← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Ett digitalt program på sex pass som faktiskt höll i sex månader

Originaltitel Resilience@Work Mindfulness Program: Results From a Cluster Randomized Controlled Trial With First Responders

Författare
Sadhbh Joyce, Fiona Shand, Tara J. Lal, Brendan Mott, Richard A. Bryant, Samuel B. Harvey
År
2019
Lästid
8 min

I korthet

Klusterrandomiserad kontrollerad studie, på engelska cluster randomized controlled trial, vilket betyder att hela arbetsplatser lottades i stället för enskilda personer. Tjugofyra brandstationer lottades, tolv till insats och tolv till kontroll, med sammanlagt 143 heltidsanställda brandmän. Insatsen var Resilience@Work, förkortat RAW, ett internetbaserat mindfulnessprogram på sex pass byggt på acceptans och medveten närvaro. Studien mätte två olika sorters resiliens, och det är där det viktigaste fyndet ligger. Adaptiv resiliens, alltså förmågan att ställa om löpande under pågående påfrestning, ökade signifikant i insatsgruppen jämfört med kontrollgruppen, p = 0,008. Återhämtande resiliens, på engelska bounce-back resilience, alltså förmågan att studsa tillbaka till utgångsläget efter ett slag, visade ingen säkerställd skillnad, p = 0,09. Vid uppföljningen efter sex månader hade insatsgruppen ökat sin resiliensskattning med i genomsnitt 1,3. Jämfört med kontrollgruppen motsvarar det en måttlig till stor effekt, 0,73, med konfidensintervall 0,38 till 1,06. I analysen av dem som faktiskt genomförde programmet, på engelska per-protocol analysis, fanns de största förbättringarna hos deltagare som slutfört fem till sex av sex pass, p = 0,002. Ett mått på kognitiv sammansmältning, på engelska cognitive fusion, alltså i vilken grad en person tar sina tankar för verklighet, rörde sig i väntad riktning hos dem som fullföljde men nådde inte statistisk säkerhet, p = 0,08.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Resiliensträning marknadsförs brett som ett sätt att skydda medarbetares psykiska hälsa, men det mesta av forskningen bygger på program med flera fysiska träffar, vilket är dyrt och svårt att skala. Joyce och kollegor ville pröva om ett kort program som helt bygger på mindfulness och levereras via internet kan höja resiliensen hos en yrkesgrupp som ofta utsätts för svåra händelser: brandmän. Enligt författarna var detta den första randomiserade prövningen av ett helt webbaserat, mindfulnessbaserat resiliensprogram på en arbetsplats.

Så gjorde de

Studien är en klusterrandomiserad kontrollerad prövning, vilket betyder att hela arbetsplatser, inte enskilda personer, lottades till antingen insats eller kontroll. 24 brandstationer i New South Wales i Australien deltog: 12 fick programmet Resilience@Work (RAW) och 12 fick ett hälsoprogram om vardagsämnen som hud och hemmiljö, avsett att ge lika mycket uppmärksamhet utan resiliensinnehåll. Sammanlagt 143 heltidsanställda brandmän deltog, 60 i insatsgruppen och 83 i kontrollgruppen. RAW består av sex webbpass om 20 till 25 minuter var, med mindfulnessövningar, självmedkänsla och tekniker från acceptance and commitment therapy, en form av beteendeterapi som betonar att acceptera obehag och handla efter sina värderingar. Resiliens mättes med två självskattningsformulär: CD-RISC-10, som fångar förmågan att anpassa sig och tåla påfrestningar, och Brief Resilience Scale, som fångar förmågan att återhämta sig. Mätningar gjordes vid start, efter sex veckor och efter sex månader.

Det de fann

På måttet för anpassning, CD-RISC-10, utvecklades grupperna olika över tid (p = 0,01). Direkt efter träningen var skillnaden mot kontrollgruppen inte statistiskt säkerställd (p = 0,09), men vid uppföljningen efter sex månader hade insatsgruppen fortsatt förbättras och skilde sig tydligt från kontrollgruppen (p = 0,002). Insatsgruppen hade då ökat sin poäng med i genomsnitt 1,3, vilket motsvarar en effektstorlek på 0,73 jämfört med kontrollgruppen, alltså en medelstor till stor effekt. Resultatet stod sig när forskarna tog hänsyn till ålder, tjänsteår och antal traumatiska insatser. På det andra måttet, förmågan att studsa tillbaka, syntes däremot ingen säkerställd skillnad (p = 0,09). Effekten hängde ihop med hur mycket av programmet som genomförts: de som gjort fem eller sex pass förbättrades tydligt jämfört med kontrollgruppen (p = 0,002). Bara 37 procent nådde dit; medeltalet var 3,5 pass. Bland de sekundära måtten ökade optimism och benägenheten att söka stöd efter sex veckor, men det höll inte i sig, medan aktiv coping var förbättrad vid sex månader (p = 0,046). Mindfulness och acceptans skilde sig inte säkerställt från kontrollgruppen. Författarna noterar också att kontrollgruppens självskattade resiliens sjönk under perioden.

Vad som talar emot

Bortfallet var stort: data för huvudmåttet fanns för 55,2 procent av deltagarna efter sex veckor och 48,3 procent efter sex månader, och det var till en början större i kontrollgruppen. Insatsgruppen krävde ett extra steg, att logga in i programmet, vilket kan ha sorterat fram de mest motiverade. Deltagarna var nästan uteslutande män i ett högriskyrke, så resultaten kan inte utan vidare föras över till andra arbetsplatser. Allt mättes med självskattning; om den upplevda resiliensen leder till färre sjukdomsfall eller bättre prestation undersöktes inte. Studien mätte inte heller hur ofta färdigheterna faktiskt användes. Två av författarna har koppling till ett företag som säljer just den här träningen, vilket läsaren bör väga in.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger visst stöd för att ett kort digitalt program kan påverka den självskattade förmågan att hantera påfrestningar, och att effekten kan växa med tiden när färdigheterna får övas. Två saker sticker ut för den som överväger något liknande. Dels tycks dosen spela roll: de som slutförde programmet var de som förbättrades, och de flesta slutförde det inte, trots att arbetsgivaren gav tid och utrustning. Dels är effekten avgränsad till en sida av resiliens och syns inte i förmågan att återhämta sig. Frågan om genomförande tycks alltså minst lika viktig som valet av program. Vad skulle behöva vara sant på er arbetsplats för att medarbetare faktiskt skulle slutföra sex korta pass utspridda över några veckor?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om resiliens och psykologiskt kapital i kunskapsbanken, samt metaanalysen om sambandet mellan resiliensformulär och femfaktormodellen.

Viktigaste insikterna

  • 01Tjugofyra brandstationer lottades, 143 brandmän deltog
  • 02Sex pass via internet, ingen fysisk träff
  • 03Adaptiv resiliens ökade signifikant, p = 0,008
  • 04Återhämtande resiliens förändrades inte säkerställt, p = 0,09
  • 05Effekten fanns kvar efter sex månader, effektstorlek 0,73 med intervall 0,38 till 1,06
  • 06Störst förbättring hos dem som slutfört fem till sex av sex pass, p = 0,002
  • 07Måttet på kognitiv sammansmältning rörde sig men nådde inte statistisk säkerhet

Så hittar du originalet

— (2019)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori