Rädslans hjärna, omprövad av upphovsmannen

Sammanfattning på svenska

LeDoux föreslår en omprövning av hur känslor och deras hjärnmekanismer bör förstås. Kärnan i argumentet är att forskningen har blandat samman två skilda saker. Den ena är de nedärvda överlevnadsfunktioner som utlöser försvarsbeteenden, som frysning och flykt, och som går att studera hos djur. Den andra är den medvetna känslan av att vara rädd. Han menar att kretsarna kring amygdala framför allt är sådana överlevnadskretsar. De styr försvarsreaktioner och kroppsliga påslag, men de skapar inte i sig upplevelsen av rädsla. Den medvetna känslan uppstår enligt LeDoux när information om det som händer i kroppen och i omgivningen når arbetsminnet och där sätts samman med minnen och begrepp, i nätverk som i hög grad rör kognition snarare än känsla. En följd av resonemanget är att djurstudier av försvarsbeteenden inte utan vidare kan användas som bevis för hur mänskliga känslor fungerar.

Viktigaste insikterna

• 01Överlevnadskretsar som styr försvarsbeteenden och den medvetna känslan av rädsla är två skilda saker som ofta blandas ihop
• 02Kretsarna kring amygdala hanterar försvarsreaktioner, men de skapar inte i sig upplevelsen av att vara rädd
• 03Den medvetna känslan uppstår när kroppsliga och yttre signaler sätts samman med minnen och begrepp i arbetsminnet
• 04Djurstudier av frysning och flykt går inte utan vidare att använda som bevis för hur mänskliga känslor fungerar
• 05LeDoux omprövar här en bild av amygdala som han själv bidragit till att sprida