← Kunskapsbank

Coaching

Metodskolan spelade ingen roll, målet gjorde det

Originaltitel The effectiveness of workplace coaching: A meta-analysis of contemporary psychologically informed coaching approaches

Författare
Wang, Q., Lai, Y.-L., Xu, X. & McDowall, A.
År
2022
Lästid
4 min

I korthet

Wang med kollegor sammanvägde forskningen om psykologiskt grundade coachningsansatser (psychologically informed coaching approaches), framför allt kognitivt beteendeinriktade och positivpsykologiska ramverk, med avseende på lärande, prestation och psykiskt välbefinnande i arbetslivet. Efter en systematisk litteratursökning ingick 20 primärstudier med 957 deltagare i en metaanalys (meta-analysis) med robusta variansskattningar (robust variance estimates). Coachningen gav verksamma arbetsrelaterade utfall, särskilt på måluppfyllelse (goal attainment, g = 1,29), en stor effekt, och på tilltro till den egna förmågan (self-efficacy, g = 0,59), en måttlig. Effekten på arbetsprestation var större när den bedömdes av andra, till exempel genom 360-gradersåterkoppling, än när deltagarna skattade den själva. Kognitivt beteendeinriktad coachning stimulerade självreglering och medvetenhet, vilket främjade arbetstillfredsställelse och varaktig förändring. Det fanns däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de populära och vanliga metodskolorna. En integrativ ansats (integrative coaching approach), som förenar flera ramverk, gav bättre utfall (g = 0,71), inklusive psykiskt välbefinnande. Författarna rekommenderar att coachning förenar kognitiv hantering, individuella styrkor och sammanhangets villkor. Underlaget är 20 studier, och enskilda studier kan flytta helheten.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Tidigare metaanalyser har visat att coachning på arbetsplatsen fungerar, men inte hur. Wang, Lai, Xu och McDowall ville veta om coachning som bygger på uttalade psykologiska metoder, till exempel kognitiv beteendecoachning eller lösningsfokuserad coachning, ger effekt på lärande, prestation och välbefinnande, och om någon metodskola är bättre än de andra. En tredje fråga var om coacher som kombinerar flera ramverk når längre än de som håller sig till ett. Frågan spelar roll eftersom marknaden är full av metoder som säljs med stor säkerhet och liten evidens.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i åtta databaser efter studier publicerade mellan 1995 och 2018 och behöll bara kvantitativa studier av extern coachning en till en på arbetsplatsen, där metoden var tydligt angiven. Det gav 20 studier med 957 deltagare och 63 effektmått, mest från engelskspråkiga länder och Europa. Effekten mättes med Hedges g, som liknar Cohens d men korrigerar för små urval: skillnaden mellan grupperna räknat i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Utfallen sorterades i sex slag: attityder som engagemang och trivsel, upplevd förmåga, måluppfyllelse, självskattad prestation, prestation skattad av andra (till exempel 360-graders bedömning) och psykiskt välbefinnande. Metoderna delades in i kognitiv beteendecoachning (CBC), GROW-modellen, positiv psykologisk coachning (PPC) och integrerade kombinationer.

Det de fann

Den samlade effekten över alla utfall var medelstor, g = 0,51. Störst var effekten på måluppfyllelse, g = 1,29, som sjönk till 1,13 när den enskilt största studien togs bort men förblev stor. Upplevd förmåga, till exempel self-efficacy, alltså tilltron till att klara uppgifter, ökade med g = 0,59. Effekterna på psykiskt välbefinnande (0,28) och på prestation bedömd av andra (0,24) var små men säkerställda. Effekterna på attityder (0,44) och på självskattad prestation (0,30) var däremot inte statistiskt säkerställda, trots att siffrorna var högre. Författarna noterar att det i en av studierna var tvärtom: chefer som fått coachning skattade sin egen ledarutveckling lägre än kontrollgruppen, medan omgivningens 360-gradersbedömning visade större förbättring. En tolkning är att coachning gör folk mer realistiska om sig själva. Metodskolorna skilde sig inte åt: CBC gav g = 0,39, GROW 0,44, PPC 0,57 och integrerade upplägg 0,71, men ingen av skillnaderna var säkerställd. Att kombinera metoder (0,71) såg bättre ut än att hålla sig till en (0,45), men även den skillnaden föll inom slumpen. Ingen tydlig publikationsbias, alltså tendensen att bara positiva resultat trycks, kunde påvisas. Det skulle krävas 87 opublicerade nollresultat för att radera effekten.

Vad som talar emot

Tjugo studier med under tusen deltagare är ett tunt underlag för att jämföra fyra metoder, och bara sex studier med 233 deltagare använde integrerade upplägg. Att inga skillnader var säkerställda kan därför lika gärna bero på för lite data som på att metoderna faktiskt är likvärdiga. Spridningen mellan studierna var stor (I2 = 79,37), vilket betyder att den samlade siffran döljer betydande olikheter. Flera studier saknade kontrollgrupp och mätte bara före och efter, en design som lätt överskattar effekter. För sådana studier antog forskarna dessutom ett samband mellan för- och eftermätning som sällan rapporterades. Nästan alla utfall utom prestation skattad av andra är självrapporter från den coachade. Studierna följde sällan upp långsiktigt, och underlaget kommer nästan uteslutande från västvärlden.

Vad det betyder för den som leder

Inom det studien stöder är budskapet att extern coachning med en tydlig psykologisk grund hjälper människor att nå de mål de satt upp och att tro mer på sin förmåga, medan effekterna på hur andra ser deras prestation är små. Det gör det rimligt att köpa coachning för ett specifikt utvecklingsmål snarare än för allmän prestationshöjning. Att metodskolan inte verkar spela någon roll flyttar uppmärksamheten från vilken modell coachen säljer till hur processen ser ut och om den passar personen och sammanhanget. Att coachade ibland ser sig själva sämre än omgivningen gör antyder att självskattningar inte räcker för att utvärdera insatsen. Vilket utvecklingsmål hos någon i din grupp skulle vara tydligt nog att coacha mot?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om coachingens effekt i stort och om arbetsalliansen mellan coach och coachad, samt texterna om lösningsfokuserade frågor, som är en av de metoder som ingick här.

Viktigaste insikterna

  • 01Målet är det som rör sig mest: g = 1,29 på måluppfyllelse är en stor effekt.
  • 02Skolan spelar ingen roll: ingen av de vanliga metoderna gick att skilja från de andra i utfall.
  • 03Blandning slår renlära: en integrativ ansats gav bättre utfall än enskilda ramverk.
  • 04Låt någon annan bedöma: effekten på prestation var större när andra skattade den än när deltagaren gjorde det själv.
  • 05Tilltron växer också: g = 0,59 på tilltro till den egna förmågan är en måttlig effekt.

Så hittar du originalet

— (2022)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Coaching