← Kunskapsbank

Coaching

Coachning som utvecklingsinsats

Originaltitel Coaching as a Developmental Intervention in Organisations: A Systematic Review of Its Effectiveness and the Mechanisms Underlying It

Författare
Grover, S. & Furnham, A.
Lästid
4 min

I korthet

Denna systematiska översikt från 2016 granskade empirisk forskning om affärs-, ledarskaps- och exekutiv coaching under de senaste tio åren för att bedöma dess effektivitet och de underliggande mekanismerna. Coaching ses som en allt viktigare utvecklingsintervention i organisationer, och branschen omsätter miljarder globalt. Studien fann att coaching generellt är ett effektivt verktyg som gynnar organisationer, med positiva effekter på bland annat prestation, välbefinnande och självreglering hos individer. Tidigare meta-analyser har visat på måttliga till stora effekter, även om effekten av prestation kan minska med striktare studiedesign. Forskningen pekar dock på brister i metodologisk kvalitet och behov av mer rigorösa studier, särskilt de som undersöker effekter på organisationsnivå utöver individnivå.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Organisationer köper coachning för chefer i stor skala, men vet förvånansvärt lite om vad de får för pengarna. Grover och Furnham ville göra en systematisk genomgång av den empiriska forskningen om business coaching, executive coaching och leadership coaching, alltså coachning av anställda i organisationer, för att svara på två frågor: fungerar coachning, och vilka mekanismer förklarar i så fall effekten? Tidigare metaanalyser hade byggt på 17 respektive 18 studier och bara tittat på individen. Den här översikten ville ta ett bredare grepp och även fånga effekter på personer runt den coachade.

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt, alltså en strukturerad genomgång av tidigare studier enligt förutbestämda urvalskriterier, utan statistisk sammanvägning. Forskarna sökte i databaser efter kvantitativa studier publicerade sedan 2003 där anställda vuxna fått coachning av en professionell coach, intern eller extern, som inte var deras chef. Studier med studenter, chefen som coach, livs- och hälsocoachning samt online-, grupp- och kamratcoachning uteslöts. Underlaget blev 52 studier med mellan en och tolv coachningssessioner. Av dem hade 30 mätningar före och efter, 24 en kontrollgrupp, 16 enbart retrospektiv design (deltagarna tillfrågades i efterhand) och bara fem någon uppföljning månader senare. Utfallen delades in i individnivå (32 studier) och organisationsnivå (18 studier). Mekanismerna sorterades i tre grupper: den coachade, coachen och relationen dem emellan. Varje studie fick också en bedömning av risk för bias, alltså systematiska fel i designen.

Det de fann

Bilden lutar mot att coachning fungerar, men underlaget är ojämnt. Alla studier som mätte self-efficacy, alltså tilltron till den egna förmågan, fann helt eller delvis stöd. Nästan alla studier om måluppfyllelse fann positiva resultat. Resiliens och välbefinnande gav mestadels positiva utslag, medan resultaten för depression var blandade och de för stress oftare positiva. För arbetstillfredsställelse, självkännedom och arbetsprestation var bilden splittrad, och bara en studie fann en koppling till objektivt mätt prestation. På organisationsnivå var chefers ledarskap enligt flera bedömare det vanligaste måttet, med blandade resultat. Några studier fann att medarbetare till coachade chefer fick högre arbetstillfredsställelse och engagemang och lägre benägenhet att sluta. Ett fynd sticker ut: i en studie tyckte de coachade att deras kommunikation blivit bättre, medan omgivningen skattade den som mer negativ. Bland mekanismerna var working alliance, alltså kvaliteten i samarbetet mellan coach och klient, den mest undersökta och mestadels positiv, men inte i alla studier. Personlighet gav motstridiga resultat. Bara sex av 52 studier nämnde ekonomisk avkastning, ingen undersökte den. Tolv studier bedömdes ha låg risk för bias, och mycket få fynd hade upprepats i dem.

Vad som talar emot

En systematisk översikt utan sammanvägning kan inte säga hur stor effekten är, bara att studier fann eller inte fann något. Fyrtio av studierna byggde på självskattning och 20 på enbart självskattning, vilket enligt författarna tenderar att överskatta effekterna. Nästan en tredjedel var retrospektiva, urvalen ofta små och bara tre studier använde objektiva mått. Författarna noterar att samma datamaterial ibland publicerats i flera artiklar utan att det tydligt framgår, vilket ger ett intryck av mer evidens än det finns. Studier där coachning kombinerades med annan utveckling togs med, så det går inte att isolera coachningens egen effekt. Vissa studier rapporterade inga effektstorlekar vid nollresultat. Nästan all forskning kommer från västländer.

Vad det betyder för den som leder

Den som köper coachning har rimligt stöd för att den coachade själv kommer att uppleva större tilltro till sin förmåga och bättre måluppfyllelse. Stödet för att kollegor och medarbetare märker skillnad är tunnare, och exemplet där omgivningen upplevde kommunikationen som sämre visar att egen upplevelse och andras kan gå isär, åtminstone på kort sikt. Vill man veta om en insats gett något räcker det inte att fråga den coachade efteråt: mätning före, andras bedömning och en uppföljning några månader senare behövs. Översikten antyder också att yngre medarbetare kan ha nytta av coachning, fastän organisationer oftast reserverar den för seniora chefer. Vilka tecken hos personerna runt den coachade skulle ni själva behöva se för att kalla en coachning lyckad?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om coachningens effekt i metaanalyser och om arbetsalliansen mellan coach och klient fördjupar flera av de spår som den här översikten öppnar.

Viktigaste insikterna

  • 01Coaching är en bevisat effektiv intervention för att förbättra individuell prestation, välbefinnande och självreglering inom organisationer.
  • 02Ledare bör se coaching som en värdefull utvecklingsstrategi, men vara medvetna om att forskningen är starkast på individnivåresultat.
  • 03Kvaliteten på coachingforskning varierar; prioritera program med tydliga mål och utvärderingsmetoder för att maximera effekten.
  • 04Fler coachingsessioner garanterar inte nödvändigtvis bättre resultat; fokusera på kvalitet och anpassning snarare än enbart kvantitet.
  • 05Överväg hur coaching kan integreras med bredare organisationsutveckling, trots att de flesta studier fokuserar på enbart coachingens effekt.

Så hittar du originalet

—

Öppna originalkällaÖppna i nytt fönster
Licens: CC BY

Mer inom Coaching