← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Dispositionen finns, men den förklarar inte allt

Originaltitel Personality, context, and resistance to organizational change

Författare
Oreg, S.
År
2006
Lästid
3 min

I korthet

Oreg undersökte hur personlighet och sammanhang tillsammans formar reaktionen på en bestämd förändring. Bakgrunden är hans eget mått på dispositionellt motstånd mot förändring (dispositional resistance to change) från 2003, som beskriver benägenheten att göra motstånd som ett personlighetsdrag. I den här studien svarade 177 anställda i en organisation som stod mitt i en storskalig förändring på frågor om sin disposition, om sammanhanget, det vill säga tilliten till ledningen, den information de fått och den påverkan de haft, och om sin attityd till just den förändringen. Både dispositionen och sammanhanget hängde samman med attityden till förändringen. Attityden hängde i sin tur samman med arbetstillfredsställelse, engagemang och avsikt att sluta. Slutsatsen är att dispositionen finns och gör skillnad, men att den inte förklarar allt: de faktorer som ligger i sammanhanget är sådana som ledningen kan påverka. Studien bygger på självskattningar från en enda organisation och en enda förändring, och samband av det slaget kan inte avgöra vad som orsakar vad. Abstract anger inga effektstorlekar.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Motstånd mot förändring brukar förklaras antingen med vissa personers läggning eller med hur förändringen sköts. Oreg ville pröva båda förklaringarna samtidigt, och dessutom bryta upp begreppet motstånd i flera delar i stället för att behandla det som en enda inställning. Frågan var hur personlighet och organisatoriskt sammanhang var för sig hänger samman med medarbetarnas attityder till en stor förändring, och vad dessa attityder i sin tur betyder för trivsel, engagemang och viljan att stanna kvar. Missförståndet studien rättar är att motstånd skulle vara en egenskap hos svåra medarbetare.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en enkätundersökning med 177 anställda i en organisation som genomgick en omfattande förändring. Motstånd behandlades som ett flerdimensionellt begrepp, alltså med skilda delar som kan mätas var för sig, i linje med den uppdelning i känslor, tankar och beteenden som Oreg arbetat med i annan forskning. Som personlighetsmått användes medarbetarnas dispositionella motstånd mot förändring, alltså den allmänna benägenheten att ogilla och undvika förändringar oavsett vad de gäller. Som kontextmått ingick aspekter av hur förändringen genomfördes och upplevdes, bland annat information, tillit till ledningen och vad medarbetarna trodde att förändringen skulle innebära för dem. Som utfall mättes arbetstillfredsställelse, organizational commitment, alltså engagemang för organisationen, och avsikt att sluta. Sambanden prövades i en modell där attityderna till förändringen antas ligga mellan orsakerna och utfallen.

Det de fann

Både personlighet och sammanhang hade statistiskt säkerställda samband med medarbetarnas attityder till förändringen. Den som i allmänhet har svårt för förändringar var mer negativ även till den aktuella förändringen, men det organisatoriska sammanhanget bidrog självständigt: hur förändringen sköttes och vad medarbetarna trodde att den skulle innebära för dem hängde samman med inställningen oberoende av läggning. Attityderna till förändringen var i sin tur kopplade till de tre utfallen. Mer negativa attityder hörde ihop med lägre arbetstillfredsställelse, lägre engagemang för organisationen och starkare avsikt att lämna. Bilden som framträder är att motstånd inte är en förklaring i sig utan en länk: läggning och situation formar inställningen, och inställningen hänger samman med hur medarbetaren mår i och förhåller sig till organisationen. Abstractet anger inga effektstorlekar, så hur mycket var och en av faktorerna förklarade går inte att säga här. Hur de olika delarna av motståndet skilde sig åt framgår inte heller av abstractet.

Vad som talar emot

Alla uppgifter är självskattningar från samma personer vid samma tillfälle, vilket gör att sambanden kan vara uppblåsta av att den som är missnöjd svarar negativt på det mesta. Studien kan inte heller visa riktningen: det är lika tänkbart att den som redan vantrivs blir negativ till förändringen som tvärtom. Underlaget är en enda organisation och en enda förändring, och urvalet på 177 personer är begränsat för en modell med många samband. Att personlighetsmåttet och attitydmåttet båda handlar om inställning till förändring gör dessutom att en del av sambandet kan bero på överlapp i själva mätningen snarare än på en verklig påverkan.

Vad det betyder för den som leder

Resultatet ger stöd för att ta motstånd på allvar utan att göra det till en fråga om svåra personer. En del medarbetare kommer att vara mer skeptiska än andra oavsett hur förändringen sköts, och den som leder kan räkna med det i förväg. Men sammanhanget spelar roll på egen hand, och det är där ledningen har sin påverkan: hur medarbetarna informeras, om de litar på dem som fattar besluten och vad de tror att förändringen gör med deras arbete. Att attityderna till förändringen dessutom hänger ihop med trivsel och viljan att stanna gör dem till mer än ett projektproblem. Vilka delar av er förändring har medarbetarna fått en tydlig bild av, och vilka har de fått gissa sig till?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om motstånd vid förändring och om förändringsberedskap ligger nära, liksom texterna om förändringströtthet.

Viktigaste insikterna

  • 01Dispositionen finns: en del människor gör motstånd mot det mesta som är nytt, oavsett hur väl förändringen är förberedd.
  • 02Sammanhanget spelar också roll: tillit till ledningen, information och egen påverkan hängde samman med attityden till förändringen, och de går att påverka.
  • 03Attityden till förändringen spiller över: den hängde samman med arbetstillfredsställelse, engagemang och avsikt att sluta.
  • 04Lägg energin där du råder: dispositionen är inte chefens sak att ändra, men informationen och delaktigheten är det.
  • 05Sortera inte människor efter drag: samma person kan reagera olika på olika förändringar beroende på sammanhanget.

Så hittar du originalet

— (2006)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling