
Personlighetsteori
Personlighetens stabilitet och förändring
Originaltitel C 2022 Bleidorn Personality stability and change META
- Författare
- Bleidorn, W., Schwaba, T., Zheng, A., Hopwood, C. J., Sosa, S. S., Roberts, B. W. & Briley, D. A.
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna meta-analys uppdaterar och utvidgar tidigare forskning om personlighetsstabilitet och förändring, baserat på hundratals nya longitudinella studier. Den bekräftar att personlighetsdrag är både stabila och föränderliga över livsloppet. Rankordningsstabiliteten, det vill säga den relativa ordningen av individers personlighetsdrag, ökar markant under tidig vuxenålder och når en platå, men, till skillnad från tidigare fynd, ses ingen fortsatt ökning efter 25 års ålder. Denna stabilitetsökning sammanfaller med en mognadsrelaterad medelnivåförändring. Kumulativa medelnivåförändringar var något mindre än tidigare uppskattat, förutom emotionell stabilitet som ökade mer konsekvent. Analysen visar också att smalare personlighetsfasetter är mindre stabila än bredare drag. Studien bidrar med en mer precis bild av personlighetsutvecklingen över livsloppet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Är personligheten något man har, eller något som förändras genom livet? Tidigare sammanvägningar från början av 2000-talet hade visat att svaret är både och, men de byggde på få studier, små urval och mått som ofta bara löst hörde ihop med femfaktormodellen. Sedan dess har hundratals nya långtidsstudier publicerats. Bleidorn och kollegor ville därför rita en skarpare bild av hur stabila personlighetsdrag är från barndom till ålderdom, hur mycket de i genomsnitt förändras och vilka faktorer som påverkar båda sakerna.
Så gjorde de
Studien är en förregistrerad metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar med planen fastlagd i förväg. Forskarna sökte igenom 4 905 artiklar publicerade efter den 1 januari 2005, behöll 205 nya longitudinella studier, alltså studier som mätt samma personer minst två gånger med minst sex månaders mellanrum, och slog ihop dem med två äldre metaanalyser. Rank-order stability, alltså rangordningsstabilitet, är korrelationen r mellan två mättillfällen och anger i vilken grad personer behåller sin plats i förhållande till varandra; r går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Underlaget här var 189 studier med 178 503 deltagare. Mean-level change, alltså förändring i genomsnittsnivå, uttrycks som Cohens d, skillnaden i standardavvikelser, där 0,2 kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Här ingick 276 studier med 242 542 deltagare, från tre månader till 100 år gamla, med mätintervall från sex månader till 51 år.
Det de fann
Den genomsnittliga rangordningsstabiliteten var r = 0,60, alltså stark. Stabiliteten steg brant under uppväxten: enligt den bäst passande modellen ökade r med 0,029 per år från 0 till 20 års ålder, med 0,018 per år mellan 20 och 25 och därefter med bara 0,001 per år. Mellan 25 och 60 år ökade stabiliteten sammanlagt med endast 0,035 enheter, ett avsteg från tidigare sammanvägningar som beskrev fortsatt ökning upp till 50-årsåldern. Stabiliteten sjönk med längre tidsintervall, men även över flera decennier låg den kvar över r = 0,20. Genomsnittsnivåerna förändrades mest i övergången till vuxenlivet, med en topp kring 20 års ålder, och i riktning mot större mognad. Emotionell stabilitet var undantaget som fortsatte öka hela livet, sammanlagt nästan 1,50 standardavvikelser. Samvetsgrannhet ökade med ungefär en standardavvikelse i ung vuxen ålder men föll tillbaka på äldre dagar, vänlighet ökade med omkring 0,50 och öppenhet minskade med ungefär 0,50 under vuxenlivet. Smala facettmått och mått på problematiska drag var något mindre stabila än breda och normala dragmått. Ålder och tidsintervall förklarade omkring hälften av spridningen mellan studierna för stabilitet, men bara omkring 5 procent för nivåförändring.
Vad som talar emot
Det största hålet gäller äldre. Studier med deltagare över 60 år vid start utgjorde bara 2,5 procent av materialet, 11 studier med 6 820 deltagare, och olika modeller gav olika svar om stabiliteten faller i hög ålder. Materialet kommer nästan uteslutande från Nordeuropa och Nordamerika, och bara ungefär en femtedel av studierna rapporterade etnisk sammansättning, så frågan om kulturella skillnader förblir öppen. För barn användes nästan bara föräldra- och lärarskattningar, för vuxna nästan bara självskattningar, vilket gör att rapportform och ålder inte går att skilja åt. Att bara omkring 5 procent av spridningen i nivåförändring kunde förklaras betyder att metaanalysen inte kan säga vad som driver förändring. Studien säger heller ingenting om individuella skillnader i förändring, bara om genomsnitt. Slutligen krävde metoden att en mängd olika instrument sorterades in i femfaktormodellen, vilket kostar information.
Vad det betyder för den som leder
För den som rekryterar eller utvecklar medarbetare är budskapet tvådelat. Personlighetsdrag är stabila nog i vuxen ålder för att vara meningsfulla att mäta, men de är inte huggna i sten: ingen ålder visar perfekt stabilitet, och genomsnittsnivåerna rör sig långsamt i riktning mot större mognad. Det betyder att en personlighetsprofil från en tidigare karriärfas kan ha blivit inaktuell. Studien visar också att övergången till vuxenlivet är den period då mest händer, vilket kan vara värt att ha i minnet i mötet med unga medarbetare. Vad som får en enskild person att förändras kan studien inte svara på, så antaganden om att en viss erfarenhet formar alla på samma sätt saknar stöd här. Vilka antaganden om att människor "är som de är" styr era beslut om vem som får utvecklas?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om femfaktormodellen ger bakgrunden till de fem dragen som studien organiserar sina resultat efter, och texterna om urval och rekrytering samt om personlighet och ledarskap visar hur stabiliteten används i praktiken.
Viktigaste insikterna
- 01Personlighet är inte statisk; den utvecklas och mognar, särskilt under tidig vuxenålder, vilket påverkar ledarskap och teamarbete.
- 02Individer tenderar att bli mer känslomässigt stabila, samvetsgranna och tillmötesgående med åldern, fördelaktigt i professionella roller.
- 03Kännedom om att personlighetsdrag stabiliseras tidigt kan vägleda utvecklingsinsatser för medarbetare.
- 04Bredare personlighetsdrag är stabilare än smalare fasetter, fokusera på helheten vid bedömning.
- 05Utveckla medarbetare utifrån deras mognadsprocesser, då personligheten tenderar att röra sig mot ökad mognad.
Så hittar du originalet
—
Gå vidare
Mer inom Personlighetsteori
