← Kunskapsbank

Coaching

Frågan om vad som fungerar gör mer än frågan om varför det inte gör det

Originaltitel Making positive change: A randomized study comparing solution-focused vs. problem-focused coaching questions

Författare
Grant, A. M.
År
2012
Lästid
4 min

I korthet

Grant prövade i ett randomiserat försök vad frågornas riktning gör i ett coachande samtal. 225 deltagare beskrev ett verkligt problem som de ville lösa och satte ett mål. De skattade sedan positiva och negativa känslor (positive and negative affect), tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) och närhet till målet (goal approach). 108 deltagare lottades till problemfokuserade frågor (problem-focused questions), som undersöker problemets orsaker, och 117 till lösningsfokuserade frågor (solution-focused questions), däribland mirakelfrågan (the Miracle Question), som undersöker hur det ser ut när problemet är löst. Därefter fyllde alla i måtten på nytt. Båda frågetyperna ökade närheten till målet, men ökningen var betydligt större i den lösningsfokuserade gruppen. Problemfokuserade frågor påverkade varken känslor eller tilltro till den egna förmågan. Lösningsfokuserade frågor ökade positiva känslor, minskade negativa och stärkte tilltron till den egna förmågan. Den gruppen formulerade också fler konkreta handlingssteg mot målet. Grant påpekar att verkliga samtal sällan är renodlade, men att den som vill åstadkomma förändring bör låta lösningsfokus dominera. Försöket är ett enstaka skriftligt samtal i försöksmiljö, vilket begränsar överföringen till arbetslivet.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Många utvecklingssamtal börjar med frågan om vad som är problemet och varför det uppstått. Lösningsfokuserad coaching vänder på ordningen och frågar i stället hur det ser ut när det fungerar. Anthony Grant ville pröva om den skillnaden i frågor spelar någon roll för hur personen mår, tror på sin förmåga och rör sig mot sitt mål, eller om det bara är en smaksak. Frågan spelar roll eftersom coacher, chefer och HR ofta blandar båda sorters frågor utan att veta vilken som gör vad.

Så gjorde de

Studien är ett randomiserat experiment, alltså en undersökning där deltagarna lottas till olika betingelser så att grupperna blir jämförbara. Totalt 225 deltagare fick beskriva ett verkligt problem de ville lösa och sätta upp ett mål. Sedan fyllde de i mått på positiv och negativ affekt, alltså sinnesstämning, på self-efficacy, alltså tilltron till den egna förmågan, och på hur nära målet de kände sig. Därefter besvarade 108 deltagare en serie problemfokuserade frågor och 117 deltagare en spegelvänd serie lösningsfokuserade frågor, bland dem den så kallade Miracle Question, mirakelfrågan, där man ombeds föreställa sig att problemet försvunnit över natten. Alla fyllde sedan i måtten en gång till och skrev ner handlingssteg mot målet. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten.

Det de fann

Båda sorters frågor hjälpte deltagarna att känna sig närmare sitt mål. Så långt var de likvärdiga. Men den lösningsfokuserade gruppen ökade sin målnärhet betydligt mer än den problemfokuserade. Skillnaden blev tydligare på de andra måtten. De problemfokuserade frågorna påverkade varken positiv affekt, negativ affekt eller tilltron till den egna förmågan. De lösningsfokuserade frågorna ökade den positiva affekten, minskade den negativa och stärkte tilltron till den egna förmågan. Dessutom formulerade den lösningsfokuserade gruppen betydligt fler handlingssteg för att nå sitt mål. Mönstret är alltså konsekvent: att prata om problemet gjorde ingen skada på sinnesstämningen, men gav heller ingen vinst, medan att prata om lösningen gav vinster på alla mått som mättes. Grant påpekar själv att verkliga coachingsamtal sällan är renodlat det ena eller det andra, men drar slutsatsen att den som vill leda målinriktade samtal bör låta lösningsfokus vara grundtonen. Abstractet anger inga effektstorlekar, så hur stora skillnaderna var i praktisk mening framgår inte här.

Vad som talar emot

Effekterna mättes direkt efter en enda kort frågeserie. Om känslan av handlingskraft håller i sig till nästa dag, eller om fler nedskrivna handlingssteg också leder till fler utförda handlingar, säger studien inget om. Frågorna besvarades som en uppsättning skriftliga frågor, inte i ett levande samtal med en coach, så överföringen till verklig coaching är osäker. Utfallen bygger helt på självskattning, och det är tänkbart att lösningsfokuserade frågor helt enkelt inbjuder till mer positiva svar. Studien är gjord av en forskare som själv förespråkar lösningsfokuserad coaching, vilket inte gör resultaten fel men motiverar oberoende upprepningar. Abstractet säger inte heller vilka deltagarna var eller hur allvarliga problemen var.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger stöd för något många chefer redan anar men sällan gör systematiskt: hur en fråga ställs formar vad samtalet ger. Att fråga vad som fungerat tidigare, hur det skulle se ut om problemet var löst och vilket som är nästa lilla steg tycks ge både bättre humör och fler konkreta handlingar än att fråga varför det gått fel. Det betyder inte att problemet ska ignoreras. Grant är tydlig med att verkliga samtal rymmer båda. Men tyngdpunkten spelar roll, och det är en tyngdpunkt en chef kan välja i nästa medarbetarsamtal, utan utbildning eller budget. Vilken fråga brukar du börja med när en medarbetare kommer med ett problem?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om lösningsfokuserade frågor, bland annat försöken att upprepa Grants resultat, och texterna om coachingens effekt i organisationer.

Viktigaste insikterna

  • 01Riktningen på frågan spelar roll: samma problem och två frågetyper gav olika utfall.
  • 02Varför-frågor ger inget lyft: problemfokuserade frågor påverkade varken känslor eller tilltro till förmågan.
  • 03Fråga hur det ser ut när det fungerar: lösningsfokuserade frågor ökade tilltron till den egna förmågan och minskade negativa känslor.
  • 04Fler steg framåt: den lösningsfokuserade gruppen kom på fler konkreta handlingar mot målet.
  • 05Båda behövs, men i olika mått: verkliga samtal blandar frågetyperna, och det är tyngdpunkten som avgör.

Så hittar du originalet

— (2012)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Coaching