← Kunskapsbank

Coaching

Tre veckor efter lyssnarträningen stod effekten kvar

Originaltitel Learning to listen: Downstream effects of listening training on employees' relatedness, burnout, and turnover intentions

Författare
Itzchakov, G., Weinstein, N. & Cheshin, A.
År
2023
Lästid
4 min

I korthet

Itzchakov, Weinstein och Cheshin prövade lyssnarträning (listening training) som exempel på en relationell personalpraktik (relational human resource practice), alltså en insats som verkar genom relationerna på arbetsplatsen. Utfallen var samhörighet med kollegorna (relatedness), utmattning (burnout) och tankar på att sluta (turnover intentions). I två kvasiexperimentella fältförsök (quasi-field experiments), alltså försök gjorda på riktiga arbetsplatser, fick anställda antingen en lyssnarträning i grupp eller ingick i en kontrollgrupp. Både direkt efter träningen och tre veckor senare hade de som tränat starkare samhörighet med sina kollegor, lägre utmattning och svagare tankar på att sluta. Att effekterna stod kvar efter tre veckor talar för att det inte bara var stämningen på kursdagen som mättes. Författarna menar att lyssnarträning kan användas som ett verktyg i personalarbetet för att bygga starkare relationer, och de diskuterar resultaten i ljuset av tre teorier: relationell samordning (Relational Coordination Theory), högkvalitativa förbindelser (High-Quality Connections Theory) och självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory). Deltagarna lottades inte till villkoren, vilket begränsar slutsatserna om orsak, och uppföljningen var kort.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Att lyssnarträning gör folk till bättre lyssnare är väl belagt. Vad som händer sedan är mindre känt: påverkar träningen hur medarbetarna mår och hur de ser på sitt jobb? Itzchakov, Weinstein och Cheshin ville pröva om en kurs i lyssnande ger effekter längre ned i kedjan, på känslan av samhörighet med kollegor, på utbrändhet och på tankar om att sluta. De ville också veta om effekterna håller i sig efter kursen, eftersom organisationer som betalar för träning rimligen förväntar sig något som varar.

Så gjorde de

Studien består av två quasi-field experiments, alltså fältexperiment där hela arbetsgrupper, inte enskilda personer, fördelades till träning eller kontroll. I studie 1 (N = 51) fick anställda på ett israeliskt techföretag 12 timmars lyssnarträning fördelat på fyra tillfällen, medan kontrollgruppen stod på väntelista. I studie 2 (N = 73) fick kundtjänstpersonal på ett försäkringsbolag 15 timmars träning i fem pass, och kontrollgruppen fick i stället föreläsningar om andra arbetsrelaterade ämnen, en så kallad aktiv kontroll. Träningen byggde på lyssnarcirklar: att tala i jag-form, en talare i taget och inga råd eller omdömen. Deltagarna svarade på enkäter en vecka före träningen, en vecka efter och tre veckor efter det. Måtten var upplevd lyssnarkvalitet hos kollegorna, relatedness (samhörighet med kollegor), emotionell utmattning som kärnan i utbrändhet och, i studie 2, turnover intentions, alltså avsikt att sluta. Skillnaderna uttrycktes i Cohens d, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor.

Det de fann

I båda studierna upplevde de tränade grupperna att kollegorna lyssnade bättre efter kursen (d = 0,99 i studie 1 och 1,31 i studie 2), medan kontrollgrupperna inte förändrades. Samhörigheten med kollegor ökade tydligt: d = 1,14 i studie 1 och 0,84 i studie 2 direkt efter träningen, och 1,07 respektive 0,78 tre veckor senare. Utbrändheten sjönk, d = 0,80 i studie 1 och 0,54 i studie 2, och även den effekten fanns kvar efter tre veckor, om än mindre (0,52 respektive 0,31). I studie 2 minskade också avsikten att sluta, d = 0,51 direkt efter och 0,35 vid uppföljningen. I kontrollgrupperna syntes inga säkerställda förändringar på något mått vid någon tidpunkt. Skillnaderna mellan mätningen direkt efter och tre veckor senare var inte statistiskt säkerställda i någon av studierna, vilket författarna tolkar som att effekten stod kvar. De noterar samtidigt att alla dessa skillnader pekade åt samma håll, mot en viss avmattning. En liten metaanalys av de två studierna, alltså en statistisk sammanvägning, gav samma bild: ingen säkerställd avmattning, men för lyssnarkvaliteten låg den nära gränsen.

Vad som talar emot

Urvalen är små, 51 och 73 personer, och fördelningen till villkoren gjordes av HR-avdelningen på gruppnivå, inte som en riktig randomisering av individer. I studie 1 fick kontrollgruppen ingenting alls, så en del av effekten kan bero på att de tränade helt enkelt umgicks mer; studie 2 rättar till det men bara delvis, eftersom en föreläsning inte innehåller samma närhetsskapande moment. Alla mått är självrapporterade och kommer från de tränade själva, som visste att de gått en kurs. Uppföljningen är tre veckor, vilket är kort för att tala om varaktighet, och författarna medger att ett större urval kunde ha visat att effekten avtar. Studierna säger inget om faktisk personalomsättning, bara om avsikten att sluta, och inget om effekter på gruppnivå.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger visst stöd för att lyssnarträning kan ge mer än bättre lyssnare: en känsla av samhörighet, mindre utmattning och färre tankar på att sluta, åtminstone i veckorna efter. Innehållet är värt att notera. Det var inte en teknikkurs i att nicka och sammanfatta, utan en form där deltagarna övade att lyssna utan att ge råd, värdera eller ens hålla med. Att hela arbetsgrupper tränade tillsammans är troligen inte oväsentligt, eftersom det var kollegornas lyssnande som deltagarna sedan bedömde. Hur långt det håller efter tre veckor vet ingen ännu. Vilka situationer i er vardag skulle förändras om ingen svarade med råd förrän den som talade var klar?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om aktivt lyssnande och om att känna sig hörd i samma kategori, samt texterna om feedback och om vad som gör att medarbetare stannar.

Viktigaste insikterna

  • 01Lyssnande går att träna: en gruppträning gav mätbara skillnader mot kontrollgruppen.
  • 02Effekten når längre än samtalet: samhörighet, utmattning och tankar på att sluta rörde sig alla.
  • 03Den håller i tre veckor: skillnaderna fanns kvar vid uppföljningen.
  • 04Relationer är en personalfråga: författarna ser lyssnarträning som ett verktyg för att bygga relationer, inte bara som en färdighet hos den enskilde.
  • 05Kvasi betyder försiktighet: deltagarna lottades inte, så orsakssambandet är sannolikt men inte bevisat.

Så hittar du originalet

— (2023)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Coaching