
Förändringsledning & organisationsutveckling
Förändringen som stör sömnen går via känslan
Originaltitel Subjective perceptions of organizational change and employee resistance to change: Direct and mediated relationships with employee well-being
- Författare
- Rafferty, A. E. & Jimmieson, N. L.
- År
- 2017
- Lästid
- 4 min
I korthet
Rafferty och Jimmieson invände att forskningen om förändring och hälsa oftast mätt förändringen objektivt, till exempel som antalet nedskärningar, och därmed missat hur de anställda själva upplever den. De undersökte sambanden mellan upplevd omfattning (extent of change) och upplevd frekvens (frequency of change) å ena sidan och sömnlöshet (insomnia) och psykiskt välbefinnande (psychological well-being) å den andra. De prövade både direkta samband och indirekta samband via motstånd mot förändring (resistance to change). Data samlades in från 260 anställda i olika organisationer och branscher, som besvarade enkäter vid två tillfällen med fyra månaders mellanrum. Resultaten visade signifikanta indirekta samband mellan upplevelsen av förändringen och både sömnlöshet och välbefinnande, via känslomässigt motstånd (affective resistance) vid båda mättillfällena. Ett oväntat fynd var att upplevelsen av mycket täta förändringar hängde samman med mer beteendemotstånd (behavioural resistance) vid första mätningen men med mindre vid den andra. Abstractet anger inga effektstorlekar. Två mätningar med fyra månaders mellanrum är ett kort spann, och alla mått bygger på självrapporter.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Forskningen om hur förändringar påverkar medarbetares hälsa har mest räknat objektiva händelser: hur många neddragningar, hur många omorganisationer. Rafferty och Jimmieson frågade i stället hur medarbetarens egen upplevelse av förändringen hänger ihop med sömn och psykiskt välbefinnande. Två sidor av upplevelsen undersöktes: hur omfattande förändringen kändes och hur ofta förändringar upplevdes komma. Frågan är också om sambandet går direkt, eller om det går via motstånd mot förändringen, alltså om det är den känslomässiga reaktionen som bär effekten till hälsan.
Så gjorde de
Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en enkätstudie med två mättillfällen med fyra månaders mellanrum, vilket gör det möjligt att se om upplevelser vid det första tillfället hänger samman med utfall vid det andra. Underlaget var 260 anställda från olika organisationer och branscher, inte en enda arbetsplats. De mått som nämns är upplevd omfattning av förändring och upplevd frekvens av förändring, insomnia, alltså sömnsvårigheter, psykologiskt välbefinnande samt resistance to change, motstånd mot förändring, uppdelat i affektivt motstånd (den känslomässiga reaktionen, till exempel oro eller irritation) och beteendemässigt motstånd (att i handling sätta sig emot). Forskarna prövade både direkta samband och indirekta samband där motståndet fungerar som mellanled, så kallad mediering.
Det de fann
Huvudresultatet var indirekt: upplevelsen av förändringens omfattning och frekvens hängde samman med sömnsvårigheter och sämre välbefinnande via det affektiva motståndet, både vid det första och det andra mättillfället. Det är alltså den känslomässiga reaktionen på förändringen som bär sambandet till hälsan, snarare än förändringen i sig. Det fynd som författarna själva lyfter som oväntat gäller det beteendemässiga motståndet. Medarbetare som upplevde att förändringar var mycket vanliga visade till en början mer beteendemässigt motstånd, men vid det andra mättillfället, fyra månader senare, var samma upplevelse i stället kopplad till mindre beteendemässigt motstånd. En möjlig tolkning, som får prövas i annan forskning, är att ständiga förändringar med tiden gör att medarbetare slutar sätta sig emot, utan att det för den skull betyder att de mår bättre: den känslomässiga kanalen till sömn och välbefinnande fanns kvar. Abstractet anger inga effektstorlekar, så hur starka sambanden var går inte att säga utifrån det.
Vad som talar emot
Alla mått är självrapporterade, så både upplevelsen av förändringen, motståndet och hälsan kommer från samma person vid samma tillfälle, vilket kan blåsa upp sambanden. Två mätningar med fyra månaders mellanrum ger en antydan om riktning men ingen orsaksslutsats; medarbetare som sover dåligt kan också uppleva förändringar som större. Urvalet på 260 personer från blandade branscher ger bredd men gör det omöjligt att veta vilka förändringar de faktiskt genomgick eller hur de leddes. Bortfallet mellan mättillfällena framgår inte av sammanfattningen. Vändningen i det beteendemässiga motståndet bygger på ett enda mönster och kan ha andra förklaringar än den författarna diskuterar.
Vad det betyder för den som leder
Om upplevelsen av förändring är det som räknas, blir det viktigt hur förändringar presenteras och paketeras, inte bara hur många de är. Flera små justeringar som alla upplevs som förändring kan sammantaget kännas som en stor. Att medarbetarna slutar protestera är inte samma sak som att de har landat; det känslomässiga motståndet kan finnas kvar och påverka sömnen även när beteendet ser följsamt ut. Författarna talar själva om ett svårt val för chefer: att "sälja in" en förändring som stor och viktig kan öka engagemanget men också den upplevda omfattningen. Vilka förändringar upplever era medarbetare just nu som pågående, och stämmer den bilden med er egen?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om motstånd vid förändring och om förändringströtthet tar upp samma mekanismer, och texterna om stress och återhämtning ger sammanhang för sömnen som utfallsmått.
Viktigaste insikterna
- 01Upplevelsen räknas, inte bara händelsen: det var de anställdas egen bild av förändringens omfattning och frekvens som hängde samman med sömn och välbefinnande.
- 02Vägen går via känslan: sambandet till sömnlöshet och välbefinnande förmedlades av det känslomässiga motståndet.
- 03Motstånd är ett hälsotecken att lyssna på: den som gruvar sig sover sämre, och det är information om belastningen, inte bara om attityden.
- 04Täta förändringar kan tysta motståndet: upplevelsen av mycket täta förändringar hängde samman med mer beteendemotstånd först och mindre fyra månader senare, vilket kan vara uppgivenhet snarare än acceptans.
- 05Hantera bilden av förändringen: författarna pekar på svårigheten att sälja in en förändring utan att samtidigt förstärka upplevelsen av att allt ändras hela tiden.
Så hittar du originalet
— (2017)
- Fri version
- http://hdl.handle.net/1959.4/unsworks_40941
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling