← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Fyra attityder till förändring

Originaltitel Employees' attitudes toward organizational change: A literature review

Abstract Organizations are increasingly required to improve their ability to enhance employees' support or acceptance for change initiatives. In studies that have examined the conditions in which employees support organizational change, researchers have focused on various attitudinal constructs that represent employees' attitudes toward organizational change. The constructs, which frequently serve

Författare
Choi, M.
År
2011
Lästid
5 min

I korthet

En vanlig förklaring till att förändringar inte når sina mål är att det inte är förändringens innehåll som fäller den utan genomförandet, alltså hur medarbetarna tar emot den. Chois översiktsartikel sorterar forskningen om just mottagandet, och gör det genom att reda ut fyra begrepp som ofta blandas ihop. Förändringsberedskap (readiness for change) är tron att förändringen behövs och att man själv och organisationen klarar den. Förändringsengagemang (commitment to change) är bindningen till förändringens genomförande, viljan att göra sitt för att den ska lyckas. Öppenhet för förändring (openness to change) är villigheten att pröva det nya, en mildare form av stöd. Förändringscynism (cynicism about organizational change) är förvissningen att det inte kommer att fungera den här gången heller, ofta grundad i tidigare svikna förändringslöften. Begreppen låter likartade men förutsäger olika saker och byggs av olika förutsättningar, från tilltron till den egna förmågan till förtroendet för ledningen och erfarenheterna av tidigare förändringar. Artikelns viktigaste slutsats är hoppfull: alla fyra är tillstånd, inte personlighetsdrag. De formas av situationen, av informationen, av delaktigheten och av historien, och de kan därför påverkas och förändras över tid. För den som leder förändring blir begreppen ett diagnosverktyg: är problemet att medarbetarna inte ser behovet, att de inte tror på genomförandet, att de inte vill pröva, eller att de har bränt sig förut? De fyra svaren kräver fyra olika insatser, och att behandla cynism som om det vore bristande information är ett av förändringsledningens vanligaste misstag. Artikeln är en begreppslig översikt utan egna data.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Många förändringsprojekt når inte sina mål. Choi utgår från att orsaken ofta sitter i genomförandet snarare än i idén, och att ledare underskattar medarbetarnas roll. Forskningen om hur medarbetare ställer sig till förändring använder flera begrepp som liknar varandra: beredskap, engagemang, öppenhet och cynism. Frågan Choi ställde var vad begreppen egentligen betyder, vad som skiljer dem åt, vad som föregår vart och ett av dem och till sist om de bäst förstås som tillfälliga tillstånd eller som stabila personlighetsdrag. Svaret på den sista frågan avgör om en chef kan påverka dem.

Så gjorde de

Artikeln är en integrativ litteraturöversikt, alltså en kritisk sammanställning av tidigare forskning där författaren tolkar och ordnar resultaten utan statistisk sammanvägning. Sökningen gjordes i två steg i fyra databaser. Orden "attitude" och "organizational change" gav 16 533 artiklar, ur vilka fyra återkommande begrepp identifierades. En andra sökning på dessa begrepp i artiklarnas titlar gav 1 040 träffar. Efter krav på kollegial granskning och relevans för organisationer återstod 56 artiklar. Av dem behandlade 17 readiness for change, alltså förändringsberedskap, 22 commitment to change, alltså engagemang för förändringen, 5 openness to change, alltså öppenhet, samt 12 cynicism about organizational change, alltså cynism inför förändring. För varje begrepp gick Choi igenom ursprung, definitioner och antecedents, alltså de faktorer som forskningen visat föregår attityden.

