← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Grit visar sig till stor del vara samvetsgrannhet

Originaltitel Much ado about grit: A meta-analytic synthesis of the grit literature

Författare
Marcus Credé; Michael C. Tynan; Peter D. Harms
År
2017
Lästid
6 min

I korthet

Metaanalys av 584 effektstorlekar från 88 oberoende urval med sammanlagt 66 807 personer. Grit har lanserats som ett överordnat personlighetsdrag som förutsäger framgång och som skulle vara skilt från samvetsgrannhet. Analysen ger inte stöd för den bilden. Den överordnade strukturen bekräftas inte, sambandet med prestation och med att stanna kvar är bara måttligt, och grit korrelerar mycket starkt med samvetsgrannhet. De två delarna beter sig dessutom olika: uthållighet i ansträngningen förutsäger prestation tydligt bättre än stabilt intresse över tid, och uthållighetsdelen förklarar viss variation även när samvetsgrannhet räknats bort. Slutsatsen är att insatser för att öka grit sannolikt har svaga effekter, och att det som är användbart i begreppet ligger i uthållighetsdelen.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Grit, alltså kombinationen av uthållighet och långsiktigt fokuserat intresse, har lanserats som ett övergripande personlighetsdrag som ska förutsäga framgång och prestation bättre än etablerade drag, och som ska vara något annat än samvetsgrannhet i femfaktormodellen. Påståendet har fått stort genomslag i skolor, arbetsliv och populärlitteratur. Credé, Tynan och Harms ville pröva om det håller: hänger begreppets två delar ihop till en överordnad faktor, hur starkt hänger grit samman med prestation och kvarstannande, och går grit att skilja från samvetsgrannhet och begåvning?

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna samlade 584 effektstorlekar från 88 oberoende stickprov med sammanlagt 66 807 personer. De undersökte gritbegreppets struktur, det vill säga om de två delskalorna perseverance of effort (uthållighet i ansträngning) och consistency of interest (stabilitet i intressen) verkligen bildar en gemensam högre ordningens faktor. De undersökte också sambanden mellan grit och prestation, retention (att stanna kvar i en utbildning eller anställning), samvetsgrannhet, kognitiv förmåga och demografiska variabler. Sambanden uttrycks som korrelationer, där r går från 0 till 1 och 0,1 brukar kallas svagt, 0,3 måttligt och 0,5 starkt. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten, och innehåller därför inga fler siffror än de som anges där.

Det de fann

Den överordnade strukturen bekräftades inte. De två delskalorna beter sig inte som två sidor av samma drag, vilket är själva förutsättningen för att tala om grit som ett enhetligt begrepp. Sambandet mellan grit och prestation var måttligt, liksom sambandet mellan grit och retention. Grit hade däremot ett mycket starkt samband med samvetsgrannhet, så starkt att författarna ifrågasätter om det handlar om två olika egenskaper. Den mest intressanta nyansen gäller delskalorna. Uthållighet i ansträngning hade tydligt starkare samband med utfallsmåtten än stabilitet i intressen. Uthållighet förklarade dessutom en egen del av variationen i akademisk prestation även när samvetsgrannhet hölls konstant, det vill säga bidrog med något utöver det etablerade draget. Författarnas samlade slutsats är att insatser för att öka grit sannolikt bara får svaga effekter på prestation och framgång, att begreppets construct validity (om måttet verkligen fångar det det påstås fånga) kan ifrågasättas, och att det som möjligen är värt att behålla är uthållighetsdelen.

Vad som talar emot

En metaanalys är aldrig bättre än de studier den bygger på, och gritforskningen domineras av självskattningar och akademiska populationer. Hur väl resultaten gäller yrkesverksamma vuxna går inte att avgöra utifrån sammanfattningen. Att samvetsgrannhet och grit korrelerar mycket starkt kan delvis bero på att formulären innehåller likartade påståenden, vilket inte är samma sak som att egenskaperna är identiska i verkligheten. Att uthållighet bidrog utöver samvetsgrannhet kan också bero på att de använda samvetsgrannhetsmåtten fångade den sidan dåligt. Sammanvägningen säger inget om orsak och verkan: att gritiga personer presterar bättre bevisar inte att prestationen följer av grit. Slutligen bygger denna text på abstractet, så detaljer om spridning och moderatorer saknas.

Vad det betyder för den som leder

Den praktiska slutsatsen är försiktig. Om ni redan bedömer samvetsgrannhet vid rekrytering eller utveckling tillför ett gritmått sannolikt lite nytt, och att bygga program för att "träna grit" ser ut att ge svag utdelning på prestation. Det som möjligen är värt att titta på är uthållighet i ansträngning, alltså benägenheten att fortsätta trots motgång, snarare än att hålla fast vid samma intresse under lång tid. Att skilja på de två kan spara både bedömningsverktyg och missriktade utvecklingsinsatser. Samtidigt är sambanden måttliga, så personlighet av det här slaget förklarar bara en del av vem som lyckas. Vilka delar av er nuvarande syn på "driv" hos medarbetare bygger på uthållighet, och vilka bygger på något annat?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om femfaktormodellen och om samvetsgrannhetens roll i urval och rekrytering ger bakgrunden till varför överlappet spelar roll, och texterna om psykologiskt kapital och resiliens rör närliggande begrepp med samma fråga: vad är nytt och vad är omdöpt?

Viktigaste insikterna

  • 01Grit korrelerar mycket starkt med samvetsgrannhet
  • 02Den överordnade strukturen med två likvärdiga delar får inte stöd
  • 03Sambandet med prestation och med att stanna kvar är bara måttligt
  • 04Uthållighet i ansträngningen förutsäger mer än stabilt intresse över tid
  • 05Insatser för att träna upp grit har sannolikt svaga effekter

Så hittar du originalet

— (2017)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori