
Coaching
Att öva på egen hand räckte inte
Originaltitel Comparing the effectiveness of individual coaching, self-coaching, and group training: How leadership makes the difference
- Författare
- Losch, S., Traut-Mattausch, E., Mühlberger, M. D. & Jonas, E.
- År
- 2016
- Lästid
- 4 min
I korthet
Losch med kollegor jämförde i ett randomiserat fältförsök (randomized controlled field study) tre former av utvecklingsinsats för att minska uppskjutande (procrastination). 84 deltagare lottades till individuell coachning, självcoachning (self-coaching), gruppträning eller en kontrollgrupp. Individuell coachning och gruppträning minskade uppskjutandet och underlättade måluppfyllelse (goal attainment). Den individuella coachningen gav högst nöjdhet och var bäst på att hjälpa deltagarna nå sina mål, medan gruppträningen var bäst på att förmedla relevant kunskap. Självcoachningen, där deltagarna gjorde övningarna på egen hand utan stöd av en coach, räckte inte för hög måluppfyllelse. En medieringsanalys (mediation analysis) visade att coachens transformativa och transaktionella ledarbeteende (transformational and transactional leadership) påverkade deltagarnas upplevda stöd för självbestämmande (autonomy support) och inre motivation, vilket i sin tur gav bättre utfall. Författarna drar en praktisk slutsats: när många ska förberedas för en bestämd uppgift är gruppträning rimlig av kostnadsskäl, men när arbetsvillkor eller individuella utvecklingsmål står i centrum kan coachning vara motiverad. Materialet är litet och gäller ett enda problemområde, så fler jämförelser i andra sammanhang behövs.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Organisationer lägger stora summor på både utbildning och coachning, men få studier har jämfört dem mot varandra under kontrollerade former. Losch, Traut-Mattausch, Mühlberger och Jonas ville veta om individuell coachning ger något utöver vad en grupputbildning eller ett självstudiematerial med samma innehåll ger, och i så fall varför. Deras hypotes var att coachens sätt att leda samtalet, beskrivet med begrepp från ledarskapsforskningen, får klienten att känna sig självbestämmande och inre motiverad, och att det i sin tur förklarar coachningens effekt.
Så gjorde de
Studien är ett randomiserat fältexperiment, alltså en studie där deltagarna lottas till olika betingelser. Deltagarna var studenter vid universitetet i Salzburg som regelbundet sköt upp studieuppgifter. Av 134 anmälda lottades alla till en av fyra grupper, men 50 föll bort eller lämnade ofullständiga svar, så analysen bygger på 84 personer: 23 i individuell coachning, 13 i self-coaching (samma övningar som skriftligt material utan coach), 27 i grupputbildning och 21 i en kontrollgrupp som bara satte mål. De tre insatserna bestod av tre träffar på cirka två timmar med tio dagars mellanrum, med samma struktur: mål, hindrande tankemönster och handlingsplan. Coacherna var åtta psykologistudenter med ett års coachutbildning. Utfallen var självskattad nöjdhet, ett kunskapstest, måluppfyllelse på en tiogradig skala och uppskjutandebeteende, allt mätt före och direkt efter. Under insatsen skattade deltagarna även coachens eller tränarens ledarbeteende, upplevt autonomistöd och inre motivation.
Det de fann
Individuell coachning var den enda insatsen som gav säkerställd förbättring på alla beteendemått. Måluppfyllelsen ökade med i genomsnitt 4,04 skalsteg i coachningsgruppen mot 2,43 i kontrollgruppen, medan self-coaching (2,00) och grupputbildning (3,22) inte skilde sig från kontrollgruppen. Coachning gav också större ökning än self-coaching. Uppskjutandet minskade mer i coachningsgruppen än i kontrollgruppen, och grupputbildningen låg nära gränsen för statistisk säkerhet. Grupputbildningen vann däremot kunskapstestet: 4,30 poäng mot 2,90 för coachning och 2,75 för self-coaching. Nöjdheten var högst i coachningsgruppen (7,52 på en tiogradig skala) mot 6,59 för grupputbildning, 6,21 för self-coaching och 5,23 för kontrollgruppen, och self-coaching skilde sig inte säkert från att inte få något alls. Mediationsanalyserna stödde forskarnas modell: deltagare i individuell coachning upplevde mer transformational leadership, alltså ett ledarbeteende som stimulerar nya perspektiv och tar hänsyn till individen, och mer transactional leadership i form av tydliga förväntningar och ansvar. Det ledde till starkare upplevelse av autonomistöd och inre motivation, vilket i sin tur förklarade skillnaden i måluppfyllelse och nöjdhet.
Vad som talar emot
Grupperna var små och bortfallet stort: 61 procent av dem som lottats till self-coaching hoppade av, mot 15 procent i coachningsgruppen. Det betyder att de som stannade i self-coaching kan vara en särskilt uthållig grupp, vilket gör jämförelsen skev. Deltagarna var studenter med uppskjutandeproblem, inte anställda, och allt mättes med självskattning direkt efter insatsen, utan uppföljning. Även kontrollgruppen rapporterade viss måluppfyllelse, vilket kan bero på själva målsättandet eller på att deltagarna förväntade sig att skatta högre andra gången. Coacherna var studenter under utbildning. Deltagare som inte kunde komma på utsatta tider flyttades till andra betingelser, vilket luckrar upp lottningen.
Vad det betyder för den som leder
Studien talar för att innehållet i en utvecklingsinsats inte är hela förklaringen. Samma övningar gav tydligt sämre måluppfyllelse när ingen coach höll i processen, och tränaren i grupp gav mer kunskap men inte samma framsteg mot personliga mål. Det som verkade göra skillnad var att coachen både gav tydliga ramar och ansvar och samtidigt tog klientens perspektiv på allvar, så att klienten kände sig självbestämmande. Författarna föreslår gruppformat när många ska lära sig samma sak och coachning när individuella mål eller arbetsvillkor står i centrum. Slutsatserna gäller studenter och kort sikt, så försiktighet är på sin plats. Vilka utvecklingsinsatser hos er förutsätter i praktiken att medarbetaren driver processen helt på egen hand?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om chefen som coach och om arbetsalliansens betydelse för coachningens resultat ligger nära den här studien, liksom texterna om coachningens effekt i metaanalyser.
Viktigaste insikterna
- 01Sällskap gör skillnad: de format där någon annan var med fungerade, det egna övandet gjorde det inte.
- 02Coachning för målet, träning för kunskapen: de två formerna gav olika saker.
- 03Coachens sätt att leda spelar roll: stödet för självbestämmande förklarade en del av effekten.
- 04Kostnaden får styra ibland: gruppträning räcker när många ska lära sig samma sak.
- 05Litet material: 84 deltagare fördelade på fyra grupper ger ett tunt underlag för varje jämförelse.
Så hittar du originalet
— (2016)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Coaching