← Kunskapsbank

Hjärna & ledarskap

Utanförskap som gör ont

Originaltitel The Pain of Social Disconnection: Examining the Shared Neural Underpinnings of Physical and Social Pain

Författare
Naomi I. Eisenberger
År
2012
Lästid
7 min

I korthet

Översikt över forskningen om att fysisk och social smärta delvis delar underliggande mekanismer. Utgångspunkten är en evolutionär tanke, nämligen att däggdjursungar är beroende av att hållas nära sina vårdare och att smärtsystemet därför kan ha återanvänts för att signalera hot mot sociala band. Eisenberger går igenom studier där deltagare uteslutits ur ett enkelt bollspel medan hjärnan avbildats. Aktiviteten ökade i områden som också aktiveras vid fysisk smärta, framför allt i den del av processen som rör smärtans obehagliga karaktär snarare än var i kroppen den känns. Hon redovisar också studier som pekar åt samma håll från andra håll, bland annat att smärtstillande läkemedel minskar upplevelsen av social smärta och att människor som är känsligare för fysisk smärta också reagerar starkare på social uteslutning. Översikten diskuterar vad överlappet betyder och var gränserna för slutsatsen går.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Varför drabbar avvisande, uteslutning och förlust oss så hårt? Vi säger att känslor "såras" och att hjärtan "krossas", och många går långt för att slippa situationer där de riskerar att bli bedömda av andra. Eisenberger ställer frågan om detta språk är mer än en metafor: bygger social pain, alltså smärtan vid hotade eller brutna sociala band, på samma biologiska system som fysisk smärta? Frågan spelar roll eftersom svaret avgör hur allvarligt vi bör ta utanförskap, i arbetsgrupper lika väl som i livet i övrigt.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Artikeln är en översiktsartikel i Nature Reviews Neuroscience, alltså en genomgång där en forskare sammanställer och tolkar tidigare studier, inte en ny undersökning med egna deltagare. Underlaget är av flera slag: observationer av hur människor beskriver social smärta, djurstudier av separationsbeteende och opioider (kroppens egna smärtstillande ämnen och läkemedel som liknar dem), samt hjärnavbildning med fMRI, en metod som mäter blodflödet i hjärnan medan en person utför en uppgift. I de studierna utsätts deltagare för social uteslutning, negativ bedömning, avvisande från en partner eller påminnelser om en förlust, medan aktiviteten i smärtrelaterade områden registreras. Översikten sammanfattar också studier om individuella skillnader i känslighet och om faktorer som dämpar smärta. Abstractet anger inga antal studier eller deltagare.

Det de fann

Översikten samlar flera linjer av evidens. Både fysisk och social smärta tycks bero på opioidprocesser: opiater, som är kraftigt smärtstillande, minskar också separationsbeteenden hos djur. I hjärnavbildningsstudier aktiverar social uteslutning främst dorsala främre cingulum (dACC) och främre insula (AI), områden som är kända för sin roll i det obehagliga i fysisk smärta. Samma områden aktiveras vid negativ social bedömning, vid avvisande från en romantisk partner och vid sorg efter dödsfall. Några studier har dessutom sett aktivitet i bakre insula, som förknippas med smärtans sinnliga komponent, men här behövs mer forskning om vilka slags social smärta som ger det. Överlappningen får två följder som författaren lyfter fram. Personer som är känsliga för den ena sortens smärta är också känsligare för den andra: mer fysisk smärtkänslighet hänger ihop med större känslighet för avvisande och otrygg anknytning. Och det som dämpar den ena dämpar den andra: socialt stöd minskar fysisk smärta, och paracetamol, som är känt för att lindra fysisk smärta, kan också lindra social smärta. Slutligen föreslås att dACC och AI kan förmedla sambandet mellan social avvisning och både inflammatorisk aktivitet och depression.

Vad som talar emot

Att två upplevelser aktiverar samma område i en hjärnavbildning betyder inte att de är samma sak. dACC och insula reagerar på många slags avvikelser, konflikter och obehag, och upplösningen i fMRI räcker inte för att skilja olika processer i samma område. Senare debatt har också ifrågasatt om aktiveringen vid social smärta överlappar smärtans obehagsdel eller mer allmänna uppmärksamhetsprocesser. Många av experimenten bygger på uteslutning i ett datorspel eller på tänkta situationer, vilket är långt från en verklig arbetsplats. Djurfynden om opioider gäller separation, inte avvisning i mänsklig mening. Översikten är skriven av en forskare som själv står bakom en stor del av evidensen, och abstractet ger inga siffror på hur starka effekterna är.

Vad det betyder för den som leder

Om social smärta delar system med fysisk smärta är utanförskap på jobbet inte ett känsligt lynne utan en belastning som kroppen registrerar. Den som blir bortglömd vid ett möte, lämnad utanför en gruppchatt eller offentligt kritiserad reagerar med samma system som vid en skada. Det talar för att ta uteslutning på allvar som en arbetsmiljöfråga, och det stämmer med fynden om socialt stöd som lindring. Samtidigt är stödet i översikten på hjärnnivå, inte på organisationsnivå; vad som fungerar för att förebygga social smärta i grupper får hämtas ur annan forskning. Vilka vardagliga situationer i er grupp riskerar att någon får känna sig utanför utan att någon annan märker det?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologisk trygghet och om emotioner i arbetslivet rör samma tema, liksom texterna om stress och återhämtning och om hjärnbilder som argument.

Viktigaste insikterna

  • 01Social uteslutning aktiverar delvis samma nätverk som fysisk smärta, framför allt den del som rör smärtans obehagliga karaktär
  • 02Överlappet gäller inte var i kroppen något känns utan hur obehagligt det upplevs
  • 03En evolutionär förklaring är att smärtsystemet återanvänts för att signalera hot mot sociala band
  • 04Smärtstillande läkemedel har i studier minskat upplevelsen av social smärta
  • 05Eisenberger är själv tydlig med att överlappet är delvis, vilket ofta går förlorat när fyndet återges

Så hittar du originalet

— (2012)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Hjärna & ledarskap