttet jämfördes också med personlighetsdrag och core self-evaluations, alltså grundläggande självvärdering, som räknas som stabila drag.
Det de fann
Konfirmatorisk faktoranalys, en statistisk prövning av om svaren grupperar sig som teorin förutsäger, stödde bilden av ett överordnat begrepp med fyra delar. En modell där de fyra delarna pekar mot ett gemensamt psykologiskt kapital passade data bättre än modeller med tre delar eller en enda faktor, både bland studenter och bland anställda. Måttets tillförlitlighet var god, med Cronbachs alfa mellan 0,88 och 0,89 för helheten. I studie 2 hade psykologiskt kapital samband med prestation, r = 0,33 i tillverkningsföretaget och 0,22 i försäkringsföretaget, och med arbetstillfredsställelse, r = 0,32 respektive 0,53. De fyra delarna var för sig gav blandade resultat, medan helheten var mer konsekvent. I en usefulness analysis, där man prövar hur mycket ett mått tillför utöver ett annat, tillförde helheten i regel mer utöver varje enskild del än delarna tillförde utöver helheten. Bland studenterna korrelerade psykologiskt kapital 0,39 med arbetstillfredsställelse, högre än samvetsgrannhet (0,15), utåtriktning (0,24) och grundläggande självvärdering (0,32). Stabiliteten över fyra veckor var lägre för psykologiskt kapital (0,52) än för samvetsgrannhet (0,76) och självvärdering (0,87), men högre än för positiva känslor (0,46), vilket författarna tolkar som stöd för att begreppet är formbart.
Vad som talar emot
Designen är tvärsnittlig och korrelationell, så orsaksriktningen är okänd: den som nyligen fått ett gott omdöme kan skatta sitt hopp och sin optimism högre av just det skälet, vilket författarna själva påpekar. Merparten av valideringen gjordes på studenter, och prestationsmåttet där var självskattat. Urvalen bland anställda var små, 115 och 144 personer, och de två grupperna slogs ihop för att faktoranalysen skulle gå att genomföra. Personlighetsmåttet var en kortversion med tio påståenden, och samvetsgrannhetsskalan hade låg tillförlitlighet, vilket gör jämförelsen med personlighet osäker. Två av delskalorna nådde inte godtagbar tillförlitlighet i enskilda urval. Skillnaden mot grundläggande självvärdering var liten och inte statistiskt säkerställd för arbetstillfredsställelse. Författarna är knutna till det forskningsprogram som lanserat begreppet.
Vad det betyder för den som leder
Studien ger en användbar tankefigur snarare än ett färdigt verktyg: hopp, tilltro, optimism och återhämtningsförmåga tycks hänga ihop, och det är kombinationen som verkar spela roll för prestation och trivsel. Sambanden är måttliga, så psykologiskt kapital är en av flera faktorer, inte en förklaring till allt. Att måttet var mindre stabilt än personlighetsdrag är i sammanhanget goda nyheter för den som leder, eftersom det antyder att resurserna går att påverka, men studien prövar ingen insats och visar inte hur. Det närmaste man kommer är att chefen troligen påverkar medarbetarnas hopp och tilltro genom det dagliga arbetet. Vilka situationer i ert arbete bygger medarbetarnas tilltro till att de kan lösa nästa svårighet?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om psykologiskt kapital och resiliens fördjupar begreppen, och texterna om femfaktormodellen beskriver de stabila drag som studien avgränsar sig mot.
Viktigaste insikterna
- 01Psykologiskt kapital (PsyCap) – bestående av hopp, resiliens, optimism och self-efficacy – är ett mätbart och utvecklingsbart konstrukt, inte ett fast personlighetsdrag.
- 02Högt PsyCap korrelerar positivt med bättre arbetsprestation och högre jobbtillfredsställelse bland medarbetare.
- 03Ledare kan aktivt arbeta med att utveckla medarbetarnas PsyCap, eftersom det är tillståndslikt och mottagligt för interventioner.
- 04Det sammansatta PsyCap är troligen en starkare prediktor för framgång än de enskilda komponenterna, vilket betonar ett holistiskt perspektiv.
- 05Fokusera på att stärka alla fyra komponenter av PsyCap för att bygga en robust och hållbar inre styrka hos team och individer.
Så hittar du originalet
—
Mer inom Personlighetsteori