
Hjärna & ledarskap
Fyndet som gjorde hjärnbilden övertygande
Originaltitel Seeing is believing: The effect of brain images on judgments of scientific reasoning
- Författare
- McCabe, D. P. & Castel, A. D.
- År
- 2008
- Lästid
- 3 min
I korthet
McCabe och Castel prövade tanken att hjärnbilder har en särskilt övertygande verkan på hur allmänheten uppfattar forskning om tänkande. I tre experiment fick deltagare läsa korta artiklar som sammanfattade forskning inom kognitiv neurovetenskap, Artiklarna åtföljdes antingen av en hjärnbild, ett stapeldiagram, en topografisk karta över hjärnaktivering eller ingen bild alls. Deltagarna bedömde sedan hur vetenskapligt hållbart resonemanget var. Artiklar med hjärnbild fick högre betyg för vetenskapligt resonemang (scientific reasoning) än artiklar med stapeldiagram, topografisk karta eller ingen bild, trots att innehållet var detsamma. Författarna tolkade det som stöd för att en del av fascinationen för och trovärdigheten hos hjärnavbildning ligger i själva bildernas övertygelsekraft. Deras förklaring är att hjärnbilder ger abstrakta mentala processer en fysisk grund och därmed tilltalar människors dragning till reduktionistiska förklaringar (reductionistic explanations) av det mentala. Studien fick stort genomslag. Senare försök att upprepa den, i tio experiment med nära 2 000 deltagare, fann dock att bilden i sig hade liten eller ingen verkan, och en metaanalys från 2024 visar att effekten är tydligare för hjärnord i text än för bilder.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Hjärnbilder från avbildningsstudier har blivit vanliga i tidningar, läroböcker och föreläsningar. Många har antagit att de färgglada bilderna gör forskningen extra övertygande för allmänheten, men antagandet hade sällan prövats. McCabe och Castel frågar om själva bilden påverkar hur vetenskapligt ett resonemang uppfattas, skilt från vad texten säger. Om så är fallet är hjärnbilden inte bara en illustration utan ett argument i sig, och det spelar roll för alla som möter hjärnforskning i andra hand.
Så gjorde de
Studien består av tre experiment. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Deltagarna fick läsa korta artiklar som sammanfattade forskning inom kognitiv neurovetenskap, alltså studiet av hur hjärnan hanterar tänkande och minne. Artiklarna åtföljdes av olika slags illustrationer: en bild av hjärnan med markerad aktivering, ett stapeldiagram, en topografisk karta över hjärnaktivitet (en schematisk kartbild utan hjärnans fysiska form) eller ingen bild alls. Deltagarna skattade sedan hur vetenskapligt välgrundat resonemanget i artikeln var. Poängen med jämförelserna är att texten hölls konstant, så att en skillnad i bedömning bara kan bero på bildens form. Stapeldiagrammet och kartan fungerar som kontroller: de visar också data, men utan den igenkännbara hjärnan.
Det de fann
I alla tre experimenten fick artiklar som åtföljdes av en hjärnbild högre skattningar av vetenskapligt resonemang än artiklar med stapeldiagram, topografisk karta eller ingen bild. Det som nyanserar fyndet är jämförelserna: stapeldiagrammet innehöll data av samma slag som hjärnbilden och gav ändå inte samma effekt, och den topografiska kartan visade också hjärnaktivitet men utan hjärnans form. Det talar för att det är just den fysiska, igenkännbara bilden av en hjärna som gör skillnad, inte mängden information eller det faktum att något visualiseras. Författarna tolkar det som att hjärnbilden ger abstrakta tankeprocesser en fysisk plats, och att människor har en dragning till reduktionistiska förklaringar, alltså förklaringar som återför det psykologiska på något kroppsligt och konkret. Att se aktiveringen på en hjärna känns som att se själva tanken, även när bilden inte tillför något till argumentet. Författarna menar att en del av hjärnforskningens fascination och trovärdighet i allmänhetens ögon ligger i bilderna som sådana, snarare än i vad studierna visar.
Vad som talar emot
Deltagarna var, som ofta i sådana här experiment, sannolikt studenter, och det är oklart hur väl fynden gäller andra grupper. Utfallsmåttet är en skattning av hur vetenskapligt ett resonemang verkar, vilket inte är samma sak som att deltagarna skulle handla annorlunda eller ändra åsikt. Effekten uppstod i ett läsexperiment med korta texter, och hur stor den är i verkliga sammanhang, där bilder samsas med rykte, sammanhang och egna förkunskaper, går inte att utläsa. Senare försök att upprepa fyndet har gett mer blandade resultat än originalet, vilket talar för att effekten kan vara mindre eller mer villkorad än den först framstod. Artikelns sammanfattning anger inga effektstorlekar, så hur stor skillnaden var går inte att bedöma utifrån den.
Vad det betyder för den som leder
Chefer och HR-personer möter ofta hjärnbilder i föreläsningar, kursmaterial och säljpresentationer om ledarskap, motivation eller stress. Studien ger skäl att skilja på vad bilden visar och vad argumentet håller för. En rimlig vana är att fråga sig om resonemanget skulle övertyga lika mycket om bilden byttes mot ett stapeldiagram eller togs bort helt. Det gäller också åt andra hållet: den som själv vill övertyga med en hjärnbild bör veta att bilden lånar trovärdighet till argumentet oavsett om argumentet förtjänar den. Hur skulle du ha läst det senaste hjärnbaserade budskapet du mötte om det hade presenterats utan bild?
Läs vidare på sajten
Artikeln om hur irrelevant hjärnprat gör dåliga förklaringar mer tilltalande, samt texterna om neuromyter i samma kategori.
Viktigaste insikterna
- 01Samma text, olika betyg: resonemang som åtföljdes av en hjärnbild bedömdes som mer vetenskapligt än samma resonemang med ett diagram.
- 02Bilden ger det abstrakta en kropp: förklaringen är att en hjärnbild gör en mental process till något som ser fysiskt och verkligt ut.
- 03Vi dras till det reduktionistiska: förklaringar som pekar på en fysisk grund känns mer sanna än de som stannar vid beteendet.
- 04Ett fynd är inte ett faktum förrän det upprepats: senare försök i stor skala fann liten eller ingen effekt av bilden.
- 05Lärdomen håller ändå: vaksamheten mot det som ser vetenskapligt ut bör riktas mot orden minst lika mycket som mot bilderna.
Så hittar du originalet
— (2008)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Hjärna & ledarskap