Coachning på jobbet fungerar, men vetenskapen om den är ung

Sammanfattning på svenska

Cannon-Bowers med kollegor uppdaterade tidigare metaanalyser (meta-analysis) av coachning på arbetsplatsen (workplace coaching), en av de snabbast växande insatserna för att höja prestation i moderna organisationer. Utgångspunkten är att coachning trots sin popularitet studerats lite empiriskt och att en egentlig vetenskap om coachning (science of coaching) ännu inte finns. Författarna sammanvägde 11 nyare studier och fann en samlad effekt på g = 0,44, i linje med tidigare sammanvägningar. En effekt av den storleken räknas som måttlig: den som coachats hamnar i genomsnitt bättre än ungefär sex av tio som inte coachats. Flera moderatorer prövades också, alltså faktorer som kan förändra effektens storlek. En stor del av artikeln ägnas åt rekommendationer för hur fältet behöver utvecklas: tydligare definitioner av vad coachning är, bättre beskrivningar av vad som faktiskt görs i samtalen, och forskningsdesigner som gör det möjligt att säga vad i coachningen som verkar. Studien bekräftar bilden från Theeboom med kollegor (2014) och Jones med kollegor (2016), att coachning ger en måttlig effekt, samtidigt som den understryker hur litet underlaget fortfarande är.

Viktigaste insikterna

• 01Coachning ger måttlig effekt: den samlade effekten g = 0,44 ligger i linje med tidigare metaanalyser.
• 02Underlaget är litet: 11 studier bär hela sammanvägningen, så enstaka studier kan flytta helheten.
• 03Popularitet är inte belägg: coachning växer snabbare än forskningen om den.
• 04Vad som görs i samtalen är dåligt beskrivet: författarna efterlyser studier som redovisar innehållet, inte bara utfallet.
• 05Beställ med öppna ögon: effekten finns, men vilken form av coachning som verkar bäst kan forskningen ännu inte säga.