
Coaching
Råd gör ingen missnöjd, bara mindre förstådd
Originaltitel The relative effectiveness of active listening in initial interactions
- Författare
- Weger, H., Castle Bell, G., Minei, E. M. & Robinson, M. C.
- År
- 2014
- Lästid
- 4 min
I korthet
Weger med kollegor prövade aktivt lyssnande (active listening) mot två vanliga alternativ i ett experiment med okända samtalspartner. Aktivt lyssnande ses som en viktig färdighet i många yrken och i terapi, men få experiment har jämfört hur samtalspartner uppfattar det i förhållande till andra sätt att svara. 115 deltagare samtalade med någon av 10 medhjälpare (confederates) som tränats att svara med antingen aktivt lyssnande, råd eller enkla bekräftelser (simple acknowledgements), alltså hummanden och korta ja. Deltagare som fick aktivt lyssnande kände sig mer förstådda än de som fick råd eller enkla bekräftelser. Deltagare som fick aktivt lyssnande eller råd var mer nöjda med samtalet och uppfattade medhjälparen som mer socialt attraktiv än de som bara fick bekräftelser, men effektstorlekarna för de skillnaderna var små. I nöjdhet och social attraktion skilde sig aktivt lyssnande och råd inte åt. Resultatet betyder att råd inte gör samtalspartnern missnöjd, bara mindre förstådd. Deltagarna var studenter i korta samtal med främlingar, vilket begränsar överföringen till arbetsplatsens relationer, där parterna känner varandra och samtalen har en historia.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Aktivt lyssnande, alltså att återge vad den andre sagt med egna ord och ställa följdfrågor, lärs ut i läroböcker och ledarskapsprogram som en självklar färdighet. Men få experiment har jämfört hur det tas emot i förhållande till andra sätt att svara. Weger, Bell, Minei och Robinson ville veta om aktivt lyssnande i ett första möte mellan jämlikar ger mer än att ge råd eller att bara nicka och humma, mätt i hur förstådd den andre känner sig, hur nöjd hen är med samtalet och hur mycket hen tycker om lyssnaren.
Så gjorde de
Studien är ett experiment med 115 universitetsstudenter som en och en fick samtala i ungefär fem minuter med en av 10 medhjälpare, alltså tränade studenter som i hemlighet följde ett av tre svarsmönster. Vilket mönster som användes avgjordes med tärning. I det första mönstret, aktivt lyssnande, återgav medhjälparen deltagarens budskap med egna ord och bad om utveckling. I det andra gav medhjälparen oombedda råd. I det tredje, den enkla bekräftelsen, nickade medhjälparen och sa "jag förstår" eller "okej". Medhjälparna instruerades att hålla samma måttliga kroppsliga engagemang i alla tre mönstren, så att bara orden skilde. Samtalsämnena var helgplaner och den största besvikelsen med universitetet. Efteråt skattade deltagarna hur förstådda de kände sig, hur nöjda de var med samtalet och hur socialt attraktiv de fann partnern. Videoinspelningar användes för att kontrollera att medhjälparna gjort som avsett.
Det de fann
Deltagare som mötts av aktivt lyssnande kände sig mer förstådda än både de som fått råd och de som bara fått bekräftelser. På skalan för känslan av att vara förstådd, som går från minus 32 till plus 32, låg medelvärdet på 17,27 för aktivt lyssnande, 14,48 för råd och 11,79 för enkel bekräftelse. Alla tre skilde sig från varandra. På de två andra måtten blev bilden en annan. Både aktivt lyssnande och råd gav mer nöjda deltagare och uppfattades som mer socialt attraktivt än enkel bekräftelse, men aktivt lyssnande och råd skilde sig inte från varandra. Effekterna var dessutom små: svarsmönstret förklarade omkring 9 procent av variationen i känslan av att vara förstådd, 12 procent i nöjdhet och 9 procent i social attraktion. Författarna lyfter själva det oväntade i att oombedda råd från en främling, något litteraturen brukar avråda från, gav lika trevliga samtal som aktivt lyssnande. Deras tolkning är att människor i ett första möte främst reagerar på hur engagerad lyssnaren verkar, och att både råd och omformuleringar signalerar engagemang, medan nickar och hummanden inte gör det.
Vad som talar emot
Deltagarna var unga studenter, mest kvinnor, som samtalade med en främling i ett labb om vardagliga ämnen och inte väntade sig att träffa personen igen. Författarna medger att aktivt lyssnande kan betyda mer när ämnet är känsligare eller relationen ska fortsätta. Samtalen varade bara några minuter, och effekterna mättes direkt efteråt. Kroppsspråket hölls konstant, så studien säger inget om vad som händer när ord och kroppsspråk drar åt olika håll. Råden i studien handlade om helgplaner och kursscheman, och om resultatet gäller råd i laddade lägen är okänt. Att medhjälparna fått fyra timmars träning i aktivt lyssnande men bara en timme i rådgivning kan också ha påverkat hur väl de olika mönstren utfördes.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är begränsat men användbart. Om målet i ett första samtal är att den andre ska känna sig förstådd, gör det skillnad att återge vad hen sagt med egna ord i stället för att bara nicka eller genast komma med förslag. Om målet däremot är att samtalet ska kännas bra och att den andre ska tycka om en, tycks det räcka att visa engagemang, och ett välmenande råd gör i det läget ingen skada. Det minst uppskattade var passivt hummande, vilket är värt att notera för den som tror att tystnad alltid är respektfullt. Effekterna var små, så tekniken är ingen genväg. När i din vardag är det viktigare att den andre känner sig förstådd än att samtalet blir trevligt?
Läs vidare på sajten
Artikeln om aktivt lyssnande i stödjande samtal, som undersöker vilka delar av lyssnandet som gör skillnad, samt texterna om feedback och om arbetsalliansen.
Viktigaste insikterna
- 01Aktivt lyssnande vann på förståelse: det var det enda svaret som slog båda alternativen på känslan av att bli förstådd.
- 02Råd är inte obehagliga: den som fick råd var lika nöjd med samtalet som den som blev aktivt lyssnad på.
- 03Hummanden räcker inte: enkla bekräftelser gav lägst nöjdhet och lägst social attraktion.
- 04Därför är vanan svår att bryta: råd bestraffas inte i stunden, så den som ger dem märker inte kostnaden.
- 05Små effekter på allt utom förståelsen: skillnaderna i nöjdhet var små, skillnaden i förståelse var poängen.
Så hittar du originalet
— (2014)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Coaching