← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Hur ofta, hur mycket och hur planerat: tre sidor av samma förändring

Originaltitel Perceptions of organizational change: A stress and coping perspective

Författare
Rafferty, A. E. & Griffin, M. A.
År
2006
Lästid
4 min

I korthet

Rafferty och Griffin konstaterade att få studier av organisationsförändring frågar vilka sidor av förändringen som är viktiga för den enskilde och som påverkar välbefinnandet. De urskilde tre egenskaper hos en förändring (change characteristics): hur ofta det ändras (frequency), hur stor påverkan förändringen har (impact) och hur planerad den är (planning). Med Lazarus och Folkmans modell för stress och hantering (stress and coping) som grund föreslog de att de tre egenskaperna påverkar hur individen bedömer osäkerheten i förändringen, och i förlängningen arbetstillfredsställelse och avsikt att sluta. Designen var en upprepad tvärsnittsstudie (repeated cross-sectional study), där upplevelsen av förändring mättes en månad före attityderna under två på varandra följande år. Resultaten visade att de tre upplevelserna var måttligt till starkt korrelerade med varandra, men att de hade olika samband med utfallen. Författarna betonar värdet av att systematiskt fråga efter individens egen upplevelse av förändringen. Abstractet anger varken antal deltagare eller effektstorlekar. Eftersom designen är tvärsnitt kan studien inte visa riktningen i sambanden.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Forskning om organisationsförändring har ofta behandlat förändring som en enda händelse som medarbetare är för eller emot. Rafferty och Griffin menade att det saknades kunskap om vilka sidor av en förändring som medarbetarna faktiskt lägger märke till och som påverkar deras välbefinnande. De frågade om upplevelser av hur ofta förändringar sker, hur stora konsekvenser de får och hur väl de är planerade utgör skilda upplevelser, och om de i så fall hänger samman med osäkerhet, arbetstillfredsställelse och tankar på att sluta på olika sätt. Missförståndet som studien rättar är att förändring skulle vara en enda variabel.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna utgick från Lazarus och Folkmans modell för stress och coping (1984), där det avgörande inte är händelsen i sig utan hur individen tolkar den, en process som kallas appraisal, alltså bedömning. Utifrån den föreslog de att tre förändringsegenskaper, frekvens, påverkan och planering, formar hur osäker medarbetaren bedömer situationen som, vilket i sin tur påverkar arbetstillfredsställelse och avsikt att sluta. Designen var en upprepad tvärsnittsstudie, alltså en undersökning som gjordes på nytt vid flera tillfällen med delvis olika deltagare, under på varandra följande år. Upplevelserna av förändring samlades in en månad före mätningen av medarbetarnas attityder, vilket gör att de två inte mättes i samma enkät. Abstractet anger inte antalet deltagare eller vilken typ av organisation som studerades.

Det de fann

De tre upplevelserna av förändring hängde måttligt till starkt samman med varandra: den som upplever täta förändringar tenderar också att uppleva dem som ingripande och dåligt planerade. Trots det överlappet visade de skilda samband med utfallen. Det är studiens huvudpoäng: frekvens, påverkan och planering är inte tre mått på samma sak utan fångar olika delar av hur en förändring upplevs, och de spelar olika roll för hur osäker medarbetaren känner sig, hur nöjd hon är med sitt arbete och om hon funderar på att sluta. Abstractet redovisar inte vilken av de tre som hade starkast samband med vilket utfall, och inte heller några siffror, så den detaljen går inte att återge här. Författarna framhåller i sin diskussion vikten av att systematiskt beakta medarbetarnas subjektiva upplevelse av förändring, alltså att det är upplevelsen snarare än förändringens objektiva omfattning som bör vara utgångspunkten när man vill förstå dess följder för välbefinnandet.

Vad som talar emot

Upplevelserna av förändring är självskattade, och den som mår dåligt kan uppleva samma förändring som både tätare och sämre planerad än en kollega som mår bra. Att förändringsupplevelsen mättes en månad före attityderna mildrar problemet men tar inte bort det, eftersom en månad är kort tid och samma person kan ha samma grundinställning vid båda tillfällena. En upprepad tvärsnittsstudie följer inte samma individer, så den kan inte visa hur en enskild medarbetares upplevelse utvecklas när förändringar hopar sig. Studien tycks bygga på en enda organisation, vilket begränsar generaliseringen. Slutligen framgår inte av abstractet hur många som deltog eller hur starka sambanden var, och det gör det svårt att bedöma hur robusta resultaten är.

Vad det betyder för den som leder

Den praktiska lärdomen är att det inte räcker att fråga om medarbetarna är för eller emot en förändring. Upplevelsen av hur ofta förändringar kommer, hur djupt de griper in i arbetet och hur väl de är förberedda är tre olika saker, och de kan behöva olika svar. Täta förändringar kan bemötas med paus och samordning, ingripande förändringar med stöd i övergången och dåligt planerade förändringar med bättre förberedelser och tydligare information. Studien tyder på att osäkerheten är länken mellan upplevelsen och välbefinnandet, och det gör den till en rimlig plats att sätta in insatser. Hur skulle era medarbetare beskriva det senaste årets förändringar om de fick svara på frekvens, påverkan och planering var för sig?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringströtthet och om stress och återhämtning berör samma tema, liksom texterna om kommunikation vid förändring.

Viktigaste insikterna

  • 01Beskriv förändringen på tre sätt: frekvens, omfattning och planering fångar olika saker och hänger olika samman med hur människor mår.
  • 02Frekvens är en egen belastning: hur ofta det ändras är inte samma sak som hur stort det är som ändras.
  • 03Planering syns: en förändring som upplevs som planerad bedöms annorlunda än en som verkar komma slumpmässigt.
  • 04Osäkerhet är länken: de tre egenskaperna verkar genom hur individen bedömer osäkerheten i sin situation.
  • 05Fråga om upplevelsen, inte bara om händelsen: samma omorganisation kan upplevas som tät och oplanerad av en grupp och som ordnad av en annan.

Så hittar du originalet

— (2006)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling