
Förändringsledning & organisationsutveckling
Nordiskt ledarskap och medarbetarnas hälsa
Originaltitel Leadership and well-being of employees in the Nordic countries: A literature review
- Författare
- Lundqvist, D., Wallo, A. & Reineholm, C.
- År
- 2023
- Lästid
- 4 min
I korthet
Lundqvist, Wallo och Reineholm gick igenom forskningen om sambandet mellan ledarskap och medarbetares välbefinnande (well-being) i nordiskt arbetsliv. Översikten omfattar 40 empiriska studier, 35 kvantitativa och 5 kvalitativa, publicerade 2008 till 2020. Transformativt och stödjande ledarskap hängde återkommande samman med högre välbefinnande och arbetstillfredsställelse. De kvalitativa studierna lyfte också fram anpassningsbart ledarskap samt ledares tillgänglighet och förmåga att ge utrymme. Sambandet mellan ledarskap och välbefinnande tycks vara indirekt: det går via socialt stöd, meningsfullt arbete och utvecklingsmöjligheter. Författarna invänder att tidigare forskning inte tillräckligt utforskat det som är särskilt för nordiskt arbetsliv, till exempel starka fackföreningar och medbestämmande. Översikten efterlyser fler longitudinella studier, större förståelse för ledarskapets processer och kunskap om hur sammanhanget påverkar effekterna. Abstract anger inga effektstorlekar.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Intresset för hur chefens ledarskap påverkar medarbetarnas hälsa har vuxit, och tidigare översikter har visat på samband. Men de har nästan bara byggt på kvantitativa studier, sällan frågat i vilken miljö forskningen gjorts och sällan granskat teorierna bakom. Lundqvist, Wallo och Reineholm ville därför samla den forskning som gjorts i nordiskt arbetsliv, med dess fackliga tradition, starka arbetsmiljölagstiftning och tonvikt på delaktighet, och fråga tre saker: vilka ledarstilar som hänger ihop med välbefinnande, vilka teorier och populationer studierna bygger på, och hur väl den nordiska kontexten egentligen tagits på allvar.
Så gjorde de
Studien är en rapid review, alltså en snabbare variant av systematisk litteraturöversikt, med narrativ syntes: resultaten sammanfattas i text snarare än räknas ihop statistiskt. Sökningarna i Scopus och Web of Science gjordes i augusti 2020 och gav 4 566 unika studier. Efter granskning av titel och sammanfattning gick 716 vidare till relevansbedömning, 50 uppfyllde kriterierna och efter kvalitetsgranskning återstod 40: 35 kvantitativa och fem kvalitativa. Kraven var att studien skulle gälla arbetsliv i Norden, undersöka ledarskap som stil eller beteende och mäta positiva utfall för hälsa eller välbefinnande, till exempel arbetstillfredsställelse, work engagement (arbetsengagemang) eller självskattad hälsa. De kvantitativa studierna sorterades efter ledarskapsteori, bland annat transformational leadership (ett inspirerande, visionsdrivet ledarskap) och supportive leadership (stödjande ledarskap). De kvalitativa studierna, alla intervjubaserade, analyserades induktivt, det vill säga att mönster fick växa fram ur materialet. Varje steg gjordes av minst två av författarna.
Det de fann
Ett direkt samband mellan ledarskap och välbefinnande fanns i 28 av de kvantitativa studierna. Transformativt ledarskap var den mest studerade stilen (13 studier), följt av stödjande ledarskap (8 studier), och för dessa två var ungefär hälften av de undersökta sambanden statistiskt säkerställda. Det tydligaste mönstret gäller vägen: 15 studier undersökte mediatorer, alltså mellanliggande faktorer, och av 22 sådana samband var 19 medierade. Ledarskapet tycks alltså verka genom sådant som meningsfullt arbete, rollklarhet, socialt stöd och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan) snarare än direkt. Sambanden var dessutom svaga: i de flesta studierna omkring 0,15 till 0,25, vilket betyder att ledarskapet förklarar ungefär 2 till 6 procent av variationen i välbefinnande. Utfall nära arbetet, som arbetstillfredsställelse, hängde oftare ihop med ledarskap än allmänna hälsomått. De kvalitativa studierna lyfte fram att chefen ska vara tillgänglig, visa tillit genom att delegera, involvera i beslut och inspirera, men också att ledarskapet måste anpassas till situationen: ibland behöver chefen stå utanför gruppen och ge utrymme. Bara två kvantitativa studier knöt sina resultat till den nordiska kontexten, och i elva gjordes knappt några kontextuella överväganden alls.
Vad som talar emot
En rapid review är mindre grundlig än en full systematisk översikt, och urvalet begränsades till engelskspråkiga artiklar. Studierna mäter välbefinnande och ledarskap med olika begrepp och instrument, så det är osäkert om de fångar samma sak. Många är tvärsnittsstudier där orsaksriktningen inte går att avgöra, och en studie fann att medarbetarnas välbefinnande också förutsade chefens senare ledarskap. Materialet kommer till stor del från offentlig sektor och äldreomsorg med mycket hög andel kvinnor, vilket begränsar överförbarheten. Transformativt ledarskap undersöktes som en helhet, aldrig uppdelat i sina beteenden, och nästan ingen studie prövade flera stilar samtidigt. Bara en av de kvalitativa studierna frågade medarbetarna själva om deras välbefinnande. Författarna påpekar också att de flesta teorierna är nordamerikanska och tillämpats ganska okritiskt i nordisk miljö.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är måttfullt: chefens sätt att leda hänger ihop med hur medarbetarna mår, men effekten är liten och går till stor del via arbetsmiljön. Det talar för att lägga kraften på det som medierar, alltså tydliga roller, meningsfulla uppgifter, socialt stöd och medarbetarnas tilltro till sin förmåga, snarare än på ledarstilen som sådan. De kvalitativa studierna pekar på en balansgång som är lätt att känna igen: att vara nära och tillgänglig utan att ta ifrån medarbetarna deras utrymme. Författarna föreslår en löpande dialog om vilka förväntningar medarbetarna har på ledarskapet, eftersom samma person kan behöva olika närvaro i olika uppgifter. Hur skulle ni ta reda på när era medarbetare vill ha chefen närmare och när de vill ha den på avstånd?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om stress och återhämtning och om distansarbete berör flera av de arbetsmiljöfaktorer som här visar sig bära sambandet, och texterna om ledningsgrupper ger perspektiv på chefens egen roll och egna välbefinnande.
Viktigaste insikterna
- 01Transformativt och stödjande ledarskap hänger samman med välbefinnande: mönstret återkommer i de nordiska studierna.
- 02Påverkan är oftast indirekt: ledarskapet verkar genom socialt stöd, meningsfullhet och utvecklingsmöjligheter.
- 03Tillgänglighet och utrymme räknas: de kvalitativa studierna pekar på att vara nåbar och ge autonomi.
- 04Det nordiska särdraget är outforskat: medbestämmande och starka fackföreningar kan förändra vad ledarskap betyder.
- 05Följ processerna, inte bara sambanden: översikten efterlyser studier över tid.
Så hittar du originalet
— (2023)
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling