Fyndet som gjorde hjärnbilden övertygande

Sammanfattning på svenska

McCabe och Castel prövade tanken att hjärnbilder har en särskilt övertygande verkan på hur allmänheten uppfattar forskning om tänkande. I tre experiment fick deltagare läsa korta artiklar som sammanfattade forskning inom kognitiv neurovetenskap, Artiklarna åtföljdes antingen av en hjärnbild, ett stapeldiagram, en topografisk karta över hjärnaktivering eller ingen bild alls. Deltagarna bedömde sedan hur vetenskapligt hållbart resonemanget var. Artiklar med hjärnbild fick högre betyg för vetenskapligt resonemang (scientific reasoning) än artiklar med stapeldiagram, topografisk karta eller ingen bild, trots att innehållet var detsamma. Författarna tolkade det som stöd för att en del av fascinationen för och trovärdigheten hos hjärnavbildning ligger i själva bildernas övertygelsekraft. Deras förklaring är att hjärnbilder ger abstrakta mentala processer en fysisk grund och därmed tilltalar människors dragning till reduktionistiska förklaringar (reductionistic explanations) av det mentala. Studien fick stort genomslag. Senare försök att upprepa den, i tio experiment med nära 2 000 deltagare, fann dock att bilden i sig hade liten eller ingen verkan, och en metaanalys från 2024 visar att effekten är tydligare för hjärnord i text än för bilder.

Viktigaste insikterna

• 01Samma text, olika betyg: resonemang som åtföljdes av en hjärnbild bedömdes som mer vetenskapligt än samma resonemang med ett diagram.
• 02Bilden ger det abstrakta en kropp: förklaringen är att en hjärnbild gör en mental process till något som ser fysiskt och verkligt ut.
• 03Vi dras till det reduktionistiska: förklaringar som pekar på en fysisk grund känns mer sanna än de som stannar vid beteendet.
• 04Ett fynd är inte ett faktum förrän det upprepats: senare försök i stor skala fann liten eller ingen effekt av bilden.
• 05Lärdomen håller ändå: vaksamheten mot det som ser vetenskapligt ut bör riktas mot orden minst lika mycket som mot bilderna.