Det de fann

De fyra begreppen har olika tyngdpunkt. Beredskap handlar om huruvida medarbetaren tror att förändringen behövs, att organisationen klarar den och att den gynnar honom eller henne. Engagemang är en vilja att arbeta för förändringen och delas i tre former: affektiv (man tror på nyttan), normativ (man känner en plikt) och kalkylerande (man ser kostnaden av att inte hänga med). Alla tre hängde ihop med att man följer med, men bara de två första med att man går utöver det som krävs, som att förespråka förändringen inför andra. Öppenhet är en vilja att ta emot förändring och tycks vara ett förstadium till beredskap. Cynism består av två delar: pessimism om att förändringen lyckas och skuldbeläggning av dem som driver den. Cynism inför just förändring förutsade motstånd bättre än allmän cynism. När Choi lade antecedenterna bredvid varandra överlappade de påfallande. Delaktighet i beslut, information av god kvalitet, förtroende för ledningen, en historia av lyckade förändringar och tro på organisationens förmåga återkom för flera av begreppen. Personlighetsvariabler som kontrollplacering och motståndskraft dök upp i några studier men saknade betydelse i andra, och där situationen var stark tycktes personligheten spela mindre roll. Choi drar slutsatsen att attityderna bäst förstås som tillstånd, inte drag.

Vad som talar emot

Underlaget är 56 artiklar utvalda på titelord, vilket kan ha missat studier som använder andra ord för samma sak. Översikten väger inte studiernas kvalitet och redovisar inga effektstorlekar, så det går inte att säga hur starkt delaktighet eller förtroende hänger ihop med attityderna. Nästan alla studier är tvärsnittsstudier, alltså mätningar vid ett tillfälle, vilket gör att slutsatsen att attityderna förändras över tid mer är ett rimligt antagande än ett bevisat resultat. Slutsatsen att situationen väger tyngre än personligheten bygger på att resultaten spretar, inte på en direkt jämförelse. Sambanden mellan attityderna och faktiskt beteende var vid tiden för översikten svagt belagda, vilket Choi själv påpekar.

Vad det betyder för den som leder

Det praktiska budskapet är att en medarbetares inställning till en viss förändring inte är en egenskap man får leva med, utan något som formas av hur förändringen sköts. Samma person kan vara positiv till förändring i allmänhet och cynisk inför just den här, beroende på om ledningen har förklarat vad som gick fel förra gången. De faktorer som återkom var delaktighet, information av god kvalitet i tid, förtroende för dem som leder och synliga små framsteg. Begreppen ger också ett språk: att skilja på att en grupp saknar tro på nyttan och att den saknar tro på ledningen är två olika problem med olika åtgärder. Vilken av de fyra attityderna saknas mest i er grupp just nu?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om motstånd mot förändring fördjupar två av begreppen, och artiklarna om kommunikation vid förändring rör flera av de antecedenter som återkommer här.

Viktigaste insikterna

  • 01Fyra skilda attityder: beredskap, engagemang, öppenhet och cynism låter lika men förutsäger olika saker.
  • 02Alla fyra är tillstånd, inte personlighetsdrag: de kan därför påverkas.
  • 03Cynism bottnar ofta i tidigare svikna förändringslöften: den botas inte med mer information.
  • 04Använd begreppen som diagnos: ser de inte behovet, tror de inte på genomförandet, vill de inte pröva, eller har de bränt sig förut?
  • 05Olika diagnoser kräver olika insatser: samma åtgärd svarar inte på alla fyra.

Abstract Organizations are increasingly required to improve their ability to enhance employees' support or acceptance for change initiatives. In studies that have examined the conditions in which employees support organizational change, researchers have focused on various attitudinal constructs that represent employees' attitudes toward organizational change. The constructs, which frequently serve as key variables in these studies, include readiness for change, commitment to change, openness to change, and cynicism about organizational change. These constructs have distinct meanings and emphases and therefore they can provide us with different information regarding employees' evaluation of and concerns about particular change initiatives. In this literature review, the author discusses how the constructs are defined in the organizational change literature and synthesizes the antecedents of each construct. Based on the discussion, it is proposed that the constructs are susceptible to situational variables, and may change over time as individuals' experiences change; therefore, they are better conceptualized as states than as personality traits. ©2011 Wiley Periodicals, Inc.

Så hittar du originalet

Human Resource Management (2011)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling