← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Elva av sjutton studier, och ändå ingen säker slutsats

Originaltitel Impact of organisational change on mental health: A systematic review

Författare
Bamberger, S. G., Vinding, A. L., Larsen, A., Nielsen, P., Fonager, K., Nielsen, R. N., Ryom, P. & Omland, Ø.
År
2012
Lästid
3 min

I korthet

Bamberger med kollegor gjorde en systematisk översikt (systematic review) av forskningen om sambandet mellan organisationsförändring (organisational change) och psykisk ohälsa. Utgångspunkten var att förändring ofta anges som orsak till psykiska besvär, trots att underlaget är begränsat. Författarna sökte i PubMed, PsycInfo och Web of Knowledge med kombinerade söktermer för exponering och utfall, och tog med studier som hade egna data om organisationsförändring med psykisk ohälsa som utfall. Både tvärsnittsstudier (cross-sectional studies) och longitudinella studier (longitudinal studies) togs med. I 11 av 17 studier fanns ett samband mellan organisationsförändring och förhöjd risk för psykisk ohälsa. Sambandet var svagare i de longitudinella studierna, alltså de som följt människor över tid och därför har bäst förutsättningar att skilja orsak från samvariation. Författarnas slutsats är försiktig: den forskning som finns räcker inte för att fastställa ett samband, och det behövs fler studier av långtidseffekter med kontroll för störfaktorer (confounders). Översikten omfattar få studier och sammanfattningen anger inga effektstorlekar. Den visar därmed inte att omorganisationer är ofarliga, bara att underlaget för motsatsen är tunnare än det ser ut.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Omorganisationer anges ofta som orsak till psykisk ohälsa hos medarbetare, både i den allmänna debatten och i arbetsmiljöarbetet. Bamberger och medförfattare ville ta reda på hur väl det påståendet egentligen är underbyggt. Finns det forskning som visar att den som utsätts för organisationsförändring löper högre risk för psykiska besvär, och håller sambandet när man mäter över tid? Frågan spelar roll eftersom ett vanligt antagande kan styra både hur förändringar planeras och hur ohälsa förklaras, utan att någon har prövat om antagandet stämmer.

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt, alltså en genomgång av tidigare forskning där urvalet görs efter fastlagda kriterier så att andra kan upprepa sökningen. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna sökte i tre databaser, PubMed, PsychInfo och Web of Knowledge, med standardiserade söktermer för exponering (organisationsförändring) och utfall (psykisk ohälsa). För att tas med skulle en studie innehålla egna, originella data om anställda som varit med om en organisationsförändring, med psykiska besvär som utfallsmått. Både tvärsnittsstudier, där exponering och utfall mäts vid samma tillfälle, och longitudinella studier, där samma personer följs över tid, togs med. Sammanlagt 17 studier uppfyllde kriterierna. Forskarna bedömde för varje studie om ett samband mellan förändring och förhöjd risk för psykiska besvär hade observerats, och jämförde sedan mönstret mellan de två studietyperna.

Det de fann

I 11 av de 17 studierna fanns ett samband mellan organisationsförändring och förhöjd risk för psykiska besvär. Vid en första anblick ser det ut som ett stöd för den vanliga uppfattningen. Men bilden förändras när studietyperna skiljs åt. Sambandet var svagare i de longitudinella studierna, alltså de som följer samma personer över tid och därför bättre kan skilja på vad som kom först. Det är just dessa studier som skulle behövas för att säga något om orsak och verkan, och det är där stödet är tunnast. Författarnas egen slutsats är därför försiktig: utifrån den forskning som fanns kan översikten inte ge tillräckliga belägg för att organisationsförändring höjer risken för psykisk ohälsa. Det betyder inte att sambandet saknas, utan att det inte har visats på ett hållbart sätt. Författarna efterlyser fler studier av långsiktiga effekter, med analyser som tar hänsyn till confounders, alltså andra faktorer som kan ligga bakom både förändringen och besvären, till exempel ekonomisk press eller redan hög arbetsbelastning i organisationer som väljer att omorganisera.

Vad som talar emot

Underlaget är litet: 17 studier med olika definitioner av både förändring och psykisk ohälsa, vilket gör dem svåra att lägga ihop. Sammanfattningen anger inte hur många studier som var longitudinella, hur stora urvalen var eller hur starka sambanden var, så läsaren kan inte bedöma hur svagt "svagare" är. Att tvärsnittsstudier visar samband kan bero på att personer som redan mår dåligt uppfattar förändring mer negativt, eller att organisationer i kris både omorganiserar och pressar sina anställda. Att longitudinella studier visar mindre kan omvänt bero på att de som mår sämst slutar och försvinner ur uppföljningen. Översikten kan inte skilja dessa förklaringar åt. Sökningen begränsades dessutom till tre databaser och till studier som rapporterade psykisk ohälsa som utfall, vilket kan ha missat forskning som mäter stress eller utmattning under andra namn.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är en mer nyanserad hållning än den vanliga. Det finns tecken på att omorganisationer hänger ihop med psykiska besvär, men beläggen är inte tillräckliga för att säga att förändringen i sig orsakar dem. För den som leder betyder det två saker samtidigt. Att avfärda oro med hänvisning till att forskningen inte visar något vore fel, eftersom majoriteten av studierna ändå fann ett samband. Att å andra sidan förklara all ohälsa med omorganisationen döljer andra orsaker, som arbetsbelastning, otrygghet eller brist på stöd, vilka kan gå att påverka oberoende av förändringen. Vad i er arbetsmiljö fanns redan före omorganisationen och skulle ha belastat medarbetarna även om den aldrig hade genomförts?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om stress och återhämtning samt om förändringströtthet ligger nära den här översikten, liksom texterna om förändringsberedskap och om hur medarbetare reagerar på organisationsförändring.

Viktigaste insikterna

  • 01Sambandet finns i de flesta studier men är inte säkert: 11 av 17 fann förhöjd risk, och de mest tillförlitliga designerna gav svagast utslag.
  • 02Tvärsnitt överdriver: när allt mäts vid ett tillfälle går det inte att veta om förändringen orsakade ohälsan eller om de som mådde dåligt uppfattade mer förändring.
  • 03Frånvaro av bevis är inte bevis på frånvaro: att underlaget inte räcker betyder inte att omorganisationen är riskfri.
  • 04Följ upp över tid: de studier som saknas är just de som mäter långtidseffekter, så en egen uppföljning ett år senare säger mer än en enkät mitt i.
  • 05Skilj på förändringen och det som följer med den: störfaktorer som otrygghet och ökad belastning kan förklara en del av sambandet.

Så hittar du originalet

— (2012)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling