
Förändringsledning & organisationsutveckling
Sorgen följer inte stadierna, men topparna kommer i ordning
Originaltitel An empirical examination of the stage theory of grief
- Författare
- Maciejewski, P. K., Zhang, B., Block, S. D. & Prigerson, H. G.
- År
- 2007
- Lästid
- 4 min
I korthet
Maciejewski, Zhang, Block och Prigerson prövade stadieteorin om sorg (stage theory of grief), den modell som via Kübler-Ross också blivit förändringskurvan i organisationer. Teorin lärs ut på läkarutbildningar och används brett, men hade inte prövats empiriskt. I en longitudinell kohortstudie (longitudinal cohort study), Yale Bereavement Study, följdes 233 sörjande i Connecticut mellan 2000 och 2003. Fem indikatorer skattades av intervjuare från 1 till 24 månader efter dödsfallet: förnekelse (disbelief), längtan (yearning), ilska, nedstämdhet och acceptans. Tvärtemot teorin var förnekelse inte den inledande, dominerande reaktionen. Acceptans var det oftast skattade tillståndet under hela perioden, och längtan den dominerande negativa reaktionen. När forskarna i stället såg till när varje indikator toppade, minskade förnekelsen från 1 månad, längtan toppade vid 4 månader, ilska vid 5 och nedstämdhet vid 6, medan acceptansen steg hela tiden. Topparna kom alltså i den ordning teorin förutsäger, även om inget stadium dominerade i tur och ordning. Studien gäller sorg efter dödsfall av naturliga orsaker i ett amerikanskt urval, sammanfattningen anger inga effektstorlekar, och den säger ingenting direkt om reaktioner på förändring i arbetslivet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Modellen med sorgens stadier, där den som förlorat någon går från förnekelse via längtan, ilska och nedstämdhet till acceptans, lärs ut på läkarutbildningar och används i många sammanhang, bland annat när man beskriver hur människor reagerar på förändring. Maciejewski, Zhang, Block och Prigerson konstaterade att modellen trots sin spridning aldrig prövats empiriskt. De ville undersöka hur starka fem sorgereaktioner var och hur de förändrades över tid efter ett dödsfall, och om mönstret stämde med stadieteorins förutsägelser. Missförståndet studien riktar sig mot är att stadierna skulle vara en prövad sanning.
Så gjorde de
Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en longitudinell kohortstudie, alltså en undersökning som följer samma grupp över tid, inom Yale Bereavement Study. Deltagarna var 233 personer i Connecticut som förlorat en familjemedlem genom naturlig död, och data samlades in mellan januari 2000 och januari 2003. Fem sorgereaktioner mättes med intervjuarskattade frågor: disbelief, alltså svårigheten att ta in att dödsfallet skett; yearning, alltså längtan efter den döde; ilska; nedstämdhet; och acceptans. Mätningarna sträckte sig från en till 24 månader efter förlusten. Forskarna jämförde reaktionernas relativa styrka och deras förlopp över tid med vad stadieteorin förutsäger, både i rådata och i modeller som tar hänsyn till att en reaktion kan stiga och sedan falla.
Det de fann
Tvärtemot stadieteorin var disbelief inte den inledande och dominerande reaktionen. Acceptans var den vanligast angivna reaktionen under hela perioden, och längtan, inte förnekelse eller nedstämdhet, var den starkaste negativa reaktionen från en till 24 månader. Samtidigt fanns det ett mönster som stämde med teorin. När forskarna i sina modeller tog hänsyn till att reaktioner stiger och faller, och skalade om dem, sjönk disbelief från en topp vid en månad, längtan nådde sin topp vid fyra månader, ilska vid fem månader och nedstämdhet vid sex månader, medan acceptansen ökade under hela perioden. De fem reaktionerna nådde alltså sina toppar i den ordning stadieteorin förutsäger. Poängen är att ordningen håller men att bilden av avlösande faser inte gör det: reaktionerna finns sida vid sida, acceptansen är där från början och de negativa reaktionernas toppar ligger inom ungefär sex månader. Författarna drar slutsatsen att den som ligger högt på de negativa reaktionerna efter sex månader kan behöva vidare bedömning.
Vad som talar emot
Deltagarna hade förlorat en familjemedlem genom naturlig död, och resultaten säger ingenting om sorg efter plötsliga eller våldsamma dödsfall, än mindre om reaktioner på förändringar i arbetslivet, dit modellen ofta överförs. Urvalet kom från en enda delstat i USA och en enda studie, och 233 personer är ett begränsat underlag för att beskriva ett förlopp över 24 månader. Att varje reaktion mättes med en enda fråga gör måtten grova. Den ordning som stämde med teorin framträdde först efter att reaktionerna skalats om i statistiska modeller, medan rådata visade en annan bild, och vilken av bilderna som är mest rättvisande kan diskuteras. Slutligen beskriver studien genomsnitt, och enskilda personers sorg kan avvika mycket från medelförloppet.
Vad det betyder för den som leder
Stadiemodellen används ofta i förändringsledning som en förklaring till hur medarbetare reagerar på omorganisationer, uppsägningar och nya arbetssätt. Studien handlar om sorg efter dödsfall och kan inte utan vidare flyttas till arbetslivet, men den ger ändå skäl till försiktighet. Även i sitt ursprungliga sammanhang fungerar stadierna inte som avlösande faser man kan pricka av, utan som reaktioner som finns samtidigt och som toppar vid olika tidpunkter. Acceptans är inte något som kommer sist utan något som finns med från början. Den som väntar sig att medarbetare ska gå igenom faser i tur och ordning riskerar därför att läsa fel på både den som accepterar tidigt och den som längtar tillbaka länge. Hur talar ni om medarbetarnas reaktioner på en förändring, och vilka antaganden om ordning ligger inbyggda i det språket?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om motstånd vid förändring och om förändringströtthet ligger nära, liksom texterna om stress och återhämtning.
Viktigaste insikterna
- 01Förnekelse är inte första steget: i den sorgeforskning kurvan bygger på var förnekelse inte den inledande dominerande reaktionen.
- 02Acceptans finns från början: den var den oftast skattade reaktionen redan efter en månad, vilket talar emot att man måste gå igenom stadier för att nå den.
- 03Ordningen på topparna håller, dominansen gör det inte: reaktionerna kulminerade i teorins ordning men fanns sida vid sida hela tiden.
- 04Använd kurvan som bild, inte som karta: den visar att människor kan vara på olika ställen samtidigt, inte var de ska befinna sig när.
- 05Överför inte sorg till omorganisation utan vidare: studien gäller dödsfall, och ingen motsvarande prövning finns i organisationer.
Så hittar du originalet
— (2007)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling