← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Tre saker chefen råder över, och tre som redan var där

Originaltitel Predictors and outcomes of openness to changes in a reorganizing workplace

Författare
Wanberg, C. R. & Banas, J. T.
År
2000
Lästid
4 min

I korthet

Wanberg och Banas följde anställda genom en omorganisation i en longitudinell studie (longitudinal study) för att ta reda på vad som förutsäger öppenhet för förändring (openness to change), definierad som att acceptera förändringarna och se positivt på dem. De skilde på två sorters förklaringar. Den första var personlig motståndskraft (personal resilience), ett sammansatt mått av självkänsla (self-esteem), optimism och upplevd kontroll (perceived control). Den hängde samman med högre acceptans av förändringarna. Den andra var tre omständigheter som hör till själva förändringen: den information som de anställda fått om den, tilltron till den egna förmågan att hantera den (self-efficacy for coping with the changes) och delaktighet i besluten (participation in the change decision process). Alla tre förutsade högre öppenhet. Låg acceptans hängde i sin tur samman med lägre arbetstillfredsställelse (job satisfaction), mer irritation i arbetet och starkare avsikt att sluta. Studien gjordes på en enda arbetsplats, och abstractet anger varken antal deltagare eller effektstorlekar, vilket begränsar vad som går att säga om sambandens styrka.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Varför tar vissa medarbetare emot en omorganisation med öppet sinne medan andra sluter sig? Wanberg och Banas ville veta vad som förutsäger openness to change, alltså öppenhet för förändring, definierad som att man accepterar förändringarna och ser positivt på dem. De skilde på två slags förklaringar: stabila drag hos personen och sådant som hör till den aktuella situationen och som arbetsgivaren kan påverka. De ville också veta vad bristande öppenhet leder till. Studien rättar bilden av att motvilja mot förändring främst är en fråga om personlighet.

Så gjorde de

Studien är longitudinell, alltså samma personer undersöktes vid mer än ett tillfälle, på en arbetsplats som genomgick en omorganisation med flera samtidiga förändringar. Som individuell förutsägare mätte forskarna personlig motståndskraft, ett sammansatt mått av självkänsla, optimism och upplevd kontroll över tillvaron. Som situationsbundna förutsägare mätte de tre saker: hur mycket information medarbetarna fått om förändringarna, self-efficacy, alltså tilltron till den egna förmågan att klara av förändringarna, och i vilken grad de fått delta i besluten om förändringen. Utfallet öppenhet delades upp i acceptans av förändringarna och en positiv syn på dem. Därutöver undersöktes arbetstillfredsställelse, irritation i arbetet och avsikt att sluta. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten, så antal deltagare, bransch och sambandens storlek anges inte här.

Det de fann

Båda slagen av förklaringar hade betydelse. Personlig motståndskraft, det sammansatta måttet av självkänsla, optimism och upplevd kontroll, hängde ihop med högre acceptans av förändringarna. Personer som i allmänhet litar på sig själva och tror att saker ordnar sig tog alltså lättare emot omorganisationen. Samtidigt förutsade alla tre situationsbundna faktorer högre öppenhet: de som fått mer information om förändringarna, de som kände större tilltro till sin förmåga att hantera dem och de som fått delta i beslutsprocessen var mer öppna. Det är dessa tre som arbetsgivaren råder över, till skillnad från motståndskraften som medarbetaren tar med sig in. Studien visar också vad låg öppenhet kostar: lägre acceptans av förändringarna hängde ihop med lägre arbetstillfredsställelse, mer irritation i arbetet och starkare avsikter att sluta. Öppenhet är därmed inte bara en inställning som underlättar genomförandet utan hänger ihop med hur medarbetarna mår och om de stannar. Abstractet anger inte hur starka sambanden var eller om någon av de tre situationsfaktorerna vägde tyngre än de andra.

Vad som talar emot

Utan fulltexten går det inte att bedöma urvalets storlek, svarsfrekvens eller sambandens styrka, och ett samband som är statistiskt säkerställt kan vara praktiskt litet. Studien gjordes på en enda arbetsplats med en viss uppsättning förändringar, vilket begränsar överförbarheten. Måtten bygger på självskattningar, och den som redan är positivt inställd kan både minnas mer information och skatta sin delaktighet högre, så orsaksriktningen är inte given trots den longitudinella designen. Öppenhet är dessutom en attityd, inte ett beteende: studien säger inte om de öppna medarbetarna faktiskt gjorde förändringen bättre. Att stabila drag som motståndskraft spelar roll väcker också frågan om vad en arbetsgivare rimligen kan förvänta sig av de medarbetare som saknar dem.

Vad det betyder för den som leder

Det mest användbara i studien är uppdelningen. Tre saker som hängde ihop med öppenhet är sådana en chef kan påverka: hur mycket och hur begriplig information medarbetarna får, om de har rimliga skäl att tro att de klarar det nya, och om de på riktigt får vara med och påverka. Personlig motståndskraft har chefen ingen makt över, men den påminner om att samma information landar olika hos olika personer. Att låg öppenhet hängde ihop med irritation och avsikt att sluta gör frågan till mer än ett genomförandeproblem. Vilka beslut i er pågående förändring är fortfarande öppna nog för att medarbetarna ska kunna påverka dem på riktigt?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om kommunikation vid förändring tar vid där den här slutar, och texterna om stress och återhämtning belyser vad som händer när öppenheten tryter.

Viktigaste insikterna

  • 01Öppenhet går att förutsäga: information, tilltro till den egna förmågan och delaktighet hängde alla samman med större öppenhet.
  • 02De tre är chefens: personlighet kan du inte ändra, men hur mycket du berättar, hur du bygger förmåga och vem som får vara med kan du styra.
  • 03Förmåga är en egen faktor: det räcker inte att människor vet vad som ska hända, de behöver också tro att de klarar det.
  • 04Låg öppenhet har ett pris: den hängde samman med lägre trivsel, mer irritation och starkare vilja att sluta.
  • 05Motståndskraften fanns i rummet redan innan beskedet: räkna med att samma besked landar olika beroende på vem som tar emot det.

Så hittar du originalet

— (2000)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling