
Coaching
Fungerar coachning, eller är det fel fråga?
Originaltitel Does coaching work or are we asking the wrong question?
Denna första utgåva av International Coaching Psychology Review, publicerad i april 2006, presenterar en samling artiklar och bidrag som utforskar coachingpsykologins teori, praktik och forskning. Tidskriften är en gemensam publikation från British Psychological Society och Australian Psychological Society.
- Författare
- Society Ltd
- År
- 2006
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna översiktsartikel av deHaan, med titeln ”Does coaching work or wrong question REVIEW”, granskar systematiskt litteraturen kring coachningens effektivitet. Istället för att söka ett enkelt ja eller nej till om coachning fungerar, betonar studien vikten av att ställa mer nyanserade frågor. Den lyfter fram att effekten av coachning är kontextberoende och influeras av faktorer som coachningsrelationens kvalitet, klientens engagemang, coachens kompetens och organisatoriskt stöd. Forskningen indikerar generellt positiva effekter på områden som prestation, välbefinnande och självinsikt, men identifierar samtidigt metodologiska utmaningar i befintliga studier. En central slutsats är att fokus bör flyttas från en generell effektivitetsbedömning till att förstå *när*, *hur*, *för vem* och *under vilka omständigheter* coachning är mest verksamt, samt att mer rigorös forskning behövs för att fastställa kausala samband och mekanismer.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Köpare av coaching frågar allt oftare om coaching fungerar och vad den ger tillbaka på investeringen. Fillery-Travis och Lane menar att det är fel fråga, eller åtminstone en fråga som ställs för tidigt. Innan man kan avgöra om coaching fungerar måste man veta vad den används till, om de olika användningarna bildar ett sammanhängande ramverk för praktiken och först därefter om den upplevs eller kan mätas som verksam inom det ramverket. Deras poäng är att coaching inte är en enda sak, och att evidensen därför måste läsas mot vilken sorts coaching som avses.
Så gjorde de
Artikeln är en narrativ översikt, alltså en genomgång av litteratur utan statistisk sammanvägning. Författarna gick igenom akademiska studier om coachingens effekt publicerade mellan 1990 och 2004, med några äldre referenser där nyare saknades, samt praktikerlitteratur och branschenkäter. De byggde också på sin egen intervjustudie med över 30 HR-direktörer och andra köpare av coaching. Utifrån detta beskriver de tre lägen: externa coacher, interna coacher och chefen som coach, och sorterar coachinguppdrag efter hur fri eller styrd agendan är, från färdighetscoaching via prestationscoaching till utvecklingscoaching. Effektstudierna granskas sedan läge för läge. De skiljer mellan tangible outcomes, alltså mätbara utfall som produktivitet och försäljning, och intangible outcomes, som relationer och ledarskap. Där enskilda studier anger effektstorleken Cohens d återges den; 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor.
Det de fann
En brittisk enkät till 179 HR-chefer visade att 79 procent lät linjechefer coacha sina medarbetare, medan bara 38 procent hade någon insats för att utveckla chefernas coachingförmåga, och cheferna fick i genomsnitt tre dagars träning. Bara två studier vågade ange en avkastning på investeringen, 5,7 respektive 2,21 gånger insatsen, men den ena byggde på klienternas egna uppskattningar hos konsultfirman som gjorde studien och den andra var opublicerad. Den enda studie som jämförde coachade med icke coachade chefer, med 1 361 chefer i ett globalt företag, fann små effekter: coachade chefer satte oftare specifika mål (d = 0,16), bad oftare sin chef om förbättringsidéer (d = 0,36) och förbättrades något mer enligt medarbetare och chefer (d = 0,17). I en studie av intern coaching efter chefsutbildning ökade produktiviteten 22,4 procent efter utbildningen men 88 procent efter coachingen. I en fältstudie på Xerox med 34 team hängde chefens coaching ihop med mer självstyrning i teamen men inte med bättre uppgiftsresultat. Det genomgående mönstret var att alla som coachades var nöjda och upplevde sig förbättrade, oavsett läge, men att mätbara prestationseffekter var sämre belagda.
Vad som talar emot
Artikeln är från 2006 och bygger på ett tunt underlag; sedan dess har ett stort antal studier och flera metaanalyser tillkommit. Urvalet av studier redovisas inte systematiskt och ingen kvalitetsbedömning görs enligt någon angiven metod, så läsaren får lita på författarnas omdöme. Flera av de refererade studierna är avhandlingar eller konsultrapporter, och den mest citerade siffran för avkastning kommer från en intressent. Produktivitetsökningen på 88 procent saknar kontrollgrupp, och författarna medger att själva projektarbetet kan ha drivit den. Ramverket med tre lägen och en glidande agenda är en tankemodell, inte något som prövats empiriskt. Författarnas egen köparstudie är också en del av underlaget, vilket gör att de delvis recenserar sig själva.
Vad det betyder för den som leder
Artikelns bestående bidrag är själva omformuleringen. Den som vill veta om coaching lönar sig behöver först svara på vad coachingen ska åstadkomma, hur styrd agendan är och om utfallet ska vara något mätbart eller något som märks i relationer och ledarskap. Ju mer avgränsad agendan är, desto lättare är det att mäta, men desto mindre når man den personliga utvecklingen. Siffrorna om chefer som förväntas coacha med tre dagars träning och utan strategi bakom är dessutom värda att fundera över, även om de är gamla. Vilken fråga skulle ni behöva besvara innan ni kan avgöra om er coaching har fungerat?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om coachingens effekt och om chefen som coach i samma kategori, samt texterna om arbetsalliansen och om feedback.
Viktigaste insikterna
- 01Coachningens effekt är inte absolut, utan beroende av kontext, coachens skicklighet och klientens engagemang.
- 02Prioritera coacher med dokumenterad kompetens och förmåga att skapa en stark, förtroendefull relation.
- 03Säkerställ att klienten är motiverad och beredd att aktivt arbeta med sina utvecklingsmål för bästa resultat.
- 04Förankra coachningsinsatser i organisationens strategier för att maximera relevans och långsiktig effekt.
- 05Följ upp coachningsprocesser med kvalitativa och kvantitativa mått för att förstå vad som fungerar, och för vem.
- 06Betrakta coachning som en komplex intervention; fokusera på nyanserna för att optimera dess värde.
Så hittar du originalet
International Coaching Psychology Review (2006)
Mer inom Coaching