
Coaching
Coachning fungerar: måttlig till stor effekt på fem områden
Originaltitel Does coaching work? A meta-analysis on the effects of coaching on individual level outcomes in an organizational context
- Författare
- Theeboom, T., Beersma, B. & van Vianen, A. E. M.
- År
- 2014
- Lästid
- 4 min
I korthet
Theeboom, Beersma och van Vianen ställde frågan om coachning fungerar i en organisatorisk miljö. Coachning är populärt som ledningsverktyg, men forskningen har släpat efter, och de studier som finns har mätt vitt skilda processer och utfall. Metaanalysen (meta-analysis), en sammanvägning av 18 studier, prövade effekten på fem utfallskategorier på individnivå som är relevanta både teoretiskt och praktiskt: prestation och färdigheter (performance/skills), välbefinnande (well-being), förmåga att hantera påfrestningar (coping), attityder till arbetet (work attitudes) och målstyrd självreglering (goal-directed self-regulation), alltså förmågan att sätta mål och hålla i dem. Coachning hade en betydande positiv effekt på samtliga fem, med effektstorlekar från g = 0,43 för coping till g = 0,74 för målstyrd självreglering. Det är effekter från måttlig till nära stor: på förmågan att sätta och hålla mål hamnar den som coachats bättre än ungefär sju av tio som inte coachats. Författarna drar slutsatsen att coachning på det hela taget är en verksam insats i organisationer. Antalet studier är litet, utfallen är oftast självskattade och mäts kort efter insatsen.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Coaching hade blivit ett populärt och dyrt verktyg i organisationer, men forskningen släpade efter. De studier som fanns använde vitt skilda mått och saknade ofta teoretisk grund, och den enda tidigare kvantitativa översikten mätte avkastning på investering, ett mått som enligt författarna är svårt att tolka. Theeboom, Beersma och van Vianen ville därför svara på en enkel fråga: fungerar coaching när den ges i en organisation av professionellt utbildade coacher? Och på vilka områden i så fall?
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i flera databaser, kontaktade forskare i fältet och gick igenom 107 artiklar i fulltext. De behöll bara studier med kvantitativa data där coachen var professionellt utbildad och saknade formell makt över den coachade, vilket betyder att chefer som coachar sina medarbetare inte ingår. Kvar blev 18 studier med sammanlagt 2 090 deltagare från arbetsliv och utbildning. Utfallen sorterades i fem kategorier: prestation och färdigheter, välbefinnande, coping (förmågan att hantera krav och stress), arbetsattityder som arbetstillfredsställelse, och målinriktad självreglering, alltså att sätta upp och nå mål. Effekten mättes med Hedges g, ett mått på skillnaden mellan grupper i standardavvikelser som liknar Cohens d men korrigerar för små urval, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor.
Det de fann
Sammanvägt över alla utfall var effekten g = 0,66, alltså medelstor till stor. Alla fem kategorier visade säkerställda positiva effekter: prestation och färdigheter g = 0,60, välbefinnande 0,46, coping 0,43, arbetsattityder 0,54 och målinriktad självreglering 0,74. Bakom siffrorna finns dock stora variationer. En enda studie, Peterson från 1993 med i genomsnitt 50 coachingsamtal, hade en effekt på g = 2,33. Utan den sjönk den samlade effekten till 0,51 och effekten på prestation till 0,19, alltså liten. Studiedesignen spelade också stor roll: studier utan kontrollgrupp, där samma personer mättes före och efter, gav g = 1,15, medan studier med kontrollgrupp gav 0,39. Antalet samtal hade inget säkerställt samband med effektens storlek, vilket författarna själva kallar något oväntat. Däremot var effekterna jämnare, med mindre spridning, i studier med fler samtal. Ingen tydlig publikationsbias, alltså tendensen att bara positiva resultat trycks, kunde påvisas, men med så få studier är det testet osäkert.
Vad som talar emot
Underlaget är litet: 18 studier, varav en enda (Smither med flera från 2003) stod för 1 243 av deltagarna. Spridningen mellan studierna var mycket stor, vilket betyder att den samlade siffran döljer stora skillnader i vad som faktiskt gjordes. De flesta studier byggde på självskattning, som enligt författarna tenderar att överskatta effekten av coaching. Få studier följde upp senare, så om vinsterna håller i sig är okänt. Att effekten var så mycket större i studier utan kontrollgrupp är svårt att bortse från: det talar för att en del av den samlade effekten beror på svag design snarare än på coachingen. Studien säger dessutom inget om coaching utförd av chefer, eftersom sådana studier uteslöts, och inget om vad i coachingen som ger effekt.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är att professionell coaching i genomsnitt ger något, och att det gäller lika mycket välbefinnande och förmågan att hantera stress som prestation. Det mer nyanserade budskapet är att effekten på prestation blir liten när en avvikande studie räknas bort, så förväntningarna på mätbara produktionsvinster bör vara måttliga. Att antalet samtal inte hängde ihop med effekten är värt att ha med sig när ett program ska dimensioneras: ett kortare upplägg kan fungera, även om effekterna blev mer förutsägbara med fler samtal. Studien gäller externa coacher utan makt över den coachade, inte chefen i rollen som coach. Vilket av de fem områdena är det du egentligen hoppas att coaching ska påverka hos era medarbetare?
Läs vidare på sajten
Senare metaanalyser om coachingens effekt i samma kategori, artiklarna om arbetsalliansen mellan coach och klient, och texterna om chefen som coach.
Viktigaste insikterna
- 01Coachning ger effekt på alla fem områden: från prestation till välbefinnande rörde sig utfallen i rätt riktning.
- 02Störst effekt på målstyrning: g = 0,74 på förmågan att sätta mål och hålla i dem.
- 03Minst på hantering av påfrestningar: g = 0,43 för coping, fortfarande en måttlig effekt.
- 04Underlaget är tunt: 18 studier och ofta självskattade utfall gör att enskilda studier väger tungt.
- 05Fler samtal gav inte mer: antalet samtal hängde inte ihop med effektens storlek.
Så hittar du originalet
— (2014)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Coaching