
Personlighetsteori
Femfaktormodellen och prestation
Originaltitel C 2021 Zell Big Five and performance synthesis META
- Författare
- Zell, E. & Lesick, T. L.
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna omfattande meta-syntes analyserade 54 meta-analyser (baserade på över en halv miljon individer) för att kvantitativt aggregera sambandet mellan de fem stora personlighetsdragen (Big Five) och prestation. Studien fann att samtliga Big Five-drag har robusta kopplingar till prestation. Samvetsgrannhet visade sig ha det starkaste sambandet med generell prestation (ρ = 0.19), medan övriga drag uppvisade jämförbara men svagare effekter (extraversion 0.10, vänlighet 0.10, neuroticism -0.12, öppenhet 0.13). Dessa samband varierade dock betydligt beroende på prestationskategori. Till exempel var samvetsgrannhet starkare kopplat till akademisk prestation än arbetsinsats, medan extraversion och neuroticism visade motsatt mönster. Resultaten understryker betydelsen av personlighetsdrag för framgång men belyser även att dragens inverkan är kontextberoende.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Går det att förutsäga vem som kommer att prestera bra utifrån personlighet? Frågan har sysselsatt forskare i över hundra år, och det finns i dag dussintals metaanalyser om sambandet mellan femfaktormodellens drag och prestation. Men de har studerat var sitt hörn: arbetsprestation, studieresultat, kreativitet, förhandling. Zell och Lesick ville lägga ihop hela bilden och besvara fyra frågor: hur stora sambanden är i allmänhet, vilket drag som väger tyngst, om sambanden skiljer sig mellan arbete och studier, och om oberoende forskargrupper som analyserat samma fråga kommer fram till samma sak.
Så gjorde de
Studien är en andra ordningens metaanalys, alltså en sammanvägning av tidigare metaanalyser i stället för av enskilda studier. Forskarna sökte i tre databaser och granskade 1 228 artiklar. För att tas med skulle en metaanalys rapportera samband mellan prestation och alla fem dragen: extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet. 54 metaanalyser uppfyllde kraven, med sammanlagt upp till 2 028 effektstorlekar och upp till 554 778 deltagare. Prestation definierades brett som beteende som kan observeras och rangordnas, till exempel betyg, försäljningssiffror eller chefsbedömningar. Sambanden uttrycks som korrelationer, där författarna använder riktvärden för individuella skillnader: 0,10 räknas som litet, 0,20 som medelstort och 0,30 som stort. Metaanalyserna sorterades i tre kategorier: arbetsprestation (32 stycken), studieprestation (7) och övrigt (15), som rymde bland annat emotionell intelligens, kognitiva test och kreativitet.
Det de fann
Alla fem dragen hade ett påvisbart men litet samband med prestation totalt sett. Samvetsgrannhet var starkast med 0,19, ett medelstort samband som var minst 46 procent större än de övriga. Extraversion och vänlighet låg båda på 0,10, öppenhet på 0,13 och neuroticism på -0,12, alltså att känslomässig instabilitet hängde ihop med något sämre prestation. Skillnaderna mellan sammanhang var påtagliga. I studier var samvetsgrannhet ännu viktigare (0,28) medan extraversion (-0,01) och neuroticism (-0,03) knappt spelade någon roll. I arbetslivet var samvetsgrannhet 0,20, men där hade också extraversion (0,14) och neuroticism (-0,15) tydliga samband, vilket författarna kopplar till att relationer till kunder och kollegor väger tyngre där. I kategorin övrigt var öppenhet störst (0,16), sannolikt för att många av måtten var intellektuella. Spridningen mellan metaanalyserna var stor: bortsett från samvetsgrannhet var standardavvikelsen ungefär lika stor som själva effekten. Metaanalyser som korrigerat för mätfel och begränsad spridning i urvalen gav större effekter, så de sammanvägda siffrorna kan vara något underskattade. När oberoende forskargrupper analyserat samma fråga, till exempel personlighet och universitetsbetyg, kom de fram till mycket likartade siffror, vilket talar för att resultaten är stabila.
Vad som talar emot
Allt underlag är korrelationer, så studien kan inte säga att personlighet orsakar prestation; prestation kan påverka personligheten och bakomliggande faktorer kan driva båda. Metaanalyserna överlappar delvis varandra i vilka studier de bygger på, i genomsnitt 36 procent, vilket gör att samma data räknas flera gånger, även om känslighetsanalyser gav likartade resultat. Urvalen kommer i huvudsak från Nordamerika och Europa och information om kön, ålder och land saknades ofta. Flera metaanalyser angav inte om personligheten skattats av personen själv eller av andra. Sambanden är i absoluta tal små: även det starkaste, samvetsgrannhet, förklarar en liten del av skillnaderna i prestation. Författarna själva har en positiv tolkning av småeffekterna, vilket en läsare inte behöver dela.
Vad det betyder för den som leder
För den som använder personlighetstest vid rekrytering ger studien ett nyktert underlag. Samvetsgrannhet är det drag som mest konsekvent hänger ihop med prestation, oavsett sammanhang, men sambandet är måttligt och personlighet bör inte ensamt avgöra ett urval. Att extraversion och låg neuroticism spelar roll i arbetslivet men inte i studier antyder att arbetsuppgiftens sociala innehåll avgör vilka drag som betyder något, vilket gör det rimligt att fråga sig vad just den här rollen kräver innan man tittar på en profil. Att sambanden är små betyder också att många personer med en annan profil kommer att prestera utmärkt. Vilka delar av era roller kräver egentligen uthållighet och struktur, och vilka kräver något helt annat?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om femfaktormodellen och om urval och rekrytering i kunskapsbanken, samt texterna om personlighet och ledarskap.
Viktigaste insikterna
- 01Samvetsgrannhet är det enskilt starkaste personlighetsdraget för att förutsäga generell prestation, vilket innebär en fördel i de flesta sammanhang.
- 02Beroende på sammanhang spelar olika personlighetsdrag roll; för akademisk framgång är samvetsgrannhet viktigast, medan extraversion och låg neuroticism är mer framträdande för arbetsprestation.
- 03Neuroticism uppvisar ett negativt samband med prestation, vilket indikerar att emotionell stabilitet är fördelaktigt för att lyckas.
- 04Öppenhet för nya erfarenheter och extraversion bidrar positivt till prestation, vilket kan vara avgörande i roller som kräver kreativitet eller social interaktion.
- 05För att optimera team eller individers prestation, överväg att matcha personlighetsdrag med de specifika krav som ställs i en given roll eller uppgift.
Så hittar du originalet
—
Gå vidare
Mer inom Personlighetsteori
