← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Tio steg med belägg, men ingen belagd ordning

Originaltitel Successful organizational change: Integrating the management practice and scholarly literatures

Författare
Stouten, J., Rousseau, D. M. & De Cremer, D.
År
2018
Lästid
5 min

I korthet

Stouten, Rousseau och De Cremer ställde de spridda praktikermodellerna för förändringsledning (change management), bland dem Kotters åtta steg, den trestegsmodell som tillskrivs Lewin och Hiatts ADKAR, mot den vetenskapliga litteraturen om organisationsförändring (organizational change). Deras första iakttagelse är att modellerna oftare vilar på expertutlåtande (expert opinion) än på vetenskapliga belägg. Deras andra är att det ändå finns belägg för enskilda delar av dem. Artikeln sorterar vad som är känt, omstritt, oprövat och underutnyttjat, och ur jämförelsen formuleras tio evidensbaserade steg, här i theORVARs sammanfattning: ta reda på fakta om problemet, bedöm beredskapen, välj insatser med stöd, bygg förändringsledarskap i hela organisationen, formulera och sprid en riktning, arbeta genom de sociala nätverken, stöd genomförandet med mål, lärande, delaktighet och rättvisa, uppmuntra små försök, följ upp över tid och gör det nya till det normala. Stegen har stöd var för sig. Ordningen mellan dem är inte prövad, och ingen kontrollerad studie har undersökt om en organisation som följer hela sekvensen lyckas bättre, vilket författarna själva påpekar. Artikeln är en syntes utan egna data.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Många organisationer försöker förändra sig och lyckas sällan skapa något som håller. Samtidigt saknar forskningen om organisationsförändring en lättillgänglig samsyn om vilka grundprinciper som faktiskt gäller. Följden, menar Stouten, Rousseau och De Cremer, är att praktiker lutar sig mot populära stegmodeller som oftare bygger på expertens egen övertygelse än på vetenskapliga belägg. Frågan artikeln ställer är därför dubbel: vad säger de spridda praktikermodellerna, och i vilken mån stöds deras påståenden av det forskningen faktiskt visar om planerad förändring?

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Artikeln är en integrativ litteraturöversikt, alltså en genomgång där författarna läser och väger samman tidigare forskning i stället för att samla in egna data. Underlaget är av två slag. Dels de centrala antagandena i de mest använda praktikerorienterade förändringsmodellerna, den sortens stegmodeller som chefer och konsulter ofta arbetar efter. Dels resultat från den vetenskapliga forskningen om förändringsprocesser i organisationer. De två litteraturerna ställs mot varandra, och för varje antagande sorterar författarna beläggen i fyra kategorier: vad som är känt, vad som är omtvistat, vad som är oprövat och vad som är underutnyttjat. Ur den sorteringen formulerar de sedan tio steg för att leda planerad förändring, med stöd i evidens, samt förslag för fortsatt forskning och för praktiken. Några effektstorlekar eller antal ingående studier redovisas inte i sammanfattningen.

Det de fann

Huvudresultatet är själva syntesen: tio evidensbaserade steg för att leda planerad organisationsförändring. Ett viktigt bifynd är hur beläggen fördelar sig. Delar av det populära modellerna föreskriver har faktiskt stöd i forskningen, medan andra delar är omtvistade eller aldrig har prövats, och vissa insatser som forskningen pekar på används sällan i praktiken. Författarna beskriver alltså inte de spridda modellerna som fel, utan som ojämnt underbyggda. Att de bygger på expertomdöme snarare än systematiska studier är i deras ögon en förklaring till att organisationer ofta har svårt att åstadkomma meningsfull och hållbar förändring. Den andra sidan av samma fynd riktas mot forskarvärlden: den vetenskapliga litteraturen är svår att överblicka och saknar en samlad, användbar konsensus, vilket lämnar fältet fritt för modeller med tunnare underlag. Artikelns bidrag är därmed lika mycket ett sätt att sortera kunskapsläget som en lista av steg. Vilka de tio stegen är, och hur starkt stödet är för vart och ett, framgår inte av sammanfattningen och kräver att läsaren går till fulltexten.

Vad som talar emot

En översikt av det här slaget bygger på författarnas urval och läsning, inte på en systematisk sökning med förhandsbestämda kriterier, och sammanfattningen säger inget om hur litteraturen valdes ut. Det gör det svårt för en utomstående att bedöma om viktiga studier saknas eller om tolkningarna är de enda rimliga. Stegen presenteras som en sekvens, men att varje steg för sig har stöd i forskningen är inte detsamma som att ordningen mellan dem, eller helheten som modell, har prövats. Beläggen kommer dessutom från olika slags studier, branscher och länder, och sammanfattningen anger inte hur väl de överförs till en specifik organisation. Att forskningen saknar konsensus är också något artikeln själv konstaterar; en ny syntes löser inte det problemet av sig självt.

Vad det betyder för den som leder

Det anspråkslösa budskapet är att en välkänd stegmodell inte är fel bara för att den saknar forskningsstöd, men inte heller rätt bara för att den är spridd. Den som planerar en förändring har nytta av att fråga sig, steg för steg, vad i den egna planen som vilar på belägg, vad som är omtvistat och vad som helt enkelt aldrig har prövats. Artikeln erbjuder ett sådant raster, och den pekar på att vissa insatser med stöd i forskningen ofta hoppas över i praktiken. Det argumenterar för att gå igenom den egna förändringsplanen mot listan snarare än att byta modell. Vilket steg i er senaste förändring byggde mest på vana och minst på vad ni faktiskt visste?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om motstånd vid förändring ger fördjupning i några av de enskilda stegen, och texterna om kommunikation vid förändring och om ledningsgruppens roll knyter an till hur planen omsätts i vardagen.

Viktigaste insikterna

  • 01Skilj på om steget är vettigt och om ordningen är prövad: det första har ofta stöd, det andra nästan aldrig.
  • 02Börja med fakta om problemet: det första steget är att ta reda på vad som faktiskt är fel innan lösningen väljs.
  • 03Bedöm beredskapen innan du bedömer planen: en bra plan i en oförberedd organisation faller på mottagandet.
  • 04Arbeta genom nätverken: förändring sprids via de sociala band som redan finns, inte bara via linjen.
  • 05Behandla praktikermodellerna som språk, inte som belägg: de ger gemensamma ord, men stödet finns för delarna, inte för helheten.

Så hittar du originalet

— (2018)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling