
Coaching
Samma frågor, samma resultat: lösningsfokus höll även i Spanien
Originaltitel The effect of solution-focused versus problem-focused questions: A replication
- Författare
- Neipp, M.-C., Beyebach, M., Nuñez, R. M. & Martínez-González, M. C.
- År
- 2016
- Lästid
- 3 min
I korthet
Neipp med kollegor upprepade Grants (2012) försök om frågornas riktning i en annan kulturell miljö (cross-cultural replication). Utgångspunkten är att frågor i terapeutiska samtal kan ses som interventioner i sig. 204 studenter vid ett spanskt universitet beskrev ett verkligt problem som de ville lösa och lottades till antingen lösningsfokuserade frågor (solution-focused questions) eller problemfokuserade frågor (problem-focused questions). Före och efter frågorna fyllde de i mått på positiva och negativa känslor (affect), tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) och måluppfyllelse (goal attainment). Lösningsfokuserade frågor gav en betydligt större ökning av tilltro till den egna förmågan, närhet till målet (goal approach) och antal handlingssteg än problemfokuserade frågor, samt en betydligt större minskning av negativa känslor. Resultatet ger ytterligare empiriskt stöd för lösningsfokuserade arbetssätt (solution-focused practices). Att ett fynd upprepas av en annan forskargrupp, i ett annat land och med ett nytt urval, gör det mer trovärdigt än ett enstaka försök. Studien delar samtidigt originalets begränsningar: studenter, ett enda skriftligt samtal och utfall som mäts direkt efteråt.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Frågor i ett samtal är inte bara sätt att samla information, de påverkar den som svarar. Grant hade i en australisk studie visat att lösningsfokuserade frågor gav mer självtillit, bättre humör och fler handlingssteg än problemfokuserade frågor, men resultatet hade aldrig upprepats. Neipp, Beyebach, Nuñez och Martínez-González ville pröva om samma effekt uppstår i ett annat land och på ett annat språk. Det spelar roll eftersom förespråkarna för lösningsfokuserat arbete ofta tillskriver effekten små språkliga nyanser, som skulle kunna gå förlorade i översättning.
Så gjorde de
Studien är en cross-cultural replication, alltså en upprepning av ett tidigare experiment i en annan kultur, här med samma variabler och mått som i originalet. Deltagarna var 204 spanska universitetsstudenter, 107 i sjuksköterskeutbildning och 97 i psykologi, med en medelålder på 20,5 år. Alla beskrev först ett verkligt, olöst personligt problem och skattade sedan positiv och negativ affekt (känsloläge just nu), self-efficacy, alltså tilltron till att kunna lösa problemet, och hur nära lösningen de kände sig på en skala från 0 till 10. Därefter lottades de till att skriftligt besvara antingen sex problemfokuserade frågor (hur länge har det varit ett problem, varför, vad tänker du om det) eller fem lösningsfokuserade frågor, inledda med den så kallade mirakelfrågan om hur morgonen efter att problemet försvunnit skulle se ut. Efteråt upprepades måtten och deltagarna listade upp till 20 möjliga handlingssteg. Allt skedde på nätet, utan samtalspartner.
Det de fann
Resultaten gick i samma riktning som i originalstudien. Negativ affekt sjönk i genomsnitt 2,42 poäng i den lösningsfokuserade gruppen men var i princip oförändrad i den problemfokuserade. Självtilliten ökade i båda grupperna, men 1,93 poäng mot 0,40, en tydligt större ökning efter lösningsfokuserade frågor. Upplevd närhet till målet ökade 0,72 mot 0,3, också en säkerställd skillnad. Deltagarna som fått lösningsfokuserade frågor listade i genomsnitt 6,17 handlingssteg mot 4,77 i den andra gruppen. Positiv affekt utvecklades olika i grupperna, men ökningen i den lösningsfokuserade gruppen var i sig inte statistiskt säkerställd, vilket avviker från Grants fynd. Författarna lyfter ett fynd som de menar är viktigt för praktiken: de problemfokuserade frågorna gjorde inte deltagarna sämre till mods. Negativ och positiv affekt förändrades inte alls i den gruppen. Det talar emot antagandet att problemprat i sig är skadligt, och för att de två frågetyperna går att kombinera. Eftersom grupperna skilde sig i känsloläge redan före frågorna gjordes en kompletterande analys som kontrollerade för utgångsläget, och skillnaderna stod sig för alla mått utom positiv affekt.
Vad som talar emot
Deltagarna var unga studenter som svarade skriftligt på förbestämda frågor på nätet, inte klienter i ett verkligt samtal där frågorna kan följas upp. Författarna säger själva att effekten i en levande dialog troligen är en annan. Trots lottningen hade den lösningsfokuserade gruppen både högre negativ och högre positiv affekt från början, vilket gör affektfynden svårare att tolka. Effekterna på de enskilda måtten var små till måttliga, och de mättes omedelbart efteråt, utan uppföljning av om handlingsstegen ledde till något. Resultaten gäller just de frågor som användes, inte lösningsfokuserade frågor i allmänhet. Utfallen byggde helt på självskattning.
Vad det betyder för den som leder
För en chef som coachar handlar det om vilka frågor som öppnar samtalet. Att fråga hur länge något varit ett problem och varför ger insikt om orsaker, men gav i den här studien varken mer självtillit eller fler idéer om nästa steg. Frågor om hur det skulle se ut när problemet är löst, och vilka första steg som är möjliga, gav båda. Samtidigt visar studien att problemfrågor inte skadade, så det finns ingen anledning att undvika dem helt, till exempel när sammanhanget behöver förstås först. Det ligger nära till hands att pröva ordningen: förstå kort, sedan vända blicken mot lösningen. Vilken fråga brukar ni själva öppna med när en medarbetare kommer med ett problem?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om lösningsfokuserade frågor i original, om chefen som coach och om aktivt lyssnande hör ihop med den här studien.
Viktigaste insikterna
- 01Fyndet höll: Grants resultat upprepades med 204 nya deltagare i ett annat land.
- 02Riktningen gör skillnad igen: lösningsfokuserade frågor gav mer tilltro, fler steg och mindre negativa känslor.
- 03Frågan är en intervention: det som frågas ändrar vad den som svarar tänker och känner.
- 04Upprepning väger tungt: två oberoende försök med samma utfall är mer värt än ett.
- 05Begränsningarna följde med: studenter och ett enstaka samtal begränsar överföringen till arbetslivet.
Så hittar du originalet
— (2016)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Coaching