Dispositionen finns, men den förklarar inte allt

Sammanfattning på svenska

Oreg undersökte hur personlighet och sammanhang tillsammans formar reaktionen på en bestämd förändring. Bakgrunden är hans eget mått på dispositionellt motstånd mot förändring (dispositional resistance to change) från 2003, som beskriver benägenheten att göra motstånd som ett personlighetsdrag. I den här studien svarade 177 anställda i en organisation som stod mitt i en storskalig förändring på frågor om sin disposition, om sammanhanget, det vill säga tilliten till ledningen, den information de fått och den påverkan de haft, och om sin attityd till just den förändringen. Både dispositionen och sammanhanget hängde samman med attityden till förändringen. Attityden hängde i sin tur samman med arbetstillfredsställelse, engagemang och avsikt att sluta. Slutsatsen är att dispositionen finns och gör skillnad, men att den inte förklarar allt: de faktorer som ligger i sammanhanget är sådana som ledningen kan påverka. Studien bygger på självskattningar från en enda organisation och en enda förändring, och samband av det slaget kan inte avgöra vad som orsakar vad. Abstract anger inga effektstorlekar.

Viktigaste insikterna

• 01Dispositionen finns: en del människor gör motstånd mot det mesta som är nytt, oavsett hur väl förändringen är förberedd.
• 02Sammanhanget spelar också roll: tillit till ledningen, information och egen påverkan hängde samman med attityden till förändringen, och de går att påverka.
• 03Attityden till förändringen spiller över: den hängde samman med arbetstillfredsställelse, engagemang och avsikt att sluta.
• 04Lägg energin där du råder: dispositionen är inte chefens sak att ändra, men informationen och delaktigheten är det.
• 05Sortera inte människor efter drag: samma person kan reagera olika på olika förändringar beroende på sammanhanget.