
Hjärna & ledarskap
Vad hjärnforskningen skulle kunna tillföra organisationsteorin
Originaltitel Organizational Neuroscience: Taking Organizational Theory Inside the Neural Black Box
- Författare
- William J. Becker, Russell Cropanzano, Alan G. Sanfey
- År
- 2011
- Lästid
- 6 min
I korthet
Introduktion till organisatorisk neurovetenskap, ett framväxande område som undersöker vad hjärnforskning betyder för beteende i arbetslivet. Författarna inleder med att beskriva hur en hjärnnivå tillför nya analysnivåer som kan föra samman och utveckla befintliga teorier om organisatoriskt beteende. De ger därefter tre konkreta exempel på vad perspektivet kan bidra med. Exemplen visar hur befintlig teori kan utvidgas, hur nya forskningsriktningar kan öppnas och hur pågående teoretiska tvister eventuellt kan avgöras. Avslutningsvis behandlar författarna en rad djupare frågor som hjärnforskningen väcker om själva grunderna för fältet. Deras slutsats är att området ger insikter som kommer att tvinga forskare att ompröva sin uppfattning om den mänskliga naturen. Artikeln fungerar som fältets programförklaring och är den text som senare kritiker uttryckligen har svarat på.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Organisationsforskningen har länge behandlat människan som en svart låda: man mäter vad som går in (arbetsvillkor, ledarskap, belöningar) och vad som kommer ut (prestation, trivsel, uppsägningar), men själva mekanismen däremellan antas snarare än observeras. Becker, Cropanzano och Sanfey frågar sig vad som händer om forskningen öppnar lådan och tar med hjärnan som en egen analysnivå. Kan neurovetenskap förlänga befintliga teorier om beteende på arbetsplatsen, peka ut nya forskningsfrågor och avgöra teoretiska tvister som annars inte går att lösa? Och vad gör det med vår bild av människan?
Så gjorde de
Artikeln är en konceptuell översikt och ett programförslag, inte en empirisk studie. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Enligt sammanfattningen introducerar författarna fältet organizational neuroscience, alltså studiet av vad hjärnforskningen innebär för beteende i arbetslivet, och argumenterar för att hjärnan tillför analysnivåer som kan förbinda teorier som i dag står isolerade från varandra. De ger sedan tre konkreta exempel på vad perspektivet kan åstadkomma: att utvidga en befintlig teori, att öppna nya forskningsriktningar och att lösa en pågående teoretisk debatt. Avslutningsvis diskuterar de metateoretiska frågor, alltså frågor om vilka antaganden om människan och om kunskap som neurovetenskapen tvingar fram. Författarna kombinerar kompetens från organisationsbeteende och från neuroekonomi, där beslutsfattande och rättvisa studeras med hjärnavbildning.
Det de fann
Eftersom artikeln är teoretisk finns inga resultat i vanlig mening. Dess bidrag är en argumentation i tre steg. Det första är att hjärnan erbjuder en nivå under den psykologiska: begrepp som motivation, rättvisa eller känslor kan knytas till processer som går att mäta oberoende av vad personen själv rapporterar, vilket kan ge teorierna en gemensam grund. Det andra steget är exemplen. Sammanfattningen namnger dem inte, men de illustrerar tre olika nyttor: att en etablerad teori kan förfinas när dess mekanism blir synlig, att nya frågor uppstår som inte gick att ställa utan hjärnmått, och att två konkurrerande förklaringar kan skiljas åt när de förutsäger olika hjärnaktivitet. Det tredje steget är slutsatsen: neurovetenskapen ger insikter som tvingar organisationsforskare att tänka om kring sin uppfattning om människans natur, till exempel hur mycket av beteendet som styrs av automatiska processer som personen själv inte har tillgång till. Författarna framställer inte hjärnforskningen som en ersättning för organisationsteorin utan som ett tillägg som ska förbinda och pröva den.
Vad som talar emot
Artikeln är ett förslag, och styrkan i dess tre exempel går inte att bedöma utifrån sammanfattningen. Neurovetenskapliga mått är dyra, bygger på små stickprov i laboratorium och har egna tolkningsproblem, som att en aktiv hjärnregion kan betyda många olika saker. Att en process syns i hjärnan gör den inte mer verklig eller viktigare än när den syns i beteende. Risken att hjärnförklaringar upplevs som mer övertygande än de förtjänar är väl belagd. Fältet var vid publiceringen nytt, och det fanns få studier av arbetsplatser med hjärnmått. Det metateoretiska resonemanget om människans natur är dessutom filosofiskt snarare än empiriskt, och andra forskare kan dra andra slutsatser av samma fynd.
Vad det betyder för den som leder
För den som leder är artikeln främst en karta över vad som kan komma, inte ett verktyg att använda. Den ger ett vokabulär för att förstå varför hjärnforskning allt oftare dyker upp i ledarskapslitteraturen och vad den i bästa fall kan bidra med: att skilja mellan förklaringar som annars låter lika bra. Samtidigt påminner den om att fältet är ungt och att de flesta påståenden om "hjärnan på jobbet" ännu inte prövats i riktiga organisationer. En rimlig hållning är att behandla hjärnargument som hypoteser om mekanismer, inte som bevis för att en viss metod fungerar. Vilket underlag hade det senaste påståendet om hjärnan som ni mötte i er egen ledarutveckling?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om hjärnbilder som argument och om neuromyter beskriver fallgroparna när hjärnforskning används i övertygande syfte, och texterna om emotioner i arbetslivet visar ett av de områden där neurovetenskap och organisationsforskning möts.
Viktigaste insikterna
- 01Författarna menar att hjärnan tillför analysnivåer som kan binda samman befintliga teorier om organisatoriskt beteende
- 02Tre exempel ges på hur perspektivet kan utvidga teori, öppna nya riktningar och avgöra pågående tvister
- 03Artikeln behandlar också de djupare frågor om människosyn som följer av perspektivet
- 04Slutsatsen är att fältet kommer att tvinga forskare att ompröva sin uppfattning om den mänskliga naturen
- 05Texten fungerar som fältets programförklaring och är utgångspunkten för den kritik som följde
Så hittar du originalet
— (2011)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Hjärna & ledarskap