← Kunskapsbank

Coaching

Att lyssna gör något med båda

Originaltitel The power of listening at work

Författare
Kluger, A. N. & Itzchakov, G.
År
2022
Lästid
5 min

I korthet

Kluger och Itzchakov går igenom forskningen om lyssnande i arbetslivet. Lyssnande hänger ihop med, och orsakar sannolikt, önskvärda utfall på många områden: arbetsprestation, ledarskap, relationskvalitet som tillit, arbetskunskap, attityder till arbetet och välbefinnande. Översikten behandlar begreppet lyssnande, hur det mäts och manipuleras i experiment, dess utfall, förutsättningar och moderatorer, alltså faktorer som förstärker eller försvagar effekten. Författarnas centrala påstående är att lyssnande är ett dyadiskt fenomen (dyadic phenomenon), något som sker mellan två personer och gynnar både den som lyssnar och den som talar, i par som chef och medarbetare eller säljare och kund. För att förklara tidigare fynd och skapa prövbara hypoteser föreslår de teorin om episodiskt lyssnande (episodic listening theory): gott lyssnande kan leda till ett flyktigt tillstånd av samhörighet (togetherness) där de två går igenom en gemensam skapande tankeprocess. Den processen ger klarhet, underlättar nya planer, ökar välbefinnandet och stärker bandet till samtalspartnern. Artikeln är en översikt och ett teoriförslag, inte en ny empirisk prövning, och teorin väntar fortfarande på att prövas systematiskt.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Arbetsgivare säger sig värdera medarbetare som kan lyssna, men lyssnande saknas nästan helt i ledarskapsutbildningar och har fått lite uppmärksamhet i organisationspsykologin. Kluger och Itzchakov ville samla vad forskningen faktiskt vet: vad lyssnande är, hur det mäts, vad det leder till på arbetsplatsen, vad som gör att människor lyssnar dåligt, och när lyssnande inte hjälper. De ville också rätta bilden av lyssnande som något en person gör mot en annan. Deras förslag är att lyssnande är något som uppstår mellan två personer, i ett avgränsat ögonblick, och som förändrar båda.

Så gjorde de

Artikeln är en narrativ forskningsöversikt, alltså en genomgång där författarna läser och väger samman tidigare studier utan att räkna om dem statistiskt. Eftersom organisationsforskningen är tunn hämtade de belägg från marknadsföring, vård, juridik, socialt arbete, klinisk psykologi och pedagogik. De skiljer på tre lager av lyssnande: det som inte syns (uppmärksamhet, förståelse och välvillig avsikt), det som syns (blick, kroppshållning, frågor, omformuleringar) och talarens upplevelse av att bli lyssnad på. Det sista lagret är det som oftast mäts, och det som starkast förutsäger utfall. De redovisar korrelationer, där r går från 0 till 1 och 0,1 räknas som svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Till sist formulerar de en egen teori, episodic listening theory, om hur lyssnandet fungerar i ett enskilt samtal.

Det de fann

Sambanden är genomgående starka. I en metaanalys av 16 studier med 3 780 säljare korrelerade lyssnande med försäljning på r = 0,38. Över fem studier med 744 deltagare korrelerade lyssnande med talarens kreativitet på 0,39. Uppfattat lyssnande och uppfattat ledarskap hängde ihop med r = 0,50 även när olika personer bedömde de två sakerna, och konstruktivt lyssnande förutsade upplevd omtanke från chefen med r = 0,71. Medarbetare vars chefer lyssnade rapporterade högre trivsel, starkare engagemang, mindre utmattning och lägre benägenhet att sluta. Författarna sätter detta i relation till lön: metaanalytiskt korrelerar lön med trivsel bara 0,15, medan chefens lyssnande i en fältstudie korrelerade 0,43. Ett oväntat fynd är att lyssnandet gör något med lyssnaren också: tränade lyssnare rapporterade högre självkänsla och mindre oro. Ett annat är att lyssnande till stor del är en fråga om paret. I 910 parvisa skattningar i israeliska arbetslag förklarade det unika paret 42 procent av variationen, mer än lyssnarens allmänna anseende (12 procent). Upplevt lyssnande besvarades inom paret (r = 0,46) men inte generellt. Lyssnande hjälpte inte alla: personer med undvikande anknytning fick ingen ökad trygghet, och arga talare hade mer nytta av en lyssnare som utmanade än av en som bara stöttade.

Vad som talar emot

Nästan alla belägg är korrelationer från enkäter, ofta där samma person skattar både chefens lyssnande och sin egen trivsel. Orsaksriktningen är oklar: förtroende kan lika gärna leda till lyssnande som tvärtom. Fältet har bara två metaanalyser, ingen av dem byggd på systematisk sökning. Det är fortfarande oklart om upplevt lyssnande ens går att skilja från närliggande begrepp som att känna sig förstådd eller respekterad. Träning förändrar lyssnarnas beteende, men ingen studie har visat att de som blir lyssnade på märker skillnaden. De flesta studierna är från USA och Israel, och en av få experimentella studier fann effekten bara hos amerikaner. Författarnas egen teori är, som de själva skriver, ännu inte tillräckligt preciserad för att kunna motbevisas.

Vad det betyder för den som leder

Det som går att ta med sig är att medarbetares upplevelse av att bli lyssnade på hänger ihop med det mesta en chef bryr sig om, och att den upplevelsen inte kan fejkas med teknik. Författarna undviker rentav termen active listening, aktivt lyssnande, eftersom den urholkats till omformuleringsknep. Det som verkar bära är avsikten: en tro på att lyssnandet i sig hjälper den andra att tänka klart, i stället för att skynda till råd. Två praktiska iakttagelser: uppmärksamhet är en knapp resurs, så en mobil på bordet är ett mätbart problem, och lyssnande byggs upp ett samtal i taget snarare än som en allmän egenskap. Vilket av dina återkommande samtal skulle förändras mest om du gick in i det med avsikten att bara förstå?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om aktivt lyssnande och om Rogers och lyssnandets historia, samt texterna om feedback, där samma spänning mellan att stötta och att utmana återkommer.

Viktigaste insikterna

  • 01Lyssnande är ett arbetsresultat: det hänger ihop med prestation, ledarskap, tillit och välbefinnande.
  • 02Båda vinner: lyssnandet gynnar den som lyssnar lika mycket som den som talar.
  • 03Effekten är ett tillstånd: en kort stund av samhörighet där två tänker tillsammans.
  • 04Klarhet kommer ur samtalet: nya planer uppstår i det gemensamma tänkandet, inte i rådet.
  • 05Teorin är ung: episodiskt lyssnande är ett förslag att pröva, inte ett fastslaget faktum.

Så hittar du originalet

— (2022)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Coaching