Teorin bakom MBTI håller inte för en prövning

Sammanfattning på svenska

Stein och Swan prövar inte instrumentet MBTI utan teorin bakom det. Utgångspunkten är att Myers-Briggs Type Indicator, trots sin popularitet och långa historia, har levt i ett parallellt universum vid sidan av social- och personlighetspsykologin. Författarna vill öka den akademiska medvetenheten om idén och ge en undervisningsreferens för dess begreppsliga brister. De granskar den jungianskt grundade teorin som säger att varje människa har en »sann typ« (true type), bestämd av fyra tudelade preferenser (dichotomies). Prövningen görs mot etablerade kriterier för vad som gör en teori vetenskaplig. Resultatet är att teorin faller på flera av dem: den stämmer inte med kända fakta och data, den går inte att pröva (lacks testability) och den rymmer inre motsägelser. Bland annat förutsätter tanken om tudelade typer att människor fördelar sig i två toppar på varje skala, medan data visar en normalfördelning där de flesta ligger nära mitten. Artikeln avslutas med en diskussion om vad instrumentets fortsatta popularitet säger om hur allmänheten bedömer vetenskapliga teorier. Den är en begreppslig analys utan egna data.

Viktigaste insikterna

• 01Teorin och instrumentet är två saker: även ett formulär med rimliga frågor kan vila på en teori som inte håller.
• 02Tudelningen saknar stöd: människor fördelar sig inte i två toppar på skalorna utan glider längs dem.
• 03En teori måste gå att pröva: när det inte finns något utfall som skulle kunna motsäga den är den inte vetenskaplig.
• 04Popularitet är ett eget fenomen: att en idé känns rätt för många säger mer om intuitiv psykologi än om idén.
• 05Tudelningen kan ändå vara ett samtalsspråk: det argumentet står kvar, men det är ett annat argument än att teorin är sann.