
Coaching
Relationen mellan coach och klient
Originaltitel New findings on the effectiveness of the coaching relationship: Time to think differently about active ingredients?
- Författare
- de Haan, E., Molyn, J. & Nilsson, V. O.
- År
- 2020
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna artikel granskar kritiskt två omfattande randomiserade kontrollerade studier (RCT) inom chefsutveckling, med fokus på hur coachrelationen ("arbetsalliansen") påverkar coachingens effektivitet. Studierna, utförda inom både en global industrimiljö och en handelshögskola, bekräftade att coaching är effektiv. Tidigare forskning har ofta pekat på arbetsalliansens betydelse för goda resultat. Dock visar en av de mer aktuella studierna, som var longitudinell, ett oväntat resultat: arbetsalliansens styrka korrelerar med en högre initial effektivitetsscore vid coachingens start, men dess koppling till *ökande* resultat under pågående coachsamtal är inte statistiskt signifikant. Detta antyder att vi kan behöva ompröva vår förståelse för coachrelationens aktiva ingredienser och hur den bidrar till långsiktiga förbättringar snarare än enbart initiala upplevelser av framgång.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Inom coaching, liksom inom psykoterapi, har det länge rått enighet om att relationen mellan coach och klient, working alliance eller arbetsalliansen, är den viktigaste förklaringen till att coaching ger effekt. De Haan, Molyn och Nilsson ville pröva det antagandet med hjälp av två nya randomiserade studier, där effekten mättes över tid i stället för vid ett enda tillfälle. Frågan spelar roll eftersom nästan all tidigare evidens för arbetsalliansen bygger på korrelationer i efterhand, som inte kan skilja på vad som orsakar vad.
Så gjorde de
Artikeln är en kritisk genomgång av två randomised controlled trials, alltså studier där deltagarna lottas till coaching eller kontrollgrupp. Den första gjordes i ett globalt hälsovårdsföretag med omkring 100 000 anställda, där 180 kvinnliga seniora ledare lottades till två kohorter i ett 14 månader långt coachingprogram, så att den senare kohorten fungerade som väntelistekontroll under sex månader. Mätningar gjordes vid tre tidpunkter, och även coacher och linjechefer skattade utfallet. Den andra gjordes på en brittisk handelshögskola, där 105 studenter fick sex coachingsamtal med ackrediterade coacher under fem månader och 105 andra stod på väntelista. Här mättes utfallen vid åtta tidpunkter, så att förändringen kunde följas samtal för samtal. Arbetsalliansen mättes med Working Alliance Inventory, ett formulär från terapiforskningen med delskalorna uppgift, mål och band. Utfall var bland annat upplevd coachingeffekt, måluppfyllelse, stress och resiliens, alltså förmåga att återhämta sig. Effekter uttrycks i Cohens d, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor.
Det de fann
Båda studierna visade att coaching gav effekt. I företagsstudien var effektstorlekarna över d = 1 även när linjecheferna bedömde, och i studentstudien låg de mellan 0,9 och 1 över sex månader, med förbättringar i upplevd effekt, resiliens, stress och måluppfyllelse. Studentstudien visade dessutom en doskurva: tydlig nytta av varje samtal, med avtagande tillskott per samtal. Det överraskande kom när arbetsalliansen analyserades över tid. Alliansen mätt efter första samtalet hängde tydligt ihop med nivån på upplevd effekt vid varje senare mätning, till exempel r = 0,56 för delskalan uppgift vid andra mätningen, men den hängde inte ihop med ökningen i effekt från samtal till samtal. Samma mönster gällde hopp, socialt stöd och psykiskt välbefinnande. Klientens resiliens var däremot en så stark förutsägare av utfallet att den tog över det mesta av de andra variablernas förklaringsvärde. Författarna tolkar det som att arbetsalliansen, så som klienten skattar den, kanske inte mäter relationen i rummet utan snarare klientens allmänna benägenhet att relatera och vara positiv, alltså en klientegenskap. Det skulle förklara varför coachers och klienters skattningar av samma relation knappt korrelerar.
Vad som talar emot
Underlaget är två studier, och författarna säger själva att det är för tidigt att veta om resultaten går att generalisera. Urvalen är speciella: enbart kvinnliga ledare i en bransch, och enbart studenter som fick betald coaching. Huvudutfallet är klientens egen skattning av hur bra coachingen gått, och författarna medger att en haloeffekt, där en nöjd klient skattar allt högre, kan färga även coachers och chefers svar. Alliansen kan bara mätas efter första samtalet, så det tidigaste skedet av relationen saknas. Inom psykoterapiforskningen finns studier som visar motsatsen, att alliansen driver förbättring samtal för samtal, vilket författarna nämner. Slutligen är omtolkningen av alliansen som klientegenskap en hypotes, inte något som studierna prövat direkt.
Vad det betyder för den som leder
Studien ger stöd för att coaching kan fungera, med stora effekter i två olika sammanhang, och att nyttan avtar per samtal snarare än försvinner. Det viktigaste för den som beställer eller utövar coaching är kanske att inte förväxla en god relation med att arbetet går framåt: en klient som trivs med sin coach kommer troligen att skatta coachingen högt från början, men det säger inte att just de samtalen gör skillnad. Fynden om resiliens och hopp antyder att mycket av utfallet ligger hos den som coachas, vilket talar för att lägga vikt vid vem som får coaching och när. Att matcha coach och klient tycks ge mindre än man tror. Hur skulle ni märka skillnaden mellan en coaching som känns bra och en som faktiskt förändrar något?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om arbetsalliansen och om coachingens effekt i samma kategori, samt texterna om lösningsfokuserade frågor och om chefen som coach.
Viktigaste insikterna
- 01Coaching är effektivt för ledarskapsutveckling, vilket bekräftas i storskaliga studier, men dess 'aktiva ingredienser' är komplexa.
- 02Den goda relationen med coachen är viktig initialt, men sambandet med successivt ökande resultat över tid är svagare än förväntat.
- 03Fokusera inte enbart på den känslomässiga relationen; utforska andra faktorer som driver långsiktig beteendeförändring och utveckling.
- 04Utvärdera coachingens effekt löpande, bortom den initiala känslan av framgång, för att säkerställa verkliga framsteg över tid.
- 05Överväg att coachutbildning och urval inte enbart ska prioritera relationsbyggande, utan även andra beprövade metoder för resultat.
Så hittar du originalet
— (2020)
Mer inom Coaching