← Kunskapsbank

Coaching

Coachning på arbetsplatsen, vad den ger

Originaltitel The effectiveness of workplace coaching: A meta‐analysis of learning and performance outcomes from coaching

Författare
Jones, R. J., Woods, S. A. & Guillaume, Y. R. F.
Lästid
4 min

I korthet

Denna meta-analys undersöker effekten av arbetsplatsbaserad coaching genom att syntetisera befintlig forskning. Studien fokuserar exklusivt på coaching som tillhandahålls av interna eller externa coacher inom organisationer, exkluderas chef-underordnad- eller peer-coaching. Analyserna visar att coaching har positiva effekter på organisatoriska resultat överlag (effektstorlek = 0.36), med särskilt starka effekter på affektiva utfall (effektstorlek = 0.51) och individuella resultat (effektstorlek = 1.24). Coaching visade sig också ha positiva effekter på färdighetsbaserade utfall (effektstorlek = 0.28). En viktig modererande faktor var att interna coacher var mer effektiva än externa. Användning av 360-graders feedback resulterade oväntat i mindre positiva effekter. Coachens format (ansikte mot ansikte kontra blandad e-coaching) eller sessionernas varaktighet påverkade inte effektiviteten signifikant.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Coachning har vuxit snabbt som utvecklingsinsats i arbetslivet, men evidensen har släpat efter. Jones, Woods och Guillaume ville veta om workplace coaching, alltså coachning av anställda utförd av en intern eller extern coach som inte är personens chef, ger lärande och bättre prestation. En tidigare metaanalys hade blandat livscoachning, studentgrupper och arbetsplatser. Den här studien ville rensa bort allt utom organisationer och samtidigt pröva om sättet att coacha spelar roll: 360-graders feedback, format, intern eller extern coach och hur länge coachningen pågår.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Av 54 identifierade studier uppfyllde 17 kraven: anställda vuxna i organisationer, coachning av en professionell coach (inte chef eller kollega), mätning före och efter eller jämförelse med en kontrollgrupp, och data som gick att räkna om till effektstorlek. Underlaget blev 2 267 personer, med urval från 14 till 1 361 per studie. Sju studier kom från USA, tre från Australien, två vardera från Storbritannien och Norge och en vardera från Egypten, Israel och Danmark. De flesta deltagarna var chefer. Effekten anges som d, skillnaden i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Utfallen sorterades i tre slag: affektiva (attityder som självtillit och nöjdhet), färdighetsbaserade (beteende, ofta bedömt av andra) och resultat (mätbar prestation). Coachningen omfattade i snitt 5,56 sessioner under 18,8 veckor.

Det de fann

Coachning hade en positiv effekt på samtliga utfall, sammantaget d = 0,36. Effekten var 0,51 på affektiva utfall, 0,28 på färdigheter och 1,24 på resultat, men den sista siffran bygger på bara tre studier med 116 deltagare. Skillnaden mellan affektiva utfall och färdigheter var inte statistiskt säkerställd. Bara 17,68 procent av spridningen mellan studierna kunde förklaras av slumpfel, vilket betyder att villkoren spelade roll. Två villkor stack ut, båda tvärtemot vad forskarna hade förutsagt. Coachning utan multi-source feedback, alltså 360-graders återkoppling från chef, kollegor och medarbetare, gav d = 0,88, medan coachning med sådan feedback gav 0,21. Interna coacher gav d = 1,40 mot 0,20 för externa, men de interna fanns bara i tre studier med 182 deltagare. Formatet spelade däremot ingen roll: coachning ansikte mot ansikte gav 0,29 och blandat format med telefon 0,28. Varken antal sessioner eller antal veckor hängde ihop med effekten, inte heller när forskarna letade efter en avtagande kurva. Studier utan kontrollgrupp gav något större effekt (0,57 mot 0,35), men skillnaden var inte säkerställd.

Vad som talar emot

Sjutton studier är ett litet underlag, och de mest uppseendeväckande fynden vilar på ännu mindre: tre studier för interna coacher och tre för resultatutfallen. En enda studie med 1 361 deltagare väger tungt i sammanvägningen, även om författarna visar att slutsatserna står sig när den viktas ned. Många studier beskrev sin coachning så knapphändigt att forskarna fick uppskatta saknade värden och avstå från att pröva andra villkor, till exempel vilken coachningsmetod som användes. Att interna coacher och coachning utan 360-feedback gav mer kan bero på andra skillnader mellan just de studierna. Ingen studie mätte kunskap, teamresultat eller organisationsresultat. Effekterna mättes i regel direkt efter coachningen.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger visst stöd för att coachning av anställda lönar sig, och att en kort insats kan räcka: fler sessioner gav inte mer. Att telefon i kombination med möten fungerade lika bra som enbart möten talar för att formatet går att anpassa efter praktiska villkor. Mest tankeväckande är fynden om feedback och coachtyp. Författarna spekulerar i att negativ 360-feedback kan uppta den coachades uppmärksamhet så att själva coachningen får mindre utrymme, och att interna coacher känner organisationens hinder bättre. Bägge tolkningarna är osäkra, men de ger anledning att fundera på hur feedback och coachning kopplas ihop, och på hur väl en extern coach sätts in i sammanhanget. Vilken kunskap om er organisation skulle en extern coach behöva få redan innan första samtalet?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om feedback och dess ibland oväntade effekter, om arbetsalliansen mellan coach och klient och om andra metaanalyser av coachningens effekt ligger nära den här studien.

Viktigaste insikterna

  • 01Coaching på arbetsplatsen är generellt effektiv för att förbättra medarbetares lärande och prestation, med bevisade positiva effekter.
  • 02Internt anställda coacher tenderar att vara mer effektiva än externa, vilket kan bero på djupare organisationskännedom.
  • 03Användning av 360-graders feedback i coaching visade sig ge mindre positiva effekter; överväg dess implementering noga.
  • 04Coachingens format (t.ex. fysiska möten vs. e-coaching) påverkar inte effektiviteten, vilket möjliggör flexibla upplägg.
  • 05Antal coachingsessioner eller interventionens totala varaktighet är inte avgörande för coachingens effektivitet.
  • 06Fokusera på en tydlig målsättning för coachingen och dess koppling till individuella och organisatoriska mål.

Så hittar du originalet

—

Mer inom Coaching