← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Teorin bakom MBTI håller inte för en prövning

Originaltitel Evaluating the validity of Myers-Briggs Type Indicator theory: A teaching tool and window into intuitive psychology

Författare
Stein, R. & Swan, A. B.
År
2019
Lästid
3 min

I korthet

Stein och Swan prövar inte instrumentet MBTI utan teorin bakom det. Utgångspunkten är att Myers-Briggs Type Indicator, trots sin popularitet och långa historia, har levt i ett parallellt universum vid sidan av social- och personlighetspsykologin. Författarna vill öka den akademiska medvetenheten om idén och ge en undervisningsreferens för dess begreppsliga brister. De granskar den jungianskt grundade teorin som säger att varje människa har en »sann typ« (true type), bestämd av fyra tudelade preferenser (dichotomies). Prövningen görs mot etablerade kriterier för vad som gör en teori vetenskaplig. Resultatet är att teorin faller på flera av dem: den stämmer inte med kända fakta och data, den går inte att pröva (lacks testability) och den rymmer inre motsägelser. Bland annat förutsätter tanken om tudelade typer att människor fördelar sig i två toppar på varje skala, medan data visar en normalfördelning där de flesta ligger nära mitten. Artikeln avslutas med en diskussion om vad instrumentets fortsatta popularitet säger om hur allmänheten bedömer vetenskapliga teorier. Den är en begreppslig analys utan egna data.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Myers-Briggs Type Indicator, MBTI, är ett av världens mest använda personlighetsverktyg i arbetslivet, samtidigt som det knappt förekommer i den akademiska personlighetspsykologin. Stein och Swan ville göra något åt den klyftan. I stället för att granska testets mätegenskaper, vilket andra gjort, riktade de blicken mot själva teorin: idén, hämtad från Jung, att varje människa har en sann typ som kan beskrivas med fyra tudelningar. Frågan var om den teorin håller för samma prövning som andra psykologiska teorier utsätts för.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Artikeln är ingen empirisk studie utan en teoretisk granskning, alltså en genomgång där en teori bedöms mot uttalade kriterier. Författarna utgår från de krav som brukar ställas på en vetenskaplig teori och prövar MBTI-teorin mot dem: om den stämmer med kända fakta och data, om den går att pröva och därmed i princip motbevisa (testability), och om den är fri från inre motsägelser. Underlaget är den befintliga forskningen om personlighet och om MBTI. Artikeln är dessutom uttryckligen skriven som ett undervisningsmaterial, tänkt att hjälpa studenter förstå vad som skiljer en hållbar psykologisk teori från en populär idé. Författarna diskuterar också vad instrumentets fortsatta popularitet säger om hur allmänheten bedömer vetenskapliga teorier, det de kallar intuitiv psykologi.

Det de fann

Enligt författarna brister MBTI-teorin på alla tre punkterna. För det första saknar den överensstämmelse med kända fakta och data: den forskning som finns om personlighet stöder inte att människor faller i avgränsade typer längs fyra tudelningar. Personlighetsdrag är i forskningen kontinuerliga, och de flesta hamnar nära mitten snarare än vid någon av polerna. För det andra saknar teorin prövbarhet; föreställningen om en sann typ som finns oberoende av hur personen faktiskt svarar går inte att pröva empiriskt, eftersom en avvikande mätning alltid kan förklaras med att testet inte fångade den sanna typen. För det tredje innehåller teorin inre motsägelser. Sammantaget menar författarna att MBTI-teorin, bedömd med samma måttstock som andra teorier, inte håller. Det de själva lyfter fram som mest intressant är kanske inte det utan varför idén ändå lever vidare: den stämmer väl med hur människor intuitivt tänker om personlighet, i tydliga kategorier med en kärna som förklarar beteendet. Det gör den lätt att ta till sig och svår att skaka av sig.

Vad som talar emot

Artikeln är en argumenterande granskning, inte en ny empirisk undersökning, och slutsatserna bygger på hur författarna valt att tillämpa kriterierna. En läsare som är kritisk mot kriterierna själva, eller som menar att MBTI främst är ett samtalsverktyg och inte gör anspråk på att vara vetenskap, kommer att läsa granskningen annorlunda. Författarna skiljer mellan teorin och instrumentet, och det går att tänka sig att formuläret har ett visst praktiskt värde som samtalsstöd även om teorin bakom det brister. Artikeln säger inte heller något om hur MBTI faktiskt används i organisationer eller vilka effekter användningen får. Eftersom bara sammanfattningen ligger till grund här kan enskilda argument i fulltexten vara mer nyanserade än vad som framgår.

Vad det betyder för den som leder

Den som använder MBTI i teamutveckling eller rekrytering bör vara medveten om att fyrbokstavskoden bygger på en teori som personlighetsforskningen inte stöder, snarare än på en förenkling av något som i grunden stämmer. Det betyder inte att samtalen som förs kring resultaten är värdelösa; människor gillar att prata om sig själva och att få ord för skillnader. Men det är samtalet, inte typen, som gör nytta, och koden bör inte ligga till grund för beslut om vem som passar var. Artikeln påminner också om att en idé kan kännas rätt just därför att den passar våra intuitioner, inte för att den är sann. Vilka antaganden om era medarbetare bygger på verktyg ni valt för att de känns begripliga snarare än för att de är prövade?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om femfaktormodellen ger den forskningsförankrade motbilden, och texterna om urval och rekrytering samt om självkännedom tar upp hur personlighetsverktyg kan användas på ett mer försiktigt sätt.

Viktigaste insikterna

  • 01Teorin och instrumentet är två saker: även ett formulär med rimliga frågor kan vila på en teori som inte håller.
  • 02Tudelningen saknar stöd: människor fördelar sig inte i två toppar på skalorna utan glider längs dem.
  • 03En teori måste gå att pröva: när det inte finns något utfall som skulle kunna motsäga den är den inte vetenskaplig.
  • 04Popularitet är ett eget fenomen: att en idé känns rätt för många säger mer om intuitiv psykologi än om idén.
  • 05Tudelningen kan ändå vara ett samtalsspråk: det argumentet står kvar, men det är ett annat argument än att teorin är sann.

Så hittar du originalet

— (2019)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori