Resiliensträning på jobbet: stark effekt på måendet, tunnare på resten

Sammanfattning på svenska

Systematisk översikt, på engelska systematic review, av studier av arbetsplatsförlagd resiliensträning publicerade mellan 2003 och 2014. Fjorton studier uppfyllde kraven. Författarna sorterade utfallen i fyra kategorier: psykisk hälsa och subjektivt välbefinnande, psykosociala utfall såsom självförmåga och socialt stöd, fysiologiska utfall såsom blodtryck och stresshormoner, samt prestation. Resultatet är ojämnt fördelat mellan kategorierna. Den samlade evidensen beskrivs som preliminär, med ett tydligt undantag: en stor effekt på psykisk hälsa och subjektivt välbefinnande. På övriga tre kategorier fanns positiva tecken men svagare underlag. Två fynd är praktiskt användbara. De flesta program bygger på ett kognitivt beteendeinriktat angreppssätt, på engelska cognitive-behavioural approach. Och även om studierna är för olika för att avgöra vilket format som är bäst, drar författarna slutsatsen att det förefaller klokt att ha med ett inslag av individuellt stöd anpassat efter deltagarens behov. Den brist författarna själva lyfter är bristen på jämförande studier. Program har prövats mot ingenting, sällan mot varandra, vilket gör att fältet vet att träning fungerar men inte vilken sorts träning.

Viktigaste insikterna

• 01Fjorton studier, fyra utfallskategorier, publicerade mellan 2003 och 2014
• 02Stor effekt på psykisk hälsa och subjektivt välbefinnande
• 03Svagare och mer preliminärt underlag för psykosociala, fysiologiska och prestationsrelaterade utfall
• 04De flesta program bygger på ett kognitivt beteendeinriktat angreppssätt
• 05Det förefaller klokt att ha med ett inslag av individuellt stöd efter behov
• 06Bristen på jämförande studier gör att man inte vet vilket upplägg som är bäst