
Förändringsledning & organisationsutveckling
Sjuttio procent misslyckas är ett rykte, inte ett mått
Originaltitel Do 70 per cent of all organizational change initiatives really fail?
- Författare
- Hughes, M.
- År
- 2011
- Lästid
- 3 min
I korthet
Mark Hughes granskade det påstående som inleder de flesta böcker om förändringsledning: att sjuttio procent av alla förändringsinitiativ (organizational change initiatives) misslyckas. Han spårade siffran till fem publicerade förekomster, bland dem Beer och Nohrias artikel från 2000 i Harvard Business Review, och sökte belägget bakom var och en. I samtliga fem fall saknas giltiga och tillförlitliga empiriska data. De senare källorna hänvisar till de tidigare, och de tidigare hänvisar inte till någon undersökning alls. Hughes stannar inte där. Han ifrågasätter om en inneboende misslyckandefrekvens (failure rate) över huvud taget går att fastställa, och anger fem skäl: förändring är tvetydig, den beror på sitt sammanhang, olika parter bedömer den olika, den har sällan ett tydligt slut och den är svår att mäta. Slutsatsen är inte att förändringar går bra, utan att fältets mest citerade siffra saknar underlag. Artikeln är en begreppslig granskning av litteraturen och innehåller inga egna data om hur ofta förändringar lyckas, så den ersätter inte siffran med någon annan.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Påståendet att 70 procent av alla organisationsförändringar misslyckas återkommer i böcker, konsultpresentationer och kursmaterial. Mark Hughes ställde en enkel fråga: var kommer siffran ifrån, och vilka belägg finns för den? Att en så exakt siffra upprepas så ofta borde betyda att någon har mätt den. Artikeln vill pröva om det stämmer, och därmed rätta till ett antagande som präglar hur många ledare tänker om förändring, nämligen att misslyckande är regel snarare än undantag.
Så gjorde de
Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Artikeln är en kritisk litteraturgranskning, alltså en genomgång av publicerade texter där påståendenas underlag granskas, inte en empirisk studie med egna data. Hughes valde ut fem separata publicerade texter som var och en anger att 70 procent av organisationsförändringar misslyckas. För varje text spårade han vilket underlag som åberopas för siffran och bedömde om det underlaget uppfyller kraven på validitet, alltså att man mäter det man säger sig mäta, och reliabilitet, alltså att mätningen är tillförlitlig och skulle ge samma resultat om den upprepades. I ett andra steg använde han befintlig förändringsforskning för att pröva själva idén om att förändringar har en inneboende misslyckandegrad, oberoende av sammanhang. Det finns inga deltagare eller effektmått att redovisa.
Det de fann
I ingen av de fem granskade texterna fanns valida och reliabla empiriska belägg för siffran 70 procent. I stället framstår siffran som något som förs vidare från text till text, där varje ny författare hänvisar till en tidigare källa som i sin tur saknar egen mätning. Hughes går sedan vidare och ifrågasätter själva tanken på en inneboende misslyckandegrad. Han pekar på flera skäl. Förändring är mångtydig, så vad som räknas som en förändring är oklart. Förändring är beroende av sitt sammanhang, vilket gör en universell procentsats orimlig. Olika intressenter uppfattar samma förändring olika: det som är ett misslyckande för en grupp kan vara en framgång för en annan. Tidsaspekten spelar in, eftersom en förändring kan se misslyckad ut tidigt och lyckad senare, eller tvärtom. Och mätbarheten är begränsad, eftersom många förändringars resultat inte låter sig fångas i ett ja eller nej. Slutsatsen är dubbel: berättelsen om 70 procent finns och är populär, men den saknar valida och reliabla empiriska belägg.
Vad som talar emot
Att fem texter saknar belägg visar inte att det saknas belägg någonstans; granskningen omfattar ett litet urval av alla publikationer som upprepar siffran. Artikeln visar inte heller att förändringar oftast lyckas. Frånvaron av bevis för 70 procent är inte ett bevis för någon annan siffra, och den som läser artikeln som ett lugnande besked läser den fel. Hughes resonemang om att misslyckandegrader inte går att fastställa kan dessutom drivas så långt att all utvärdering av förändringsarbete framstår som meningslös, vilket knappast är avsikten. Slutligen är artikeln en argumentation av en enskild forskare, och hur urvalet av de fem texterna gjordes framgår inte av abstractet.
Vad det betyder för den som leder
Det mest praktiska är att sluta använda siffran. En ledning som inleder ett förändringsarbete med att de flesta misslyckas bygger sin berättelse på ett rykte, och den berättelsen kan i sig skapa den uppgivenhet den varnar för. Artikeln pekar också på en bättre fråga än om förändringen lyckades: lyckades för vem, mätt hur och när. Att i förväg bestämma vad som ska räknas som framgång, ur vilkas perspektiv och vid vilken tidpunkt är något studien ger stöd för, eftersom det är just de oklarheterna som gör en generell procentsats meningslös. Vilka olika svar skulle ni få om ni frågade olika grupper i organisationen om er senaste förändring lyckades?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om förändringsberedskap och om motstånd i samma kategori, samt texterna om ledningsgrupper, som handlar om hur ledningen sätter mål och tolkar resultat.
Viktigaste insikterna
- 01Öppna inte med siffran: sjuttio procent saknar belägg, och den som citerar den har börjat på fel fot inför den som vet.
- 02Siffran gör något med rummet: den säger till genomförarna att oddsen är emot dem och till mottagarna att det kloka är att vänta ut.
- 03Definiera lyckat innan ni börjar: vad som räknas som framgång beror på vem som frågar, när och mot vilket mål, så bestäm det i förväg.
- 04Kontrollera källkedjan: när en siffra bara hänvisar till en annan källa som hänvisar vidare är den ett rykte tills någon visar mätningen.
- 05Räkna inte med att förändringen tar slut: de flesta saknar en tydlig slutpunkt, så planera uppföljning i stället för ett avslut.
Så hittar du originalet
— (2011)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling