← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Cynism är inte brist på information, det är minne

Originaltitel Haunted by the past: Effects of poor change management history on employee attitudes and turnover

Författare
Bordia, P., Restubog, S. L. D., Jimmieson, N. L. & Irmer, B. E.
År
2011
Lästid
4 min

I korthet

Bordia, Restubog, Jimmieson och Irmer tar upp något forskningen om förändringsledning i stort sett förbigått: vad organisationens historia av tidigare förändringar gör med medarbetarnas attityder och beteende. De utvecklade och prövade en modell över effekterna av en dålig förändringshistorik (poor change management history, förkortat PCMH), alltså tidigare förändringar som skötts illa eller runnit ut i sanden. Modellen prövades mot fem attityder, tillit, arbetstillfredsställelse, uppsägningsavsikt, cynism inför förändring (change cynicism) och öppenhet för förändring (openness to change), samt mot faktisk personalomsättning. Resultatet: en dålig historik ledde, via medarbetarnas föreställningar om den, till lägre tillit, lägre arbetstillfredsställelse och mindre öppenhet, samt till högre cynism och starkare avsikt att sluta. Föreställningarna om historiken förutsade dessutom faktisk personalomsättning under de följande två åren. Slutsatsen är att cynism inför en ny förändring inte är brist på information utan minne, och att den som vill ändra mottagandet måste ändra vad organisationen blir ihågkommen för. Abstract anger varken antal deltagare eller effektstorlekar, och studien gäller ett avgränsat sammanhang.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

När en ny förändring lanseras tänker många ledare på den som ett nytt kapitel. Medarbetarna gör sällan det. Bordia, Restubog, Jimmieson och Irmer ställde frågan vad organisationens historia av förändringsarbete gör med hur människor tar emot nästa förändring. Forskningen om förändringsledning hade, menar de, i stort sett bortsett från den historien. Studien vill visa att poor change management history, alltså en historia av dåligt skötta förändringar, formar medarbetares attityder och till och med om de stannar kvar, oavsett hur bra den nya förändringen är tänkt att bli.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna utvecklade en modell där organisationens historia av dåligt skötta förändringar, förkortat PCMH, påverkar en rad attityder hos medarbetarna, och prövade sedan modellen empiriskt. Den centrala länken i modellen är PCMH beliefs, alltså medarbetarnas egna uppfattningar om att tidigare förändringar har skötts illa. Det är med andra ord inte historien i sig utan hur den lever i människors minne som antas göra skillnad. Fem attityder mättes: trust, alltså tillit till organisationen, arbetstillfredsställelse, turnover intentions, alltså avsikten att sluta, change cynicism, alltså cynism inför förändring, och openness to change, alltså öppenhet för förändring. Utöver attityderna följde forskarna upp faktisk personalomsättning under två år, inte bara avsikten att sluta. Abstractet anger inte antalet deltagare eller vilken sorts organisation som studerades.

Det de fann

Uppfattningen att tidigare förändringar hade skötts dåligt hade samband med samtliga attityder i den riktning modellen förutsade. Medarbetare med starkare sådana uppfattningar hade lägre tillit till organisationen, lägre arbetstillfredsställelse och lägre öppenhet för förändring. De var mer cyniska inför förändring och hade oftare tankar på att sluta. Historien verkade alltså via medarbetarnas tolkning av den: det var uppfattningarna om dålig förändringsledning som bar effekten vidare till attityderna. Det andra resultatet är det som ger studien tyngd. Uppfattningarna om dålig förändringshistorik förutsade faktisk personalomsättning under de följande två åren. Det är inte bara så att människor säger att de vill sluta; de slutar också i högre grad. Cynism inför förändring framstår i det ljuset inte som en karaktärsbrist eller som bristande information utan som ett minne av vad organisationen tidigare gjort. Abstractet redovisar inga koefficienter eller effektstorlekar, så hur starka sambanden var går inte att avgöra utifrån det.

Vad som talar emot

Attityderna och uppfattningarna om historien mättes med självskattningar från samma personer, vilket kan förstärka sambanden: den som är missnöjd minns gärna tidigare förändringar som sämre skötta. Studien kan inte heller skilja på om organisationen faktiskt skötte förändringarna dåligt eller om medarbetarna uppfattade det så, eftersom det är uppfattningarna som mäts. Att avsikten att sluta hänger ihop med faktisk uppsägning är väntat, men abstractet säger inget om hur stor del av personalomsättningen som förklaras eller om andra faktorer, som arbetsmarknaden, kontrollerades. Underlaget kommer såvitt framgår från ett sammanhang, och hur väl resultaten håller i andra branscher eller länder är oprövat. Slutligen säger studien inget om hur en dålig historik kan repareras.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är att varje förändring börjar med det bagage organisationen redan bär. Cynism och motvilja i mötet med en ny förändring kan vara en rimlig slutsats av tidigare erfarenheter snarare än ett hinder att argumentera bort. Det talar för att en ledning som planerar en större förändring gör klokt i att först ta reda på hur de senaste förändringarna faktiskt upplevdes, och att erkänna det som gick dåligt i stället för att låtsas som om den nya starten är ren. Att uppfattningarna förutsade verklig uppsägning under två år gör frågan konkret: dåligt skötta förändringar kostar personal senare, inte bara stämning nu. Vad minns era medarbetare av de senaste förändringarna ni genomförde?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringströtthet och om motstånd i samma kategori, samt texterna om förändringsberedskap, som tar upp vad som behöver finnas på plats innan en förändring lanseras.

Viktigaste insikterna

  • 01Historiken förutsäger mottagandet: en dålig historia av tidigare förändringar ger lägre tillit och öppenhet innan det nya beskedet ens är läst.
  • 02Cynism är minne, inte okunskap: mer information om den nya förändringen svarar inte på det den cyniske egentligen invänder mot.
  • 03Kostnaden syns i personalomsättningen: föreställningar om en dålig historik förutsade faktiska uppsägningar under två år.
  • 04Ta reda på historien först: fråga vad som hände med de tre senaste förändringarna, som medarbetarna minns dem.
  • 05Den här gången är nästa gångs historik: det enda sättet att ändra minnet är att bli ett annat slags minne.

Så hittar du originalet

— (2011)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling