← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Tre sorters engagemang, prövade i sjutton studier

Originaltitel Herscovitch and Meyer's Three-Component model of commitment to change: Meta-analytic findings

Författare
Bouckenooghe, D., Schwarz, G. M. & Minbashian, A.
År
2015
Lästid
4 min

I korthet

Bouckenooghe, Schwarz och Minbashian sammanställde ett decennium av forskning som använt Herscovitch och Meyers instrument för engagemang för förändring (commitment to change). Instrumentet mäter tre komponenter: affektivt engagemang (affective commitment to change, ACC), normativt engagemang (normative commitment to change, NCC) och kalkylerande engagemang (continuance commitment to change, CCC). Författarna ville pröva om de tre verkligen är skilda begrepp, det som kallas diskriminerande validitet (discriminant validity). De gjorde metaanalyser av sambanden mellan de tre komponenterna, av sambanden mellan var och en av dem och stödjande beteende (behavioural support for change), och av om resultaten skiljer sig mellan nordamerikanska och andra sammanhang. Underlaget var 17 studier. Resultaten visade tydliga skillnader i styrkan mellan sambanden ACC-NCC, ACC-CCC och NCC-CCC, vilket stödjer att komponenterna går att skilja åt. Mönstret i korrelationerna med stödjande beteende pekade också på skillnader som författarna menar behöver undersökas vidare. Abstractet anger inga effektstorlekar. Sjutton studier är ett litet underlag för en metaanalys, och samtliga bygger på ett och samma instrument.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Engagemang för förändring, på engelska commitment to change, hade beskrivits på många sätt utan gemensam definition. Herscovitch och Meyer föreslog en modell med tre komponenter: affektivt engagemang (man vill stödja förändringen för att man tror på den), normativt engagemang (man känner att man bör) och fortlevnadsengagemang (man stödjer den för att det skulle kosta för mycket att låta bli). Bouckenooghe, Schwarz och Minbashian ville ta reda på vad ett decennium av studier med detta mätinstrument säger. Håller de tre komponenterna isär, och förutsäger de i olika grad att medarbetare stödjer förändringen i handling?

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna samlade studier som använt Herscovitch och Meyers instrument för att mäta de tre komponenterna, och underlaget blev 17 studier. Tre saker analyserades. Först sambanden mellan komponenterna själva, som ett test av instrumentets discriminant validity, alltså i vilken grad de tre skalorna mäter olika saker snarare än samma sak under olika namn. Sedan sambanden mellan var och en av komponenterna och behavioural support for change, alltså beteenden som visar att medarbetaren stödjer förändringen, från att följa direktiv till att aktivt driva den. Slutligen prövades om sambanden såg annorlunda ut i nordamerikanska studier än i studier från andra delar av världen, en så kallad moderatoranalys där man undersöker om ett tredje villkor förändrar styrkan i ett samband.

Det de fann

Sammanfattningen anger inga siffror, men beskriver mönstret. Sambanden mellan de tre komponenterna var av tydligt olika styrka: kopplingen mellan affektivt och normativt engagemang skilde sig från kopplingen mellan affektivt engagemang och fortlevnadsengagemang, som i sin tur skilde sig från kopplingen mellan normativt engagemang och fortlevnadsengagemang. Det talar för att komponenterna inte är utbytbara, men också för att vissa av dem ligger närmare varandra än modellen kanske förutsätter. Mönstret i hur de tre komponenterna hänger ihop med stödjande beteende beskrivs som en utvidgning av modellen, med insikter om hur robust den är. Författarna lyfter särskilt fram vad de kallar hittills föga uppmärksammade diskrepanser i hur stödjande beteende har behandlats i forskningen om engagemang för förändring, alltså att olika studier verkar ha mätt eller definierat stöd på sätt som inte går ihop. Frågan om nordamerikansk kontext jämfört med annan kontext ingick i analysen, men utfallet redovisas inte i sammanfattningen. Den samlade bilden är att modellen får stöd i sin grundstruktur, samtidigt som resultaten pekar på behov av fortsatt granskning av hur komponenterna förhåller sig till varandra och till beteende.

Vad som talar emot

Underlaget är litet: 17 studier ger begränsad möjlighet att undersöka villkor, och moderatoranalysen mellan regioner bygger då på ännu färre studier per grupp. Sammanfattningen redovisar inga effektstorlekar, inga konfidensintervall och ingen bedömning av publikationsbias, alltså tendensen att studier med tydliga resultat oftare publiceras, så styrkan i slutsatserna går inte att värdera utan fulltexten. Både engagemang och stödjande beteende mäts i regel med självskattningar från samma personer vid samma tillfälle, vilket tenderar att blåsa upp samband. Att studierna använt samma instrument ger jämförbarhet men säger inget om hur väl instrumentet fångar det som medarbetare faktiskt gör. De diskrepanser i beteendemåtten som författarna själva lyfter innebär också att sammanvägningen av beteendeutfall bör läsas med försiktighet.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är att "engagemang" inte är ett enda tillstånd. En medarbetare som stödjer förändringen för att hen tror på den, en som gör det av pliktkänsla och en som gör det för att alternativen är sämre kan uppträda lika i en enkät men olika när det kostar på. Att fråga efter stöd i allmänhet döljer den skillnaden. För den som leder förändring kan det vara mer användbart att lyssna efter vilken sorts engagemang som finns i gruppen än att räkna hur många som säger sig vara med. Studien säger däremot inte hur man flyttar medarbetare från den ena sorten till den andra. Vilken sorts engagemang bygger era nuvarande förändringsbudskap egentligen på?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om motstånd mot förändring belyser andra sidor av samma fråga, liksom texterna om kommunikation vid förändring och om förändringströtthet.

Viktigaste insikterna

  • 01Uppdelningen håller: de tre formerna av engagemang hänger ihop olika starkt, så det är meningsfullt att fråga efter var och en.
  • 02Instrumentet finns och är prövat: den som vill mäta engagemang för en förändring behöver inte konstruera egna frågor.
  • 03Sambandet med beteende är inte självklart: metaanalysen fann skillnader i hur de tre formerna hänger samman med stödjande beteende, så följ upp vad människor gör och inte bara vad de svarar.
  • 04Sammanhanget kan spela roll: författarna prövade om nordamerikanska och andra studier skiljer sig, vilket påminner om att resultat inte flyttar fritt mellan kulturer.
  • 05Sjutton studier är ett tunt underlag: läs slutsatserna som en lägesbild, inte som en fastställd sanning.

Så hittar du originalet

— (2015)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling