Hjärnprat som får dåliga förklaringar att låta bra

Sammanfattning på svenska

Experimentell studie av hur hjärninformation påverkar bedömningen av psykologiska förklaringar. Tre grupper deltog, nämligen personer utan bakgrund i ämnet, studenter på en kurs i neurovetenskap samt experter inom fältet. Deltagarna fick korta beskrivningar av psykologiska fenomen följda av en förklaring. Upplägget hade fyra varianter, där förklaringen antingen var god eller bristfällig och antingen innehöll eller saknade hjärninformation. Hjärninformationen var medvetet utan betydelse för resonemangets logik, vilket experterna också bekräftade. Alla tre grupperna bedömde goda förklaringar som mer tillfredsställande än bristfälliga. Men de två grupperna utan expertkunskap bedömde dessutom förklaringar med hjärninformation som mer tillfredsställande än förklaringar utan, trots att informationen saknade betydelse. Effekten var särskilt påtaglig för de bristfälliga förklaringarna, där tillägget dolde brister som annars var tydliga.

Viktigaste insikterna

• 01Hjärninformation som saknar betydelse för resonemanget gör förklaringar mer övertygande för den som inte är expert
• 02Effekten är starkast för dåliga förklaringar, där tillägget döljer brister som annars är tydliga
• 03Experter inom fältet påverkades inte av tillägget
• 04Även studenter som läste neurovetenskap påverkades, vilket talar för att viss kunskap inte räcker som skydd
• 05Studien ger anledning att granska underlaget extra noga just när något beskrivs i hjärntermer