← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Trestegsmodellen tog form efter Lewins död

Originaltitel Unfreezing change as three steps: Rethinking Kurt Lewin's legacy for change management

Författare
Cummings, S., Bridgman, T. & Brown, K. G.
År
2016
Lästid
4 min

I korthet

Lewins förändring i tre steg (changing as three steps), att tina upp (unfreezing), förändra (changing) och frysa på nytt (refreezing), betraktas av många som den grundläggande modellen för att leda förändring. Den har kritiserats för att förenkla och försvarats mot kritiken, men dess ställning som fältets grund har inte ifrågasatts. Cummings, Bridgman och Brown jämförde vad Lewin faktiskt skrev om förändring i tre steg med hur det återges i senare verk. Deras slutsats är att han aldrig utvecklade någon sådan modell. Den tog form efter hans död, hos andra författare, och fick hans namn. Modellen spåras ibland till den första artikeln i Human Relations, men Lewin skrev i sina artiklar från 1947 om kvasistationära jämviktslägen (quasi-stationary equilibria) i grupper och om de kraftfält som håller ett läge på plats. Författarna undersöker hur och varför modellen kom att uppfattas som grunden för det unga delfältet förändringsledning (change management) och menar att en granskning av den grunden kan öppna för nytänkande. Artikeln är en historisk och textnära analys och säger inget om huruvida modellen fungerar i praktiken.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Nästan varje lärobok i förändringsledning börjar med Kurt Lewins modell: unfreezing, changing, refreezing, alltså tina upp, förändra, frysa om. Kritiker kallar den förenklad, försvarare säger att den missförståtts, men båda lägren tar för givet att Lewin faktiskt utvecklade den. Cummings, Bridgman och Brown ställer en mer grundläggande fråga: vad skrev Lewin egentligen, och hur blev några få meningar till hela fältets grundsten? Frågan spelar roll eftersom det som lärs ut som förändringsledningens fundament styr hur chefer tänker om förändring i dag.

Så gjorde de

Studien är en historisk och textkritisk analys, inte en empirisk undersökning med deltagare. Författarna jämförde vad Lewin själv skrev om förändring i tre steg med hur idén återges i senare verk. De gick igenom Lewins 67 publikationer på engelska, hans arkiv vid University of Iowa och Tavistock Institutes arkiv i London, samt minnesord, recensioner och biografier från åren efter hans död. Därefter följde de idéns vandring genom Lippitts och Scheins skrifter på 1950- och 1960-talen och genom upplaga efter upplaga av storsäljande läroböcker, framför allt Robbins Organizational Behaviour från första upplagan 1979 till den femtonde 2012. Som ram använder de Michel Foucaults motberättande historieskrivning, alltså ett sätt att fråga hur en "sanning" blev självklar. Slutligen granskade de sex årgångar av Academy of Management Journal (2009 till 2014) för att se hur dagens förändringsforskning förhåller sig till modellen.

Det de fann

Den vanligaste källhänvisningen, "Lewin 1951", är en postum samlingsvolym. Idén om tre steg upptar där två korta stycken, 131 ord i en bok på 338 sidor. Ursprunget är en artikel i Human Relations 1947, publicerad några veckor efter Lewins död, där tanken dyker upp i det 24:e av 25 delavsnitt i en 37 sidor lång text, utan empiri och utan figur. Lewin skrev aldrig ordet refreezing; det dök upp första gången hos hans tidigare student Festinger 1950. Inget av minnesorden efter hans död nämner trestegsidén. Lippitt gav 1958 idén namnet Lewins "trefasmodell" och byggde sin egen sjufasmodell på den, och Schein använde refreezing 1961 och bytte moving mot changing, varmed idén blev ett verktyg för change agents, alltså förändringsledare. I Robbins lärobok nämns Lewin inte i första upplagan 1979; ett linjärt diagram utan upphovsman dyker upp 1986 och får 1993 rubriken Lewins klassiska trestegsmodell. Av nära 10 000 citeringar av "Lewin 1951" ger ingen av de 100 mest citerade någon sidhänvisning. Antagandet att Lewin gav oss orden unfreeze, change, refreeze är enligt författarna bara till 33 procent riktigt.

Vad som talar emot

Att en idé inte hittas i arkiven bevisar inte att den saknades i Lewins tänkande; han dog innan arbetet var klart och sista kapitlen gick i tryck utan hans genomläsning. Studien är tolkande och bygger på författarnas läsning av texter, och urvalet av läroböcker är illustrativt snarare än heltäckande. Det Foucaultinspirerade angreppssättet är ett val som andra forskare, till exempel de som försvarar Lewin, inte delar. Studien säger heller ingenting om huruvida modellen fungerar i praktiken; den handlar om upphovet, inte om nyttan. Att Lippitt och Schein utvecklade en skiss vidare kan beskrivas som normal vetenskaplig utveckling lika väl som efterhandskonstruktion. Granskningen av sex årgångar i en enda tidskrift ger begränsat stöd för slutsatser om hela forskningsfältet.

Vad det betyder för den som leder

Modellen tina upp, förändra, frys om är inte fel för att Lewin inte skrev den, men den bär ett antagande som Lewin själv motsade: att organisationen i grunden är stilla tills någon ingriper. Lewins egen forskning, till exempel vid Harwood, pekade åt ett annat håll: gruppen är i ständig rörelse, förändring lyckas bäst när den som berörs får arbeta igenom alternativen tillsammans, och kraftfältet består av krafter som drar åt olika håll samtidigt. För den som planerar en förändring kan det vara mer användbart att fråga vilka krafter som håller nuläget på plats än att leta efter rätt steg i rätt ordning. Vilka krafter i er organisation håller kvar det ni försöker förändra, och vem ser dem?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om motstånd vid förändring och om förändringsberedskap tar upp samma fråga från ett empiriskt håll, och texterna om kommunikation vid förändring anknyter till Lewins tanke om gruppen som enhet för förändring.

Viktigaste insikterna

  • 01Modellen är en efterhandskonstruktion: den trestegsfigur som bär Lewins namn tog form efter hans död, hos andra.
  • 02Behåll det som håller: skillnaden mellan att lösa upp något och att stabilisera något nytt är användbar även om upphovet är fel.
  • 03Lewin skrev om kraftfält: en förändring kräver att de krafter som håller det gamla läget på plats rubbas, vilket är en mer krävande tanke än tre steg.
  • 04Fråga efter originalet: när en modell finns i varje lärobok är det värt att läsa vad upphovsmannen faktiskt skrev.
  • 05Ifrågasatta grunder öppnar för nytt: den som slutar ta trestegsmodellen för given får utrymme att tänka om.

Så hittar du originalet

— (2016)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling