← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Träning byggd på kognitiv beteendeterapi och mindfulness flyttar resiliensmåtten

Originaltitel Road to resilience: a systematic review and meta-analysis of resilience training programmes and interventions

Författare
Sadhbh Joyce, Fiona Shand, Joseph Tighe m.fl.
År
2018
Lästid
7 min

I korthet

Systematisk översikt och metaanalys av insatser som syftar till att förbättra individens resiliens. Sökningen gav 437 träffar, varav 111 artiklar granskades i sin helhet. Sjutton studier uppfyllde inklusionskriterierna och elva randomiserade kontrollerade studier ingick i den slutliga metaanalysen. Ett viktigt inklusionskrav är att utfallet skulle mätas med ett validerat resiliensformulär. Det avgränsar vad resultatet betyder. Programmen delades in i tre grupper: insatser byggda på kognitiv beteendeterapi (cognitive behavioural therapy, förkortat CBT), insatser byggda på mindfulness, och blandade insatser som kombinerar båda. Metaanalysen gav en måttlig positiv effekt på 0,44, med konfidensintervall från 0,23 till 0,64. Delanalyser talade för att alla tre typerna var verksamma. Författarnas slutsats är att insatser som kombinerar kognitiv beteendeterapi och mindfulness förefaller ha en positiv inverkan på individuell resiliens. Siffran ligger tydligt högre än den i Vanhoves metaanalys från 2016. Skillnaden förklaras rimligen av att Joyce begränsat sig till randomiserade studier med validerade resiliensmått, medan Vanhove tog med bredare arbetslivsutfall och svagare designer.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Resiliens, förmågan att återhämta sig efter motgång, har blivit ett vanligt mål för utbildningsinsatser på arbetsplatser. Programmen skiljer sig kraftigt åt i innehåll, längd och form, och det saknas en gemensam teoretisk ram. Tidigare översikter har ofta mätt effekten på välbefinnande eller psykiska symtom, men en person kan må bättre utan att ha blivit mer motståndskraftig, och tvärtom. Joyce och kollegor ville därför ta reda på om resiliensträning faktiskt förändrar resiliens, mätt med validerade resiliensskalor, och om olika slags träning skiljer sig åt.

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt med metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i fyra databaser och i WHO:s register över kliniska prövningar fram till juni 2016 efter kontrollerade studier på vuxna, där insatsen uttryckligen syftade till att öka resiliens och där utfallet mättes med en validerad resiliensskala. Av 437 träffar granskades 111 artiklar i fulltext, 17 studier uppfyllde kraven och kvalitetsbedömdes, och 11 randomiserade kontrollerade studier hade tillräckliga data för metaanalysen. Effekten uttrycktes som standardiserad medelskillnad (SMD), i praktiken samma sak som Cohens d: skillnaden mellan grupperna i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Programmen delades i förväg in i tre typer: sådana som bygger på kognitiv beteendeterapi (CBT), sådana som bygger på mindfulness och blandade program som kombinerar båda. Forskarna analyserade också sexmånadersuppföljningar och undersökte risken för publikationsbias.

Det de fann

Sammanvägt gav resiliensträning en måttlig positiv effekt på självskattad resiliens direkt efter insatsen, SMD 0,44 med ett 95-procentigt konfidensintervall från 0,23 till 0,64. Bara 4 av de 11 studierna visade var för sig en statistiskt säkerställd effekt. När analysen begränsades till de 5 studier som bedömts hålla god kvalitet blev effekten 0,50. Uppdelat på typ av träning gav blandade program med både CBT och mindfulness 0,51, renodlade mindfulnessprogram 0,46 (bara två studier) och renodlade CBT-program 0,27, alltså en liten effekt. Vid sexmånadersuppföljning låg effekten för mindfulnessbaserade program på 0,58, ungefär som direkt efter träningen; för CBT-baserade program var den 0,76 men bygger på bara två studier med mycket stor spridning, och konfidensintervallet rymde noll. Heterogeniteten i huvudanalysen var måttlig, I2 = 48 procent, vilket betyder att ungefär hälften av variationen mellan studierna beror på verkliga skillnader snarare än slump. Träningstiden varierade från en enda tvåtimmarssession till 28 timmar, och 80 procent av programmen gavs ansikte mot ansikte. De två studierna med en enda session gav motstridiga resultat. Ingen publikationsbias kunde påvisas.

Vad som talar emot

Den viktigaste invändningen står författarna själva för: ingen av studierna prövade deltagarna mot verklig motgång. Förbättringen syns enbart som en förändring i självskattning på ett formulär, och om den motsvarar bättre återhämtning i en kris vet ingen. Studierna var små, och mer än en tredjedel av dem hade inte tillräckliga data för att ingå i huvudanalysen. Nästan alla använde väntelista som kontroll, så effekten av att över huvud taget få uppmärksamhet och tid går inte att skilja från effekten av innehållet. Skalorna mäter kanske inte samma sak, och de flesta studier använde bara en. Något protokoll publicerades inte i förväg, och icke-engelska studier uteslöts. Två av författarna har kopplingar till företag som säljer resiliensträning. Underlaget för mindfulness och för långtidseffekter är två studier vardera.

Vad det betyder för den som leder

Det som går att säga är begränsat: strukturerade program som lär ut färdigheter från kognitiv beteendeterapi och mindfulness, oftast i flera pass om en till en och en halv timme under några veckor, tycks höja deltagarnas självskattade resiliens måttligt. Om det gör dem bättre rustade när en riktig påfrestning kommer är fortfarande obevisat. En enstaka föreläsning eller halvdag har inget stöd i materialet. Den som överväger ett program bör fråga leverantören vad som ingår, hur många timmar det omfattar och hur effekten mäts, och helst följa upp med något mer än ett formulär direkt efter avslutad kurs. Vilka verkliga påfrestningar i ert arbete skulle ni behöva se folk hantera bättre för att kalla en insats lyckad?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologiskt kapital, där resiliens är en av fyra resurser, och texterna om femfaktormodellen, som beskriver de mer stabila personlighetsdrag som resiliensskalorna delvis överlappar med.

Viktigaste insikterna

  • 01Måttlig effekt av resiliensinsatser, 0,44 med konfidensintervall 0,23 till 0,64
  • 02Underlaget är elva randomiserade studier, alltså litet men av god kvalitet
  • 03Både kognitiv beteendeterapi, mindfulness och kombinationer visade effekt
  • 04Utfallet mättes med validerade resiliensformulär, vilket avgränsar vad siffran betyder
  • 05Skillnaden mot Vanhoves lägre siffra beror sannolikt på olika utfallsmått och designkrav
  • 06Det gemensamma i det som fungerar är konkreta moment som går att öva på

Så hittar du originalet

— (2018)

Licens: CC BY-NC

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori