← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Hybridarbete och viljan att stanna

Originaltitel D 2024 Bloom Hybrid work and retention EXPERIMENT

Författare
Bloom, N., Han, R. & Liang, J.
Lästid
4 min

I korthet

En sexmånaders randomiserad kontrollerad studie (RCT) med 1 612 anställda vid ett kinesiskt teknikföretag undersökte effekterna av hybridarbete (två dagar hemmakontor, tre dagar kontor) på akademiker inom bland annat mjukvaruutveckling, marknadsföring och finans. Studien fann att hybridarbete förbättrade medarbetarnöjdheten och minskade personalomsättningen med en tredjedel. Effekten på minskad personalomsättning var särskilt tydlig för medarbetare utan chefsbefattning, kvinnliga anställda och de med långa pendlingsresor. Viktigt är att studien inte fann några bevis för att hybridarbete påverkade prestationsbetyg, befordringsfrekvenser eller mängden kod som skrevs av mjukvaruingenjörer under en tvåårsperiod. Chefernas uppfattning om hybridarbetets produktivitetseffekter skiftade från negativ till positiv efter experimentet, vilket tyder på att erfarenhet förändrar synsättet.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Hybridarbete, alltså en blandning av dagar hemma och dagar på kontoret, har blivit det vanligaste sättet att arbeta hemifrån för högskoleutbildade. Ändå hävdar många chefer att det skadar produktivitet, innovation och karriärutveckling. Tidigare experimentella studier har nästan bara gällt helt distansarbete i enklare, självständiga uppgifter som kundtjänst och dataregistrering, där effekterna ofta varit negativa. Bloom, Han och Liang ville pröva om det gäller också för hybridarbete i kreativa teamjobb: vad händer med personalomsättning, trivsel, prestation och befordran när medarbetare får arbeta hemifrån två dagar i veckan?

Så gjorde de

Studien är en randomized control trial, alltså ett experiment där deltagarna slumpas till olika villkor, vilket gör det möjligt att tala om orsak och verkan. Den genomfördes på det kinesiska reseteknikföretaget Trip.com från augusti 2021 till januari 2022 och omfattade 1 612 högskoleutbildade anställda inom mjukvaruutveckling, marknadsföring och ekonomi, varav 395 chefer. Anställda födda på udda datum fick möjlighet, men inte skyldighet, att arbeta hemifrån onsdagar och fredagar; de med jämna födelsedatum utgjorde kontrollgrupp. Utfallen hämtades från företagets register: uppsägningar, enkätsvar om trivsel, prestationsbetyg och befordringar under de följande två åren samt antal kodrader för de 653 programmerarna. För att kunna säga att ingen effekt fanns, inte bara att ingen hittades, användes null equivalence tests, som prövar om en eventuell effekt är mindre än en förutbestämd minsta intressant storlek. Deltagarna tillfrågades också före och efter om hur de trodde att hybridarbete påverkar produktiviteten.

Det de fann

Andelen som sade upp sig var 7,2 procent i kontrollgruppen och 4,8 procent i hybridgruppen, en minskning med en tredjedel. Minskningen var tydligast för medarbetare utan chefsansvar (från 8,6 till 5,3 procent), för kvinnor (från 9,2 till 4,2 procent) och för dem med pendling över medianen på 90 minuter tur och retur. För chefer och för män fanns ingen säkerställd skillnad. Trivseln steg också, från 7,84 till 8,19 på en skala från 0 till 10. Prestationsbetygen skilde sig inte mellan grupperna i någon av de fyra halvårsvisa bedömningarna under två år, inte heller i delkategorier som innovation och ledarskap, och antalet kodrader var lika. Ingen skillnad i befordringar kunde påvisas. Det kanske mest talande fyndet gäller cheferna: före experimentet trodde de i genomsnitt att hybridarbete skulle sänka produktiviteten med 2,6 procent, efteråt trodde de på en ökning med 1,0 procent, i nivå med medarbetarnas uppfattning. Bara 518 av de 1 612 anmälde sig frivilligt från början, och färre kvinnor än män gjorde det, trots att kvinnorna tycktes ha störst nytta av arbetsformen. Efter experimentet beslöt företagsledningen att införa hybridarbete för alla anställda.

Vad som talar emot

Experimentet gjordes på ett enda företag i Shanghai, i en bransch och en arbetskultur som inte nödvändigtvis liknar svenska förhållanden, och författarna anger själva att resultaten kanske inte replikeras exakt någon annanstans. En av författarna är medgrundare och styrelseordförande i företaget. Experimentet pågick i sex månader och studerade just tre dagar på kontoret och två hemma; författarna är osäkra på om resultaten håller vid mer distansarbete än så. Deltagarna använde dessutom bara hemarbetsdagarna 40 till 55 procent av gångerna, oftast fredagen, så det som mättes är effekten av ett erbjudande snarare än av två faktiska hemdagar. Kontrollgruppen visste att den gått miste om ett förmånligt villkor, vilket kan ha påverkat enkätsvaren. Prestationsbetyg sätts av chefer och är inte ett objektivt mått, även om kodraderna pekar åt samma håll.

Vad det betyder för den som leder

Inom det studien stöder går det att säga att ett erbjudande om två hemarbetsdagar i veckan, för högskoleutbildade i teambaserade kunskapsjobb, kan minska personalomsättningen påtagligt utan att prestationsbedömningar, befordringar eller output försämras. Att chefernas farhågor försvann först när de själva sett arbetsformen fungera talar för att pröva i liten skala och mäta, hellre än att argumentera. Den låga frivilliga anmälningsgraden, särskilt bland kvinnor, tyder också på att förmåner som uppfattas som ett svaghetstecken behöver gälla alla för att användas. Vilka i er organisation avstår i dag från flexibilitet ni faktiskt erbjuder, och vad tror de att det skulle signalera?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om distansarbete och om stress och återhämtning ger fler perspektiv på var arbetet görs, och texterna om ledningsgrupper berör hur ledningens egna antaganden prövas och förändras.

Viktigaste insikterna

  • 01Hybridarbete (två dagar WFH) kan minska personalomsättningen avsevärt, särskilt bland kvinnor, icke-chefer och de med långa pendlingstider, utan att skada prestation.
  • 02Arbetsnöjdheten ökar vid hybridarbete, vilket kan bidra till högre retention och därmed sänkta rekryterings- och utbildningskostnader.
  • 03Befintliga chefers skepsis mot hybridarbete kan förändras positivt genom praktisk erfarenhet och konkreta resultat från hybridmodeller.
  • 04Prestationsmått som betyg, befordringar och output (t.ex. kodrader) påverkas inte negativt av hybridarbete, vilket motbevisar vanliga farhågor.
  • 05Överväg att erbjuda hybridlösningar med fokus på de grupper som har störst nytta av flexibiliteten för att förbättra retention och medarbetarupplevelse.

Så hittar du originalet

—

Öppna originalkällaÖppna i nytt fönster
Licens: CC BY

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling