← Kunskapsbank

Coaching

Det lyssnaren säger väger tyngre än kroppsspråket

Originaltitel The role of “active listening” in informal helping conversations: Impact on perceptions of listener helpfulness, sensitivity, and supportiveness and discloser emotional improvement

Författare
Bodie, G. D., Vickery, A. J., Cannava, K. & Jones, S. M.
År
2015
Lästid
4 min

I korthet

Bodie med kollegor undersökte vilka delar av aktivt lyssnande (active listening) som gör skillnad i vardagliga hjälpsamtal om bekymmer (troubles talk). Studenter lottades till att berätta om ett aktuellt upprörande problem för antingen en tränad aktiv lyssnare (41 deltagare) eller en otränad lyssnare (130 deltagare). De tränade lyssnarna hade lärt sig att ställa öppna frågor, återge innehållet med egna ord (paraphrasing), spegla känslor (reflecting feelings), pröva sina antaganden (assumption checking) och visa närvaro med kroppen (nonverbal immediacy). Både verbala och icke verbala lyssnarbeteenden uppfattades som tecken på emotionell medvetenhet och hängde ihop med att berättaren mådde bättre efter samtalet. De påverkade däremot inte hur berättaren uppfattade relationen (relational assurance) eller samtalets nytta för att lösa problemet. I genomsnitt förklarade de verbala beteendena mer av utfallen än de icke verbala. Materialet är studenter i enstaka samtal, så överföringen till arbetsplatsen är ett antagande. Författarna placerar resultatet i forskningen om utövat stöd (enacted support) och pekar på vilken roll aktivt lyssnande kan spela i samtal om bekymmer.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Aktivt lyssnande rekommenderas överallt: ställ öppna frågor, återge vad den andre sagt, spegla känslor, nicka och håll ögonkontakt. Råden kommer från terapin, men de flesta stödjande samtal sker mellan vanliga människor, i fikarum och korridorer. Bodie, Vickery, Cannava och Jones ville pröva om teknikerna faktiskt gör att den som berättar om ett bekymmer upplever lyssnaren som hjälpsam, lyhörd och stödjande, och mår bättre efteråt. De ville också veta vilka av beteendena som gör mest, eftersom paketet sällan har plockats isär.

Så gjorde de

Studien är ett experiment med 301 universitetsstudenter som bildade 171 par. I varje par berättade en person om en aktuell upprörande händelse, oftast studierelaterad, för en lyssnare under fem minuter. I 130 par var lyssnaren en otränad student som fick svara som hen brukar med vänner, i 41 par en av åtta masterstudenter i samtalsrådgivning tränade i aktivt lyssnande. Samtalen filmades och oberoende kodare bedömde lyssnarens beteende: nio icke-verbala signaler som ögonkontakt, nickar, leende och framåtlutning, samt fyra verbala: öppna frågor, parafrasering (att återge innehållet med egna ord), spegling av känslor och avstämning (att fråga om man uppfattat rätt). Den som berättat skattade sedan lyssnaren på tre dimensioner, problemlösningsnytta, relationell trygghet och emotionell medvetenhet, samt hur mycket bättre hen mådde efter samtalet. Med regressionsanalys, en metod som skattar hur mycket varje beteende bidrar till utfallet, prövades vilka som spelade roll.

Det de fann

Som helhet hängde de tretton lyssnarbeteendena ihop med två av fyra utfall: hur emotionellt medveten lyssnaren upplevdes och hur mycket bättre berättaren mådde efteråt. Däremot påverkade de varken upplevelsen av att lyssnaren var till praktisk hjälp eller känslan av relationell trygghet. Effekterna var små: beteendena förklarade 14 procent av variationen i emotionell medvetenhet och 13 procent av förändringen i mående. Det tydligaste fyndet gäller vilka beteenden som bar. För emotionell medvetenhet stod parafrasering ensam för nästan hälften av den förklarade variationen, med spegling av känslor som tvåa. För förbättrat mående var öppna frågor den starkaste enskilda faktorn, följt av avstämning, parafrasering, ögonkontakt och ansiktsuttryck, men ingen enskild faktor vägde tungt. I båda modellerna var de verbala beteendena i genomsnitt viktigare än de icke-verbala. En förklaring författarna ger är att nästan alla lyssnare, tränade eller inte, redan nickade och höll ögonkontakt; färre än 15 procent låg under skalans mittpunkt. De tränade lyssnarna skilde sig från de otränade främst i orden, särskilt parafrasering och spegling, inte i kroppsspråket.

Vad som talar emot

Effekterna är små, och författarna säger själva att aktivt lyssnande inte är någon universallösning. Deltagarna var studenter som talade med en främling i ett labb, med kamera på, om problem som i genomsnitt var måttligt upprörande. Att beteendena inte påverkade relationell trygghet kan bero just på att paren inte kände varandra. Sju av de åtta tränade lyssnarna var kvinnor. Kodarna bedömde bara om beteendena förekom, inte hur väl de utfördes, så en klumpig parafras och en träffsäker räknades lika. De tränade lyssnarna ställde inte fler öppna frågor än de otränade, så just den tekniken prövades svagt. Utfallen är självskattade direkt efter samtalet, och studien säger inget om varaktiga effekter.

Vad det betyder för den som leder

För den chef som vill bli bättre på att lyssna pekar studien mot en omprioritering. Kroppsspråket, som lyssnarkurser ofta lägger tid på, verkar de flesta redan klara, och det gjorde liten skillnad. Det som fick den andre att känna sig förstådd på känslonivå var att lyssnaren med egna ord återgav vad som sagts och satte ord på känslan bakom. Det som fick den andre att må bättre var snarare öppna frågor och att stämma av att man uppfattat rätt. Ingen av teknikerna fick lyssnaren att framstå som mer praktiskt hjälpsam, så den som förväntar sig att aktivt lyssnande ska ersätta konkret hjälp lär bli besviken. Vilket av de fyra verbala beteendena använder du minst när en medarbetare kommer med ett bekymmer?

Läs vidare på sajten

Artikeln om aktivt lyssnande i första möten, som jämför lyssnande med råd, samt texterna om arbetsalliansen och om chefen som coach.

Viktigaste insikterna

  • 01Det du säger väger tyngst: de verbala lyssnarbeteendena förklarade mer av hur samtalet gick än kroppsspråket.
  • 02Spegling gör att den andra mår bättre: lyssnare som återgav innehåll och känslor uppfattades som mer emotionellt medvetna, och berättaren mådde bättre efteråt.
  • 03Lyssnande löser inte problemet: aktivt lyssnande påverkade inte hur användbart samtalet var för att lösa saken, det är en annan del av samtalet.
  • 04Relationen byggs inte på ett samtal: beteendena ändrade inte berättarens upplevelse av relationen, som kräver mer än teknik.
  • 05Tekniken går att lära: lyssnarna var tränade i fem konkreta beteenden, och skillnaden syntes ändå.

Så hittar du originalet

— (2015)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Coaching